Sjukskriven från jobbet men åka till stallet?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Alltså jag känner nog att det jag illustrerar helt går dig förbi.

Det är möjligt.
Jag känner att jag förstår vad du menar, men inte riktigt var du står? Kanske.

Lite allmänt:
@lbb tycker ju att man har ansvar gentemot arbetsgivaren att lägga hela livet på paus tills man är arbetsför och värdefull igen, till exempel. Eller ungefär i alla fall.
Jag tycker att man får utgå ifrån att folk gör sitt bästa största delen av tiden, trots den press samhället lägger på oss idag.
Sedan må det vara press att se till att hästen får bästa vården, att inte be den andra föräldern vara ledig och se efter barnen för att man"ändå är hemma" när man är sjukskriven och ungefär tusen andra saker folk gör som kanske inte är jättebäst.. men.. tja.. som händer ändå. Det är ett problem, men lär inte förändras. Vi blir sjuka, vi måste arbeta, vi måste se om vardagen på ett sätt som gör oss nöjda också.
 
Var har jag sagt att man inte ska få sköta sina djur..du bryter mot lagen om du inte gör det. Vad säger att du får ordna ngn annan att göra det om du

Hm ett bedrägeri är väl även ett bedrägeri första gången? Du är skyldig att ta hand om dina djur, har inte hävdat ngt annat, men inte som sjukskriven, som sådan får du fixa ngn annan.

Det är knappast försäkringsbedrägeri att som sjuk fodra sin häst, gå ut med sin hund eller laga mat till sina barn... Försäkringsbedrägeri blir det om man har sjukpenning eller föräldrapenning samtidigt som man jobbar och får lön. Eller om man tar ut sjukpenning utan att vara sjuk. Men det är inte det vi pratar om i den här tråden.
 
Vilken sjukdom skulle det vara då gissar du på som du blir fortare frisk från än att spela datorspel ?
Nu vet jag att frågan inte var ställd till mig, men jag svarar ändå... Vid migrän blir jag absolut fortare frisk om jag kommer ut och rider än om jag spelar datorspel (eller på något annat sätt befattar mig med en bildskärm)!
 
Nu vet jag att frågan inte var ställd till mig, men jag svarar ändå... Vid migrän blir jag absolut fortare frisk om jag kommer ut och rider än om jag spelar datorspel (eller på något annat sätt befattar mig med en bildskärm)!
Hur vågar du svara på Mackans frågor utan att vara tilltalad ;)

Det finns många undersökningar om bildskärmars skadlighet, både när det gäller strålning och vad som visas. Det är allmänt bekant att man kan få huvudvärk av bildskärmar, en snabbgoogling ger många svar.
 
Även hjärnkirurger kan säkerligen ordna medryttare osv som hjälper till med hästen dom dagar dom jobbar om dom känner att dom inte hinner hästen alla dagar i veckan pga jobbet. Eller får just hjärnkirurger inte ha ett hästliv som majoriteten av hästfolket har? Måste dom just anlita personal dagar dom inte hinner med hästen? Har hjärnkirurgen hästen den dagen den råkar vara sjuk så ja, då får även hjärnkirurgen åka och ta hand om hästen om den måste precis som alla andra.

Det är konstigt att en del tycker jag verkar tro att hästfolk alltid tycker det är hur kul som helst med denna livsstil och vara tvungen att ta hand om allting dagar man mår åt skogen. Tror alla hästmänniskor eller djurmänniskor överlag ibland suckar över att dom tagit på sig att ha djur dagar dom knappt orkar ur sängen men djuren måste skötas oavsett hur man mår. Man gör det man måste helt enkelt, är det jättejobbigt får saker och ting bara ta längre tid helt enkelt, man får vila då och då i värsta fall.

Ja, "hästeri" är en livsstil.

Och @IngelaH har INTE kommit med invändningar mot att en häst måste ha vatten och mat.
Och hon har heller inte hävdad att en hästägare - trots sjukskrivning - inte får se till att hästen får mat och vatten.

Däremot tycker jag att hon på ett mycket konkret sätt visar att det är rätt orimligt att hästägaren som är sjuk, gör mer med hästen än det som är absolut nödvändigt.

Vi kan ta mig som exempel. Jag har hästar hemma, eget stall.
De få gångerna jag är sjuk, behöver jag ändå fixa hö och vatten till hästarna.
Om jag är jättesjuk så ber jag min kompis (som alltid ställer upp, någon av dem).
Annars går jag ut, drar ut vattenslangen från pannrummet till hagen, vrider på kranen.
Går mycket sakta 30 meter till logen, lägger mycket sakta hö i skottkärran. Går mycket sakta med skottkärran till hagen 25 meter bort, lägger ut hö mycket sakta.
Vrider av kranen, rullar in slangen i pannrummet, går in och lägger mig.

