Släpp tanken på benen och fokusera på ert samarbete istället.
Om du släpper tanken på att du ska rida hästen och istället tänker att ni, när du sitter upp, ska smälta ihop till en enhet och gemensamt genomföra det du tänkt kan det också bli lättare. Bli barbapappa och bara finns där, omslut och vägled hästen.
Det är svårt när man har lärt sig det där med en papperstia mellan knä och sadel, att skänkla i varje steg, att trampa ner hälen osv. men det går att jobba bort. Det viktiga i det är att du ser er som en helhet och inser att sålänge du spänner dig någonstans så kan hästen aldrig slappna av heller.
Om man aktivt tänker på att trampa ner hälen så spänner man sig, likaså om man försöker låta bli något som man lärt sig som man nu vet är fel. Det effektivaste är därför att göra något nytt. Att helt släppa tanken på att inte skänkla i varje steg eller vad det nu är utan att börja om med att slappna av, få långa avslappnade ben och se sig själv och hästen som en enhet.
Vi fungerar precis som djuren. Om någon säger till en människa, häst eller hund att sluta med något så slutar hen inte för då blir det en grej. Ber man istället människan, hästen eller hunden att göra något annat så släpps grejen och det nya kan börja.