Ska mitt liv behöva vara så här? Eller är jag bara dum?

[Saeta]

Men feber flera gånger i veckan? Hur hög? Mätt med vad? Det låter ju väldigt oroväckande.

Yes, feber flera gånger i veckan. Inte hög alls. Jag är väldigt lågtempad normalt sett och blir påverkad av minsta lilla gradökning. Feber räknas väl från 38 grader, och då ligger jag som en död sten sen länge. Men jo, febern är mätt med termometer (kan den mätas på andra sätt...?) och överstiger 38 grader.
Tydligen är det inte oroväckande då ingen har reagerat speciellt mycket på det under mina 30 år.

 

[Saeta]

Så hade jah innan rätt sköldkörtelmedicin. Inte hög feber dagligen, ca 38. Men sen också någon gång i månaden rejält förkyld med högre feber. Hade influensa som inte gav sig, mykoplasma, lunginflammation etc.

Men rätt medicin för sköldkörteln blir jag bara sjuk ibland som vem som helst.

Ja men precis så! rejäl förkylning som varar någon dag, för att sen vara frisk igen. Jag tror ju inte att det är någon "riktig" förkylning utan något slags försvar kroppen tar till... Eller jag vet inte.

 

[Gimlan]

Jo det tror jag, jag kan säkert få låna pengar. Men Jag håller mig så långt borta från det som möjligt så länge jag inte kan garantera att kunna betala tillbaka det. Jag har aldrig haft en "riktig" inkomst, utan alltid levt på föräldrarna, studiebidrag eller soc/fk. Och det är fruktansvärt. Eller alltså, det är fantastiskt att ha dessa skyddsnät, det är jag tacksam för. Men det är fruktansvärt att "ta från andra".

Håller verkligen med, det är sjukt! Men enligt läkarna så är ju min sjukdom behandlad

Det kan ju vara något annat som gör dig trött, depression som nån sa påverkar så, vitamin- eller järnbrist - och säkert tusen saker till.

Jag trodde min sköldkörtel gett upp, äter en medicin som ofta ger den effekten efter några år, men jag hade järnbrist, d-vitaminbrist OCH b-12 brist. Jag hade inte en tanke på art det kunde vara så. Alltid haft kalasvärden tidigare, men inte nu. Mao: det kan ju finnas andra skäl till din trötthet som du eller din läkare tänkt på.

 

[Saeta]

Jag tror nog inte alls att det handlar om inbillning. Det man känner, det känner man ju.

Jag menar bara att kanske behöver det inte alltid handla om att man faktiskt är somatiskt sjuk, utan om något annat.

Jag läste nyligen en krönika som handlade om en patient som länge åkt in och ut inom vården för olika åkommor. Ingen läkare hittade något konkret. Tills krönikören tog sig tiden att PRATA med patienten och det framkom en hel hög med traumatiska upplevelser han tidigare hade varit med om, men som han aldrig fått hjälp eller stöd för. Det handlade alltså troligtvis inte om någon somatiskt sjukdom, men uppenbart mådde mannen inte bra även om grunden till det kanske inte var de fysiska besvär han sökte vård för.

Det är väl lite så jag tänker också, att psykiska besvär kan påverka mer än bara psyket. Att t.ex. en meningsfull sysselsättning och en något aktiv vardag (givetvis anpassat efter ens individuella behov) kan påverka ens mående på ett väldigt allmänt plan.

Jag menar nu inte alls att bara man tänker positivt kan man bota sig själv från alla tänkbara sjukdomar eller något annat flum. Men jag tänker lite utifrån vad du har skrivit tidigare om hur din vardag ser (sett?) ut.

Men det låter ju bra att du är motiverad för arbetsträningen och att det kommer att vara bra anpassat för dig. Jag hoppas verkligen att det blir bra!

(Och vill ju poängtera att jag inte alls skriver utifrån någon expertiskunskap och handlar dina problem om något helt annat så hoppas jag såklart att du kan få hjälp för det.)

Nej på så sätt håller jag med. Men om det inte är somatiskt, då är det väl psykiskt?
Eller kan det vara något annat?

Absolut att traumatiska upplevelser kan påverka på det sättet, jag känner igen mig till viss del under en period. Nu har jag bearbetat de trauman jag varit med om, och jag känner att jag inte blir påverkad av det idag. Sen sitter det såklart kvar känslor och det är sämre vissa perioder. Men jag vet hur jag ska hantera det.

Men jag har alltid blivit sjuk oavsett hur aktivt liv jag haft.