Jag är helt säker på att @IngelaH inte tycker att jag fuskar om jag gör detta, även med 40 graders feber.

Men jag håller med om att det vore orimligt om jag i samma situation valde att hämta häst från hagen, borsta häst, sadla häst, sitta upp och rida häst i en halvtimme.

Men det beror ju också på var man lägger gränsen för att vara hemma från jobbet.

Min gräns är normalt sett feber.
Har jag feber så åker jag inte till jobbet. Har jag feber så orkar jag inte mer än att långsamt se till foder och vatten till hästarna (tack och lov lösdrift, så det blir inte mycket mockande).

Om jag är i skick för att rida så är jag också i skick för att jobba. Faktiskt.

Visst, sista sjukdagen hemma hade jag antagligen orkat åka häst i skritt. Men det är i mina ögon lämpligare att jag vilar den sista sjukdagen också, hellre än att anstränga mig. Jag tror nämligen att tillfrisknandet går fortare då.

Jag anser heller inte att hästar "måste" motioneras. Det sköter de så bra i hagen alldeles utan min inblandning. De vandrar - eller står och glor. Men de behöver inte daglig motion.
Om jag har en rehab-häst som måste promeneras så får jag ju be någon kompis om hjälp.
Eller så får jag inse att det "måste" är faktiskt relativt. Hästen dör inte av att inte skrittas en dag, faktiskt.
 
... eller så vill du helt enkelt inte förstå att beroende på vilket yrke man har och varför man är hemma och är sjukskriven, kan man vara mer eller mindre olämplig att utföra sitt yrke även om man orkar ta ut sin häst och skritta runt 10 minuter barbacka, när man har den uppstallad på ett fullservicestall där man redan betalar vitt för att andra mockar, fodrar, täckar och släpper ut/tar in varje dag.

Är man tvungen att anställa någon för att sätta på ett par onödiga beskydd om man redan betalar för fullservice i ett stall? Vad är skälig lön anser du, för att någon sätter på två - fyra benskydd på min häst, som den inte ens behöver på en skrittruna? Är jag tvungen att köpa den tjänsten varje dag eller räcker det om det händer en gång/år och hur ska det regleras?

Jag kan lova dig att jag aldrig haft några anställda skötare men däremot lagt ut X tusenlappar per månad för en service på olika anläggningar för att sköta det jag annars skötte själv när jag stått/står på anläggningar utan den servicen.

Fast om man nu är sjuk, varför "måste" man då välja att rida? Man kan ju faktiskt välja att vila. För att fortare återhämta sig.
 
Jag menar att det känns bättre i kroppen såväl som i knoppen, att få komma utomhus. Personligen mår jag bedrövligt illa av att vara inomhus en hel dag, om jag inte verkligen är halvvägs på gång att ringa sjukhuset.

Det är väl det! Det är bara lite tragiskt, tycker jag, att man inte kan acceptera att folk är olika. En magsjuka kan däcka någon så att de inte kan lämna badrummet medan någon annan hellre går och knäar och kräks i skottkärran och känner att det går över fotare. Vi är ju olika, det finns inte något magiskt facit på hur man "ska" bete sig när man är sjukskriven.. .förutom då att man inte bör förvärra eller förlänga sjukdomen, givetvis, eller utföra annat likvärdigt arbete.

Fast problemet är ju när en person får ekonomisk ersättning från någon (även arbetsgivare) för att den är för sjuk för att jobba, gör något annat än att rehabilitera sig för återgång i arbete.

Jag tänker att en skiljelinje kanske kan vara vilken syn man har på eget ansvar, och prioriteringar utifrån det.

Jag anser att var och en har i första hand eget försörjningsansvar. Jag ska göra vad jag kan för att försörja mig.
När jag försörjt mig tillräckligt antal timmar per dag, får jag använda resterande tid till det jag tycker är roligt (ridning, läsning, handarbete eller vadmanvill).
Försörjningsansvaret ligger alltså högre upp på min prioriteringslista jämfört med nöjen och egentid.

Alltså bör jag, när jag är för sjuk för att försörja mig, agera utifrån de förutsättningarna. Läsa bok eller handarbeta kanske jag kan göra en stund i taget när jag är för sjuk för att försörja mig (men normalt sett orkar jag egentligen inte koncentrera mig kring en bok heller när jag är för risig för att jobba så det kan bli Tintin-böcker).
 
