Sheltie- erfarenheter och råd!

[blizz]

Jag har fastnat för sheltie och det lutar starkt åt en valp inom en någorlunda snar framtid, vad är era erfarenheter? Antar att någon härinne har sheltie? Erfarenheter av och åsikter om rasen är varmt välkomna, bra som dåliga!

 

[framtidens93]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Jag har ingen egen sheltie, men har varit hundvakt långa perioder åt en kompis två sheltisar
De är rätt olika, den ena är sådär mjuk och blyg som många sheltisar faktiskt är.
Den andra var tuff och framåt, inte alls sådär skygg som man upplever många av dom, utan han tog för sig och ställde sig i centrum

Båda var MYCKET skälliga, de skällde mer på ett dygn en vad mina hundar gör på en månad.
Reagerade på minsta småljud utifrån, och drog igång och skällde.
Rätt jobbigt faktiskt.
Är van vid mina hundar som bara skäller när det ringer på dörren eller när de blir riktigt glada vid agilityträning ex

Men annars var dom väldigt gulliga, de ser otroligt söta och näpna ut, och var väldigt roliga att ha med ut i skogen, hängde med i alla tempon och väder-
Jättebra päls, fastande inte mycket skit i den

Skulle själv kunna tänka mig en sheltie om det inte varit för att de har så lätt till skall.
Dock hAR VÄL inte alla det, men det verkar ändå rätt vanligt tyvärr

 

[Skogstokig]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Har två stycken. En tik på snart 3 år och en hane på 7 år. Båda omplaceringar.

Jag har inte träffat speciellt många shelties utöver våra egna, så jag utgår nu bara från dem.

Våra två är väldigt olika. Tiken vill gärna ge sken av att hon är tuff men är egentligen rätt feg och lite vaktig medan hanen är ganska vek och nervös. Men de är överlag lättlärda, kvicktänkta och lättsamma hundar att ha att göra med.

Våra är väldigt tysta av sig. Skäller bara om det plingar på dörren eller om de hör något jätteläskigt(!) utanför. Det har däremot aldrig hänt att de stått och tokskällt utan de kan dra iväg 2-3 skall sen är det bra, uppfattar det mest som att de bara vill göra göra oss uppmärksamma på att de har hört någonting mystiskt . Hanen "pratar" däremot ganska mycket (pratande sheltie, dock inte min: http://www.youtube.com/watch?v=piZtW__lQ0M ).

De är väldigt anpassningsbara. Hänger glatt med på allt man hittar på och vill vara med där vi är, kan vara ute och springa i skogen en hel dag utan problem men ligger man med magsjuka eller när det är skitväder ute fungerar de utmärkt som soffkuddar/värmefiltar
Hanen hatar när det är blött eller kallt ute och älskar att sova läääänge på morgonen och han sover helst inklämd mellan mig och min sambo där det är som varmast. Tiken är helt obrydd om vädret och kan väcka oss kl. 6 på morgonen för att tala om att det är dags att stiga upp och busa med henne

Det man i mitt tycke främst ska se upp för när man letar sheltie är rädslor/nervositet och magproblem. Hanen har lätt att få magkatarr och stressmage, och är dessutom lättstressad, så det är ett jäkla pyssel med det. Vad jag har hört (givetvis efter att vi redan köpt honom ) så är det tyvärr ganska vanligt inom rasen. Tiken har tack och lov plåtmage

När vi skulle skaffa hund hade jag inte en tanke på shelties. Tyckte förvisso att de var söta, men hade ju hört att de skulle vara skälliga och odrägliga. Men efter att ha levt med shelties ett tag nu så finns det inte längre på kartan att ha någon annan ras

 

[Lavine]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Jag har min första sheltie nu, men har känt tre andra tidigare. De andra har varit rätt reserverade (inte på ett dåligt sätt, enligt mig) och "mjuka", medan min egen är väldigt reaktiv och lite explosiv. När han reagerar på nåt skäller han. Jag brukar säga att det är som att han säger OJOJOJOJ till allt han noterar. Det kan vara både saker han tycker är roliga och saker han tycker är upprörande. Han är ganska lätt att dämpa, men då blir också hela han dämpad, kan vara bra att tänka på om man t ex ska vara aktiv i någon hundsport, är det full fart (tänk agility) så lär sheltien skälla av uppspelthet under tiden. Om jag ber honom vara tyst är det som att han tänker "Jaja, typiskt tråkigt".

Gemensamt för allihopa jag känt är att de varit/är precis som Skogstokig skriver, lättlärda, lyhörda, alerta. Jag tittar ibland på andra raser, men återkommer alltid till sheltien. Lagom storlek (för min smak), lättränade, kan ligga i soffan en dag, kramsjuka, enkel pälsskötsel.