Min vardag har varit väldigt olik från år till år. Det gemensamma är väl att jag inte har haft en direkt sysselsättning. Jag har gjort många försök men blir alltid avslutad just eftersom jag har svårt att komma iväg (den biten jobbar jag med nu, med hjälp av boendestöd) samt att jag är sjuk så mycket. Så mitt liv har mest handlat om att vänta. Vänta på läkartid, vänta på kurator, vänta på det ena och vänta på det andra. Det tog exempelvis 6 månader för dom som beslutar om boendestöd att jag skulle få det. 6 månader är otroligt lång tid, och eftersom arbetsträningen inte kunde komma igång innan jag fått boendestöd beviljat så fanns det inte så mycket att göra.

Vardagen har ändå blivit mycket bättre. Jag har mina rutiner och det funkar bra för mig.
Motivationen har det heller aldrig varit fel på. Men det är svårt att få andra att förstå det eftersom jag upplevs som omotiverad när jag aldrig dyker upp. Folk som inte själva vet hur det är att vara i min situation kan omöjligt se att jag trots allt är motiverad. Att jag vill. Och jag fattar ju det. Men där de som ska hjälpa mig inte ens kan se det, då blir det svårt. Men nu hoppas jag att det är på rätt väg.

 

[Saeta]

Det kan ju vara något annat som gör dig trött, depression som nån sa påverkar så, vitamin- eller järnbrist - och säkert tusen saker till.

Jag trodde min sköldkörtel gett upp, äter en medicin som ofta ger den effekten efter några år, men jag hade järnbrist, d-vitaminbrist OCH b-12 brist. Jag hade inte en tanke på art det kunde vara så. Alltid haft kalasvärden tidigare, men inte nu. Mao: det kan ju finnas andra skäl till din trötthet som du eller din läkare tänkt på.

Depressionen är kronisk och det äter jag medicin för sen flera flera år tillbaka. Och det funkar bra. Sen är den ju upp och ner och kommer och går lite som den vill. Men jag tycker ändå att den är stabil.
Eftersom jag tar blodprov regelbundet dels för sköldkörteln och dels för adhdmedicinen så har jag koll på eventuella brister också. Jag äter d-vitamin, b-12 och folacin.

 

[Gimlan]

Depressionen är kronisk och det äter jag medicin för sen flera flera år tillbaka. Och det funkar bra. Sen är den ju upp och ner och kommer och går lite som den vill. Men jag tycker ändå att den är stabil.
Eftersom jag tar blodprov regelbundet dels för sköldkörteln och dels för adhdmedicinen så har jag koll på eventuella brister också. Jag äter d-vitamin, b-12 och folacin.

Fast det kan ju vara något annat utöver det, som jag skrev, som ni bara inte kommit på än. Det måste ju inte bero på sköldkörteln. Depressioner är ju dessutom luriga så jag hade inte huggit i sten att läkaren inte tagit dig på allvar eller gett dig rätt behandling.

 

[Saeta]

Fast det kan ju vara något annat utöver det, som jag skrev, som ni bara inte kommit på än. Det måste ju inte bero på sköldkörteln. Depressioner är ju dessutom luriga så jag hade inte huggit i sten att läkaren inte tagit dig på allvar eller gett dig rätt behandling.

Nej det behöver inte vara sköldkörteln. Men jag har kvar alla symtom som jag hade innan jag fick medicin. Det är lite därför jag tror att det ändå kan vara den. Men jag är ju inte säker. Och nu börjar jag ge upp det eftersom läkarna ändå säger att den är bra.
Hur menar du med depressionen?

 

[Gimlan]

Nej det behöver inte vara sköldkörteln. Men jag har kvar alla symtom som jag hade innan jag fick medicin. Det är lite därför jag tror att det ändå kan vara den. Men jag är ju inte säker. Och nu börjar jag ge upp det eftersom läkarna ändå säger att den är bra.
Hur menar du med depressionen?

Det är inte alltid så lätt att veta vad som är depressionssymtom och inte, det är man inte alltid bäst på att avgöra själv. Det kan förändras över tid hur ens depression uppför sig. Ibland kan man behövs byta preparat till exempel. Det förekommer att det behövs ett byte om man stått på samma preparat länge, inte supervanligt (såvitt jag vet), men förekommer.

Kan tillägga att också jag lever med en kronisk depressionssjukdom.

 

[Saeta]

Det är inte alltid så lätt att veta vad som är depressionssymtom och inte, det är man inte alltid bäst på att avgöra själv. Det kan förändras över tid hur ens depression uppför sig. Ibland kan man behövs byta preparat till exempel. Det förekommer att det behövs ett byte om man stått på samma preparat länge, inte supervanligt (såvitt jag vet), men förekommer.

