Skulle du kunna visa ett exempel?
Det är ju så himla uthängande. Jag såg det först bland bekanta men efter att ha sökt på Youtube på filmer från hoppträningar med ryttare som hoppar 50-100 cm så insåg jag att det är vanligt. Ska se om jag kan länka till något senare. Nu är jag på språng.
Har ridit på flertalet ridskolor på 70-80-90 och 00-tal. Och varit funktionär på klubbtävlingar under samma period. När jag lärde mig hoppa lärde vi oss att stå i tvåpunktssits över hela hindret. Mellan hindren också om vi hade pigga hästar och vi satt ner och drev bara om vi behövde trycka på. Inte så ofta om en hoppade 70 cm. Nu ser jag folk som hoppar 100-110 klasser som sitter ner i landningen. Som regelbundet tränar för tränare. Både ambitiösa ponnyryttare och vuxna.
Det du beskriver ovan försvann för iallafall 20 år sedan. Man sitter ner mellan hindren och rider, man åker inte bara med stående och det oavsett om hästen är pigg eller inte. Att sitta ner handlar inte om drivning utan om att man ska rida mellan hindren. Att folk dunsar i sadeln är såklart aldrig okej. Där brister det såklart för dessa ryttare. Men, man behöver inte heller stå så högt över att det syns om man har någon tyngd i sadeln eller inte. Detsamma gäller vid klättring eller lättridning, ryggen ska vara fri från tyngd men ridbyxorna får vara kvar i sadeln.
Jag har oxå fått sådana klipp i mina flöden, och jag tänker på att hästen får dessutom ett ryck i munnen varje landning
Jag blev nyfiken och tittade på mina egna filmer och ja enligt dom så kan det se ut att jag ”sitter ner” fast jag inte gör det. Troligen på att jag sätter mig rätt fort efter själva landningen, sen kan jag stå upp senare på transportsträckor och sen sätta mig precis innan ett hinder.
Nu menar jag generellt och utgår inte från hobbyryttare i 1m-klasser men jag håller inte alls med om din beskrivning. Att ha lätt sits mellan hinder är i mina ögon inte alls lika med passiv ridning och ”åka med”. De toppryttare som jag tycker rider trevligast och är mest följsamma har ofta luft mellan sadel och rumpa mellan hinder, möjligtvis sätter de sig mer sista galoppsprången. Men du kanske menar mer orutinerade ryttare?
Jag vet att trepunktsits är det rätta. Men nu menar jag att folk sitter ner för tidigt i landningen. Och att anledningen till det är att dom inte har muskler nog att hålla emot. Vilket vi hade för gu vad vi fick stå i tvåpunktssits då vi red i skog och terräng utan att hinder var inblandat i både trav och galopp. Hästens rygg skulle vara fri att balansera över tuvor o pinnar. Dom jag sett landar INTE som eliten gör. Det är vanliga ryttare på träningar, med tränare, och dom sitter ner alldeles för tidigt. Folk som startar sina hästar i klubbtävlingsklasser. Men ingen tränare verkar säga något. Och då är det ju inte lätt att göra rätt. Så jag undrar om en eller två generationer ryttare har missat något?
Jag ser tydligt att dom sitter ner i landningen. Det syns definitivt på hästarna också.Jag blev nyfiken och tittade på mina egna filmer och ja enligt dom så kan det se ut att jag ”sitter ner” fast jag inte gör det. Troligen på att jag sätter mig rätt fort efter själva landningen, sen kan jag stå upp senare på transportsträckor och sen sätta mig precis innan ett hinder.
Om det är något sådant som menas med att ”sitta ner” kanske?
Annars vet inte jag.
Nej, den ryttaren landar ju inte I sadeln. Du måste väl se skillnaden?
Jag förstår tyvärr inte ändå. Men du får väl fråga ryttarna/tränarna nästa gång du ser det och se vad du får för svar
Jepp, du sitter enligt mig ner aningens för tidigt. Men det är min åsikt. Nu störs ju inte hästen för skuttet är ju så litet. Men med högre höjd så måste hästen parera din landning också.
Nej. Fasiken va svårt att förklara. Det är inte framåtlutningen, det handlat om att någon liten sekund till STÅ kvar med tyngden i stigbyglarna och sen smeka ner rumpan i sadeln. Framåt. Inte dimpa ner.Tur att vi inte hoppar mer än 80 cm.
Men du tänker alltså att jag ska stå kvar framåtlutad längre? För då tänker jag att vi skulle tappa balansen i landningen. Intressant!