 

[Belethien]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Jag äger tre vuxna shelties och har en kull med valpar hemma. Jag upplever rasen som intelligent, glad, pigg på det mesta och lyhörd för sin ägare. De kan vara reserverade som i ointresserade av andra hundar och människor men de ska aldrig vara rädda. Mina alla tre är väldigt miljöstarka och hänger med utan problem, senast flög jag med min tik när hon skulle paras och hon tyckte allting var spännande och kul fast matte sket knäck av att flyga. Jag har varit noga med att köpa från en uppfödare som delade min uppfattning om vad en rädd hund är och avlade med det i åtanke.

Eftersom jag vill ha lite översociala och kaxiga hundar så har jag varit noga med att miljöträna dem på ett positivt sätt. Prova massor med nya underlag, leka på nya platser, göra människomöten positiva o.s.v. så att de tycker det mesta är kul - alla älskar folk och fä. En normal sheltie som inte får detta ska inte bli rädd, men den kan bli tråkig och mjäkig. Jag tror man formar sig sheltie ganska mycket på den punkten, d.v.s. man får den hund man förtjänar.

Mina är inte skälliga i annat än vid lek. De får inte skälla vid träning så att de blir stressade och absolut inte i hemmet. Jag bor i lägenhet och ingen skäller när det kommer folk i trappen eller ringer på klockan. Hos mina föräldrar vaktar ingen gården heller. Jag ser det bara som en träningsfråga. Däremot är de ljudliga hundar, därför får de gapa loss vid lek eftersom det är deras sätt att ha kul. Men det innebär inte att man får gapa loss i vardagen!

Generellt är shelties friska av sig men som någon annan skrev - det finns problem med mentalitet och mage bland annat. Även sheltiehäl.

Mentaliteten räcker inte med att träffa föräldrarna hemma hos uppfödaren, de flesta hundar är glada och sociala då. Jag har träffat hundar som inte alls är tillgängliga på okända marker men som är supersociala hemma hos uppfödaren Prata med uppfödaren och fundera på vad ni tycker bra mentalitet är. Jag tror att en del uppfödare (såklart inte alla) upplever bra mentalitet = fungerar i deras vardag. Men deras vardag kanske inte är pendeltåg, bussresor, agilitytävlingar och barnens fotbollsmatcher. Hemma på gården och ett veterinärbesök är ju inte samma sak som stadsliv. Jag har gjort BPH (mentalbeskrivning) på mina hundar och det finns några uppfödare som gör det, kolla på avelsdata om hundarna du ska köpa ifrån är beskrivna. Jag tyckte det var en ganska tydlig koppling mellan beskrivningens moment och hur mina hundar beter sig i vardagen.

Dålig mage och sheltiehäl är det svårt att gardera sig emot eftersom vi inte kan arvsgången. Magarna kan bli bättre på en del hundar när de blir äldre, vissa kan tomkräkas som unga och ha svårt att få hull men bli bra som vuxna medan andra får ha dietfoder resten av livet. Jag är tack och lov skonad från det, gamlingen hos mina föräldrar kunde tomkräkas lite som ung men inga av mina gör så och de flesta av mina bekanta har inte problem men jag känner en som har lite bekymmer med det. Kolla även vilka hälsotester som föräldrarna gjort - röntgen av höfter och armbågar tycker jag är viktigt eftersom det finns en tendens till problem hos individer. En enorm majoritet uppfödare ögonlyser sina valpar men enstaka gör tyvärr inte det - undvik dem!

 

[skuggi]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Tack för jättebra input!
Jag är också sugen på sheltie i framtiden, men vill helt undvika de där mjäkiga utan jag vill ha det du pratar om, tuff, positiv, glad och alert
Jag tror absolut som du säger att man tjänar på att verkligen välja uppfödare noga.

 

[Belethien]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Jo. Sen är det så att en sheltie är inte en terrier. De är mjuka, förarveka hundar. När jag syftar på tuff så pratar jag om miljö - d.v.s. de ska kunna hantera fladdrande presenningar och bussresor utan att bli rädda och springa därifrån. Men de tål inte att man är hård mot dem eller lägger ett "psykiskt" tryck på dem. De blir inte förstörda om man höjer rösten ibland och säger ifrån men innan vi har en kontakt mellan oss undviker jag sådant. Man ska absolut ha regler för en sheltie men det behövs inte så många för att få en trevlig hund vilket är viktigt att ha i åtanke.