Kan tillägga att också jag lever med en kronisk depressionssjukdom.

Aha! Det är det ingen som har sagt till mig. Men jag tror inte heller att det är depressionen som gör att jag är så förlamat trött. För jag har alltid varit det. Hela mitt liv. Inte sen jag blev deprimerad.

 

[Gimlan]

Aha! Det är det ingen som har sagt till mig. Men jag tror inte heller att det är depressionen som gör att jag är så förlamat trött. För jag har alltid varit det. Hela mitt liv. Inte sen jag blev deprimerad.

Men då är ju en förklaring som ligger nära att du har ADD, för det kan ju ge just den typen av trötthet.

 

[mariposa]

Förstår din frustration, det kan mycket väl vara din sköldkörtel som spökar även fast proverna visar bra. Så hade jag det när jag åt Levaxin, kände mig som en levande-död. Orkade inget, ville bara sova, och läkarna såg ut som frågetecken när man sa att man mådde som man gjorde, för alla prover var ju så bra.

Hittade ett kosttillskott för sköldkörtel, som tyvärr blev läkemedelsklassat (ndt) för lite mer än ett år sedan. Men äter idag Euthyrox, en annan sorts Levaxin. Och mår idag bra, håller dock fortfarande på att ställa in rätt dos, men är snart där. KRÄV att få testa Euthyrox istället för Levaxin, kräv även prover på kortisol (binjurar) då de inte är bra om de är lågt.

 

[Cattis_E]

Jag tror att eventuell depression/stress kan påverka i alla fall en del av tröttheten och hjärntröttheten.


Har du varit något hos öppenpsykiatrin?
Vore kanske bra att "utesluta" den del av det som kan vara psykisk även om det kanske (troligen?) inte är hela förklaringen.
Tänker att det kan vara "många bäckar små" som skapar dina olika problem
Det var öppenpsyk som till slut fick ordning på mina depressioner då jag inte svarade på vanliga antidepressiva alls.
Du bör kunna skriva en egenremiss dit om inte vc vill skriva remiss.

 

[em-pirre]

Yes, feber flera gånger i veckan. Inte hög alls. Jag är väldigt lågtempad normalt sett och blir påverkad av minsta lilla gradökning. Feber räknas väl från 38 grader, och då ligger jag som en död sten sen länge. Men jo, febern är mätt med termometer (kan den mätas på andra sätt...?) och överstiger 38 grader.
Tydligen är det inte oroväckande då ingen har reagerat speciellt mycket på det under mina 30 år.

Ja mätare men vilken typ? Öronmätare eller pannmätare visar ofta helt galna temperaturer.
Är det en vanlig som sätts i armhålan eller munnen så borde det det stämma.

Vad säger läkaren då du berättar att du har över 38 grader flera gånger i veckan? Det är nog högst oroväckande skulle jag säga.

 

[TinyWiny]

Ja mätare men vilken typ? Öronmätare eller pannmätare visar ofta helt galna temperaturer.
Är det en vanlig som sätts i armhålan eller munnen så borde det det stämma.

Vad säger läkaren då du berättar att du har över 38 grader flera gånger i veckan? Det är nog högst oroväckande skulle jag säga.

Visst är det oroväckande men min och många andras erfarenhet är att det inte är något som görs något åt om alla (andra) prover är bra.

Att kroppen reagerar med feber/förkylningssymptom och/eller halsont vid hög belastning är helt enkelt inget konstigt. Det gör den på helt friska människor med men som kroniskt sjuk med minimalt med energi, dålig/ingen möjighet att få återhämta sig så är det inte alls ovanligt att ha förhöjd temp ofta. Det här är något som är välkänt inom vården numera. Man vet att efter operationer tex så är det helt normalt med förhöjd temp (med förhöjd temp menar jag i det här fallet inte feber, dvs. inte över 38,5 utan just förhöjd temp, dvs. högre temp än man har i normalfallet) för att kroppen har en hög belastning att kämpa med i och med ingreppet utan att det för den sakens skull handlar om en infektion.
Hittas inget så är det något man får lära sig att leva med, något man får lära sig att parera och hantera med hjälp av pacing och framförallt lyssna på kroppen när feber/förkylningssymptom/halsont kommer och vila då. Frustrerande är det absolut men vården kan inte heller trolla och vi vet inte allt idag heller.