Fast om man nu är sjuk, varför "måste" man då välja att rida? Man kan ju faktiskt välja att vila. För att fortare återhämta sig.
Var har jag skrivit att man måste rida? Jag har skrivit att beroende på vilket yrke man har och varför man är sjukskriven så kan man om man vill t ex skritta ut i 10 min barbacka, om man själv vill alltså, utan att man för den skull är i skick att jobba. Om man vill och orkar, inget ska.

Räcker det nu? Vill, orkar, vill, orkar. Inget ska, inte ska.
 
Fast problemet är ju när en person får ekonomisk ersättning från någon (även arbetsgivare) för att den är för sjuk för att jobba, gör något annat än att rehabilitera sig för återgång i arbete.

Jag tänker att en skiljelinje kanske kan vara vilken syn man har på eget ansvar, och prioriteringar utifrån det.

Jag anser att var och en har i första hand eget försörjningsansvar. Jag ska göra vad jag kan för att försörja mig.
När jag försörjt mig tillräckligt antal timmar per dag, får jag använda resterande tid till det jag tycker är roligt (ridning, läsning, handarbete eller vadmanvill).
Försörjningsansvaret ligger alltså högre upp på min prioriteringslista jämfört med nöjen och egentid.

Alltså bör jag, när jag är för sjuk för att försörja mig, agera utifrån de förutsättningarna. Läsa bok eller handarbeta kanske jag kan göra en stund i taget när jag är för sjuk för att försörja mig (men normalt sett orkar jag egentligen inte koncentrera mig kring en bok heller när jag är för risig för att jobba så det kan bli Tintin-böcker).

Jag anser också att försörjningsansvaret - i mitt fall för mig själv, min dotter och våra två hästar - ligger väldigt högt upp på prioriteringslistan. Helt enkelt därför att om jag inte drar in pengar till vår försörjning så kan vi glömma det där med mat, tak över huvudet och andra livsnödvändigheter. Och att ha hästar kan vi ju bara glömma om jag inte jobbar, liksom....

MEN - jag anser också att ansvaret för hur jag rehabiliterar mig från de sällsynta gånger jag är sjuk och hemma från jobbet faktiskt också är mitt, och ingen annans. Har jag varit hemma med influensa kan jag t.ex. sista sjukdagen välja att ta en kort ridtur för att "kolla av" hur mycket jag orkar och om jag därmed kan gå till jobbet nästa dag. Efter en migrändag kan jag, när det värsta börjar lätta, ta en skogspromenad - eller motsvarande tur med gammelhästen i skritt - för att andas frisk luft och på så vis "jaga bort" den sista huvudvärken istället för att sitta hemma, se på TV och få återfall...
 
Var har jag skrivit att man måste rida? Jag har skrivit att beroende på vilket yrke man har och varför man är sjukskriven så kan man om man vill t ex skritta ut i 10 min barbacka, om man själv vill alltså, utan att man för den skull är i skick att jobba. Om man vill och orkar, inget ska.

Räcker det nu? Vill, orkar, vill, orkar. Inget ska, inte ska.

Jag fattar faktiskt inte varför man ens vill rida när man är hemma och är sjuk.
Man kan välja att vila.
Det är antagligen betydligt vettigare.
 
Jag tänker att en skiljelinje kanske kan vara vilken syn man har på eget ansvar, och prioriteringar utifrån det.
Och mitt ansvar är även att ta hand om mina djur. Frågan är nog om man i grunden ser att man lever för att jobba eller lever av att jobba. Ditt resonemang verkar utgå från den första åsikten, vilken är den som drivs av samhället, men det renonemanget haltar ganska rejält på många punkter. Människan är inte en maskin utan en levande varelse med känslor. En människa som mår psykiskt bra blir vanliegn frisk fortare än en som mår psykiskt dåligt, om inte annat så sover man bättre.
I min värld så går ca 30minuters stallarbete (då jag är frisk) att jämföra med 10 timmars koncentration och 8 timmars produktivitet att jämföra. Är jag sjuk så mår jag mycket bättre när jag varit hos mina vänner (alltså hästarna) fått några pussar och kramar av dem och sett till att de har det de behöver. Efter det kan jag lugnt åka hem och sova utan ångest över än det ena än det andra. Till det kommer att den ledvärk jag får är jag har feber brukar lätta om jag rör mig försiktigt. Även det gör att jag har lättare för att vila när jag inte behöver byta ställning ca 1 gång per minut för att kroppen gör så förbannat ont.
Att så kategoriskt som vissa här skälla på folk som väljer sitt sätt att bli friska på känns väldigt fyrkantigt. Givetvis ska man inte anstränga sig men det är en stor skillnad på att anstränga sig och att göra behövligt stallarbete i extremt lugn takt.
 
