Spontant kom jag att tänka på mig själv, som får vansinnigt ont i ryggen efter att ha legat på soffan i en dag. I det läget spelar det ingen roll om jag så är döende, om jag inte släpar mig upp och rör på mig blir jag sjukskriven för ryggen istället. Det allra bästa för ryggen är faktiskt att skritta på en häst. Mindre ansträngande än att promenera, bättre resultat. Denna tråd har i alla fall fått mig att tänka om, nästa gång jag blir febersjuk ska jag spendera 2-3 dagar liggandes på soffan och sedan 2-10 dagar sjukskriven för ryggont.Fast om man nu är sjuk, varför "måste" man då välja att rida? Man kan ju faktiskt välja att vila. För att fortare återhämta sig.
Men man kan må bättre på andra sätt också. Är man en person som är van vid att ständigt vara i rörelse/utomhus/träna mycket så blir man ju lätt knäpp av att bara ligga stilla. En kort, stillsam vända till stallet, med eller utan skrittrunda, kan göra att man kan slappna av när man kommer hem igen. Kan ge bättre nattsömn.
Jag förstår inte denna storebrorsmentalitet, denna oförmåga att förstå att människor är olika. Buke brukar vara mer nyanserat, tycker jag.
Bara för att JAG ibland är döende när jag får mensvärk och har vaknat avsvimmad på badrumsgolvet, betyder inte att jag tror att alla kvinnor fungerar likadant. Bara för att många här kurar sig bäst absolut stillaliggande utan att lyfta ett enda finger som inte gäller liv och lem, betyder inte att alla mår bäst av det.
Eller har folk helt galna hästar där en skrittrunda i skogen betyder att man kommer tillbaka rejält svettig och med höjd puls, kanske? Eller har folk hästar där bara påklädandet av hästens utrustning är oerhört jobbigt och tar lång tid? Eller har ni en regel i stallet där det kostar 400kr om mockandet av en box tar längre tid än 20 min?