 

[Saeta]

Förstår din frustration, det kan mycket väl vara din sköldkörtel som spökar även fast proverna visar bra. Så hade jag det när jag åt Levaxin, kände mig som en levande-död. Orkade inget, ville bara sova, och läkarna såg ut som frågetecken när man sa att man mådde som man gjorde, för alla prover var ju så bra.

Hittade ett kosttillskott för sköldkörtel, som tyvärr blev läkemedelsklassat (ndt) för lite mer än ett år sedan. Men äter idag Euthyrox, en annan sorts Levaxin. Och mår idag bra, håller dock fortfarande på att ställa in rätt dos, men är snart där. KRÄV att få testa Euthyrox istället för Levaxin, kräv även prover på kortisol (binjurar) då de inte är bra om de är lågt.

Också hört bra om ndt och Euthyrox. Men även det har jag pratat med läkarna om och icke sa nicke! Det är endast Levaxin dom behandlar med. Enligt dessa läkare är binjurarna inget som behövs kollas upp, jag har tjatat om dessa prover måååånga gånger. Det tog ett bra tag att lyckas få T3 uppkollat.

Vad skönt att du mår bra, och att du hittar rätt dos snart

 

[Saeta]

Jag tror att eventuell depression/stress kan påverka i alla fall en del av tröttheten och hjärntröttheten.


Har du varit något hos öppenpsykiatrin?
Vore kanske bra att "utesluta" den del av det som kan vara psykisk även om det kanske (troligen?) inte är hela förklaringen.
Tänker att det kan vara "många bäckar små" som skapar dina olika problem
Det var öppenpsyk som till slut fick ordning på mina depressioner då jag inte svarade på vanliga antidepressiva alls.
Du bör kunna skriva en egenremiss dit om inte vc vill skriva remiss.

Jo, jag har varit där. Men dom kan inte göra något. Det kan säkert vara så att det är flera olika orsaker som tillsammans blir stort. Och absolut att depressionen och det andra psykiska spelar en stor roll.

 

[Saeta]

Ja mätare men vilken typ? Öronmätare eller pannmätare visar ofta helt galna temperaturer.
Är det en vanlig som sätts i armhålan eller munnen så borde det det stämma.

Vad säger läkaren då du berättar att du har över 38 grader flera gånger i veckan? Det är nog högst oroväckande skulle jag säga.

Jaha, haha. Ber om ursäkt för min enorma tröghet! Jag använder en vanlig muntermometer. Alltid gjort, tycker att det är enklast och känns säkert. Läkarna säger ingenting. Antingen tror dom mig inte, tror att jag överdriver eller så är det inte så farligt. Typ så.
Menar du att det är oroväckande att ha feber flera gånger i veckan?

 

[Unafraid]

Också hört bra om ndt och Euthyrox. Men även det har jag pratat med läkarna om och icke sa nicke! Det är endast Levaxin dom behandlar med. Enligt dessa läkare är binjurarna inget som behövs kollas upp, jag har tjatat om dessa prover måååånga gånger. Det tog ett bra tag att lyckas få T3 uppkollat.

Vad skönt att du mår bra, och att du hittar rätt dos snart

Jag skulle vilja kolla upp mina binjurar, jag har typ alla symptom som finns där, men jag har insett att det verkar vara omöjligt, så OM det är något som inte stämmer med dom så får jag nog aldrig någon hjälp. Jag gjorde ett försök för någon månad sen och verkligen stod på mig, att något stämmer inte, hjälp mig att hitta vad! Men läkarna var inte intresserade av att gräva djupare. Dom sa "vi hör vad du säger, men dina prover ser bra ut, så du kan ju prova meditera". Jo tjena. Det hjälper säkert.

 

[mandalaki]

Jag skulle vilja kolla upp mina binjurar, jag har typ alla symptom som finns där, men jag har insett att det verkar vara omöjligt, så OM det är något som inte stämmer med dom så får jag nog aldrig någon hjälp. Jag gjorde ett försök för någon månad sen och verkligen stod på mig, att något stämmer inte, hjälp mig att hitta vad! Men läkarna var inte intresserade av att gräva djupare. Dom sa "vi hör vad du säger, men dina prover ser bra ut, så du kan ju prova meditera". Jo tjena. Det hjälper säkert.

Om det är binjureutmattning du tänker på så har jag aldrig hört om det utanför lchf- och alternativsvängen. Det saknar vetenskapligt stöd.
https://werlabs.se/artiklar/binjureutmattning

 

[Unafraid]

Om det är binjureutmattning du tänker på så har jag aldrig hört om det utanför lchf- och alternativsvängen. Det saknar vetenskapligt stöd.
https://werlabs.se/artiklar/binjureutmattning

Jag syftade på underfunktion.