Jag fattar faktiskt inte varför man ens vill rida när man är hemma och är sjuk.
Man kan välja att vila.
Det är antagligen betydligt vettigare.

Jag gör det ofta de gånger jag varit hemma.

Att skritta ut med hästen och åka häst samtidigt som hundarna får sig en långpromenad är win-win för mig. hundarna blir ordentligt rastade, jag mår bättre av att veta att de får en rejäl promenad istället för bara en 10 min lååångsam runda. För hästens del spelar det mindre roll om hon får en tur i skogen eller får vara kvar i hagen.

Svarat i telefon på hästryggen när min chef ringde. Inga konstigheter alls.

Däremot tar ju stallet 3ggr så långtid att göra och det fuskas en del.

Någon ordentlig ridning är det dock inte tal om utan enbart åka häst i skritt.
Jag återhämtar mig snabbare. Sen beror det ju på vädret också om man ger sig ut och vad det är som gör att man är hemma.
 
Man kan vila i stallet också, bara att lägga sig i boxen och sova en stund om man inte orkar för hästarna är specialister på att pyssla om den som är sjuk, det känner dom direkt. Närkontakten med djur är rena healingen när man är risig. :heart

För övrigt så borde alla ha minst en hund-katt-häst eller kossa i huset (och ska jag gifta mig nån gång så ska det vara med en riktig kossa, då har jag iallafall alltid färsk mjölk i huset). :p
 
Fast problemet är ju när en person får ekonomisk ersättning från någon (även arbetsgivare) för att den är för sjuk för att jobba, gör något annat än att rehabilitera sig för återgång i arbete

Okey om man ska utgå från detta... karensdagen då , då man får 0 kr i ersättning?

Eller efter arbetstid? Säg du jobbar 8-17, är det mer ok att göra saker efter kl 17 än innan? Lägg tex även till om du tänker gå till jobbet nästa dag!

Hur ser ni på dessa frågor?
 
Jag skulle å trådens grund säga att mina två cent: det beror på vad man är för sjuk, vad man arbetar med, vad man gör på stallet...

Tidigare fick jag fruktansvärda migränanfall med kräkningar och synrubbningar - när ett sådant var på väg var det bara att åka hem. Ibland bröt anfallen inte ut. Ibland gick de över på några timmar. Återstoden av en sådan dag tillbringade jag som jag själv fann gott och sedan gick jag till jobbet igen nästa dag (å andra sidan förlorade jag pengar på karensdagen). Några av mina kollegor har varit hemma när de fått kemo/strålning - hade jag hört att de en eftermiddag funnit styrka att göra något trevligt, så hade jag blivit glad. Jag hade inte förväntat mig att någon krävt att de istället skulle ha kommit in och handlagt några timmar... En av dem var och påtade i sin koloniträdgård när orken räckte och det var odelat en bra grej.

Vad gäller t.ex. en förkylning - jag vill nog inte att hen i delikatessdisken jobbar med hackhosta eller att telefonisten sitter där utan röst. Och folk som jobbar med mat eller gamlingar, eller mat till gamlingar får gärna stanna hemma lite extra efter t.ex. vinterkräksjukan, samtidigt som vi kontorsråttor kan gå till jobbet ganska snart efter sista kräkningen.

Jag skolkar inte från mitt jobb (nu får jag inte migrän längre) - jag utgår ifrån att mina kollegor resonerar likadant och bryr mig inte vad de gör hemma när de eller deras barn är sjuka. Jag har fuskat med sjukskrivningar - men då har jag gjort det för att få sitta hemma och jobba för att hinna med deadlines (å andra sidan: karensdag - dvs ingen har betalat mig de dagarna)
 
Jag anser att var och en har i första hand eget försörjningsansvar. Jag ska göra vad jag kan för att försörja mig.
När jag försörjt mig tillräckligt antal timmar per dag, får jag använda resterande tid till det jag tycker är roligt (ridning, läsning, handarbete eller vadmanvill).
Försörjningsansvaret ligger alltså högre upp på min prioriteringslista jämfört med nöjen och egentid

Ja exakt!
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp