Sv: Sjukskriven
kl
Det här med sjukskrivningar är nåt skit alltså.
Jag kan inget om sjukskrivning för uttmattningssyndrom eller liknande, men jag har periodvis varit nära just utmattning, riktigt nära, och just att orken att göra något inte finns är jobbig. Samtidigt MÅSTE jag ju handla, laga mat, sköta om barn osv. det bara ÄR så liksom. Man får slå ut sysslorna över tid istället. Nu har jag aldrig sjukanmält mig för utmattning, däremot har jag ljugit för chefen vid några tillfällen om förkylning när jag knappt orkat mig ur sängen, än mindre plågas på jobbet

. Vad ska jag liksom säga vid sådana tillfällen? "Hej, jag orkar inte jobba i dag så jag stannar hemma"?
De senaste två månaderna har varit hemska! Det som räddade mig var röda dagar i påsk och även de dagar jag varit ledig från jobbet för att plugga i skolan. Att plugga och hänga på föreläsningar, med orken och ögonen i knävecken är lättare än att stressa på jobbet. Att sitta på tåget med stängda ögon och vila huvudet är inte något man heller kan göra på jobbet, men som är så nyttigt för själen. Men skulle jag ringa chefen för att jag verkligen inte orkar jobba, men åka till skolan, ja det skulle jag antagligen inte ens få lov att göra.
Samma när jag varit förkyld med feber. Jag måste ju få handla, gå på apoteket, till läkaren, lämna och hämta barn i skolan och till och med återlämna en bok i stället på biblioteket. Jag jobbar lite mer än 4 timmar som städerska. Utan rast och utan att ens sitta ner en minut och med många människor runt mig HELA tiden. Jag måste vara social och med huvudet på skaft hela tiden. Det är enorm skillnad på att jobba som städerska, som är så tungt mot att gå en kort runda på stan mellan apotek, affär och bibliotek tex. Men nog förbaskat får man kommentarer. Tex av en av arbetsledarna (chef för en annan grupp) om att jag varit i affären. Jomen grattis, vad ska mina barn och jag äta? Jag är ju inte döende?? Jag är ju förkyld och ska undvika att anstränga mig liksom. Hon berättade det för min chef som berättade det för mig. Jag frågade honom om han kunde handla åt mig....