Sv: SIFs avelsmöte
Isold skrev:
Sambaengi... Vad har du för reflektioner kring SIF´s avelsmöte?
Jag håller med Freyja, det är inte avsatt tid till diskussion, bara frågor och man får verkligen tränga in en fot i dörren som en försäljare ungefär för att få lite diskussion.
Jo Elin, jag var tjatig med flit men det tyckte jag sannerligen Vignir var också. Hans evighetslånga föredrag gav inte mig någon behållning alls, men kanske dem som bara rider i paddock. Däremot höll jag med om att vi bör rida ut mer men jag rider redan på det sätt Vignir förespråkar. Men den långa monologen om att topphästarna är förträffliga och att vi endast skall avla på dessa och de ger de bästa familjehästarna var enormt tjatig och han upprepade samma sak gång på gång minst 25 ggr att det var topphästarna vi skulle avla på för att få bra familjehästar.
Hästar med dåligt lynne finns inte heller. De avlas inte utan vi är så taskiga på att fostra vår hästar så de blir fräcka och får dåligt lynne och så skyller vi på hingsten. Om en hingst får avkomma med dåligt lynne beror det antingen på dåliga ston eller på dålig uppfostran. Så min slutsats blev lite tillspetsad att om då en andraklasshingst ger många bra familjehästar med gott lynne medan en förstaklasshingst ger sådan med sämre lynne så måste det bero på att förstaklassavlarna är sämre på att fostra sina unghästar!?!
Vignir påstod dessutom att med rätt fostran och rätt tillridning så får man många familjehästar ur dagens toppavel. Man skulle trubba av hästens känslighet!!! Jag undrar bara om tillridning skall rätta till det som brister i avel och vilka skall betala all denna tillridning???
Givetvis skall all tillridning vara korrekt!
Min definition på en familjehäst är en häst som föds sådan. Man kan efter kort tillridning märka att den är så snäll och samarbetsvillig och har så lätt för fyra rena gångarter att man redan efter kort tid kan använda den till ganska oerfarna vuxna ryttare. Jag kan ta ett exempel på ett sto som jag red in som 5-åring och efter två månader kunde en fullständig novis på islandshästar, en lite osäker men ej helt ovan ryttare, följa ut med mig ut på henne och rida i fyra rena gångarter i mörkret med pannlampa och reflex längs vägen och i skogen. Hon gick säkert fram överallt, var trafikvan och var rädd om sin ryttare!
Jag tycker Gunnar Árnasson var bra. Hans bas var lynnet i aveln och utifrån detta urvalskriterie valde han ut bra avelshästar med bra bedömning. Han erkände att han inte avlade familjehästar för det låg inga pengar i det men det blev en och annan barnhäst, flera bra fritidshästar och någr topphästar. Han var klart mer den som lyssnade. Jag pratade med honom mellan 4 ögon vid ett par tillfällen och även med Vignir och jag tror vi förstod varandra bättre då. Men han avlade på Órri och Ófeigur rakt igenom. Dessutom visade han bild på en hals han tyckte var poäng 9 men som enligt en närvarande veterinär var en defekt i alla andra raser, hjorthals och svanhals och enligt min bedömning skulle ha 6 max! Den var gräslig!
Högrest, ja, men rak och extremt smal utan välvning på nacken och med ett oproportionerligt stort huvud till denna hals! Tänk er Hrammurs huvud på en uträtad arabhals......!
Ingen vågade säga något men jag hörde endast negativa kommentarer om denna hals.
Göran Häggberg ville äga våra 177 godkända hingstar och då skulle han ta ut 5 veterinärer och kastrera 75 av dem. Det är kanske befogat. Kastrera alla som har eller ger dåligt lynne, eksem eller spatt!
Man beklagade sig över att vissa 1:a klasshingstar bara fick enstaka ston och hur synd det var att de lagt ner pengar och träning och inte fick detta tillbaka. Kanke beror på att marknaden inte vill ha dessa hingstar och då tycker jag att de får skylla sig själva om de gjort en felinvestering!
Är grannens andraklasshingst mer populär kan det ju bero på att den har fördelar som överväger!
Det har skitsnackats mycket om färghingstar och att det är större risk att man sparar en häst med ovanlig färg i aveln trots defekter. de skulle ha både sämre lynne, syn och gångarter. Jag tog faktiskt och slängde in en brasklapp om detta i samband med att jag talade om att jag tidigare bara använt 1:a klasshingstar men sista åren använt en färghingst och fått hästar med betydligt bättre lynne och dessutom har han gett två 1:a klassavkommor, både ett silverbrunt sto på Island och nu i år en silversvart hingst i Tyskland.
Jag tror personligen att alla iögonfallande egenskaper kan leda till att man sparar en hingst trots dåligt lynne. En hingst med kollossalt bra gångarter och mycket vacker, dvs ämne för klass 1 men med sämre lynne kan därför sparas och med tillräcklig träning gå in, särskilt om ägaren är känd och penningstark. En hingst med något sämre gångarter och exteriör är man mer kritisk till att spara men om den har ett väldigt gott lynne, lätt för gångarterna och är mycket samarbetsvillig, så vill man kanske ändå ha den kvar. Så jag tror uppriktigt sagt att det är större risk för att hitta dåligt lynne bland 1:a klasshingstarna än bland 2:a klasshingstarna!
Vi fick tydligt till oss att det är kvalitetsavel som skall bedrivas, dvs på hög blup och högt bedömda hästar. Inriktningen skall inte vara robusta familjehästar. Vignir, göran och Torwaldur drev denna linje hårdats.
Jag ställde en fråga om Órri, en hingst jag beundrar mycket som är kompakt och grov med kort tjock hals, en mycket ståtlig och kraftfull hingst, men varför avlar man då bort hans exteriör om han nu är så bra och ger så många bra avkommor??? Det blev tyst en lång stund innan Torwaldur kort svarade att han hade hög blup på exteriören!
Öhhh?
Nya blupen som skall in i Worldfengur var bra men jag ifrågasätter om man bara skall avla på bra blup för då blir alla hästar släkt med varandra. Den frågan tystades ner.
Jag fick en del personagrepp om att jag skulle ha dåliga ston men svarade att då skulle det ju inte blivit bra med rätt hingstar. För den delen är jag nöjd med mina avkommor men de efter 1:aklasshingstarna är då inga familjehästar men väl eftr 2:aklass färghingsten jag använt! Jag gav mig in i lejonets kula med fullt av satsande toppavlare runt mig och klubben för inbördes beundran höll ihop, givetvis. Väluppfostrade var de inte heller för de försökte avbryta när jag skulle ställa frågor fast jag fått frågan!
Dålig stil! Det var ganska lugnt annars första dagen men dag två hade man tydligt gaddat ihop sig och hela Vignirs långa anförande var ett lååååååångt försvar mot vad jag skrivit i min artikel. Tydligen har jag i alla fall rört om i grytan!
Jag fick också många som i all tystht kom fram och sade att min artikel var bra och att jag skulle stå på mig. Så jag var inte utan stöd även om man inte vågade säga det högt, med få undantag. Men det är ok. Jag vet vad jag kan och inte kan och vilket stöd jag har i detta så jag är glad ändå!
Tre stycken med toppston talade om att dessa tre hästar trots höga bedömningar kunde användas som nöbörjarhästar, en som handikapphäst med två ledare, fast då behöver det egentligen inte var en så lugn häst bara den har disciplin för har man ledare så ökar väsentligt antalet hästar som nybörjare kan rida på! Vad som förvånar mig är att det inte var mer än tre sådana hästar där när det fanns så många toppavlare och deras hästar skall ge så förträffliga familjehästar!
I nya Eidfaxi står i alla fall om 4 elithingstar och där bara en används och det är Andvari. Han ger vackra och trygga ridhästar, bra lyft men inte så mycket vilja. De är br saluvara som alla vill ha. De andra tre har en gett flera hästar med stora lynnesfel enligt artikeln, en ger hetsig gång och för mycket vilja och en passbundna hästar. Folk har därför tröttnat på dessa hingstar och använder dem inte!!!!! Så var det med den toppaveln när inte lynnet står överst som i Gunnar Árnassons avel!
Anette