Personligen låter jag mina valpar vara fräcka små as; de ska lära genom att leka, veta att det är OK att vara fräck och stjäla leksaker från bordet eller få fysiskt lekslåss med mig och inkräkta så mycket de vill på min "privata sfär". Jag uppmuntrar kaxighet och livsglädje, kan titta mellan fingrarna på vissa saker i början om det påverkar valpens anda positivt för tillfället. Till en gräns såklart, jag har sett folk som tar detta alldeles för långt och hunden blir stressad och jagar cyklister, bilar, joggare etc. Det är ju heller inte meningen. Motsatsen till mjäkig är inte ett ouppfostrat drägg..

 

[blizz]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

tack för bra och utförliga svar! Måste fråga, vad är sheltiehäl?

 

[skuggi]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Just, tuff kan tolkas olika. För mig är tuff just som du skriver, självsäker, positiv och trygg. Jag gillar att de (som jag träffat) är så mjuka och sköna med människor.
Den lilla ligist till hund vi har idag är typ raka motsatsen, så jäkla trist med en hund som man måste ha tummen i ögat på hela tiden

Sjukt sugen jag blev på att skaffa en liten sheltie nu då

 

[Belethien]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Sheltiehäl betyder i princip att senan som löper över hasspetsen i bakbenet hoppar ur sin fåra. Det kan bero på att senan antingen är för slapp eller att själva fåran som ska hålla den på plats är för grund. Det drabbar en del raser men sheltie är nog mest känd för det och man kan därför anta att det är ärftligt. Hur arvsgången är har vi tyvärr ingen aning om och vi har inget register över vilka som är drabbade. Vi vet heller inte varför de drabbas, oftast i samband med något trauma men det kan hända på vanliga kisspromenaden.

http://www.avelspoolensheltie.se/Grundbilder/sheltiehael.pdf

Om hunden insjunknar så är ofta operation nödvändigt och oftast brukar de bli bra efter det. Enligt en undersökning som en student gjort visar att många hundar återgår till normal aktivitet efteråt. Förr gipsade man benet, numer krävs bandage och man uppmuntras till att hålla hunden i rörelse. Jag har även hört om en ny metod som inte kräver operation alls utan bara bandagering. Jag känner flera sheltiesar som kör agility på högre nivå efter operation utan bekymmer.

Om man kikar på alla sheltiesar som föds så är det inte så vanligt att de drabbas av sheltiehäl. Men det kan vara bra att notera precis som allt annat!

 

[Belethien]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Sjukt sugen jag blev på att skaffa en liten sheltie nu då

Ska jag göra det värre för dig?

 

[Lavine]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Mina är inte skälliga i annat än vid lek. De får inte skälla vid träning så att de blir stressade och absolut inte i hemmet. Jag bor i lägenhet och ingen skäller när det kommer folk i trappen eller ringer på klockan. Hos mina föräldrar vaktar ingen gården heller. Jag ser det bara som en träningsfråga. Däremot är de ljudliga hundar, därför får de gapa loss vid lek eftersom det är deras sätt att ha kul. Men det innebär inte att man får gapa loss i vardagen!

Puttar upp tråden. Har funderat på det citerade. Det låter absolut vettigt - men hur gör du? Tänker i första hand på att de inte skäller vid träning. Med risk för att framstå som sämsta hund (sheltie-)ägaren...

 

[MiniLi]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Jag har flera kompisar med sheltie så ser dem en hel del.
Jag tycker det verkar finnas jättehäftiga sheltiesar men bra fart och driv och som är sådär lagom balanserade om man ser till nerverna. Dessa brukar dock vara hysteriskt skälliga.
Detta går dock säkert att hantera om man jobbar med det från start.

Har också träffat en del som inte alls är lika skälliga men då har de också varit betydligt lugnare och på tok för rädda av sig. Visst att det är mjuka hundar men jag tycker man ser många som har alldeles för mycket rädslor.

En av mina kompisar vars mamma har en sheltie säger att det finns två övergripande linjer där den ena är väldigt skällig men inte den andra. Vet dock inte hur bra detta stämmer då jag aldrig hört någon annan prata om det.

 

[Shark]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

KL

Är inne på sheltie nr 3 nu och den första var social, framåt och orädd. Nr 2 var en såndär dålig sheltie som va väldigt rädd och stressad.
Nr 3 kallar jag en liten tönt. Han är dom den mest arbetsamma av de alla, han har MOTOR och är extremt galen i lek och kamp. Även godis. Förbannat rolig hund att jobba med. Men kräver lite övertalning i vissa situationer men släpper det lika lätt. Fick han som omplac. vid 6 månader och i början gömde han sig om det kom någon, nu står han vid dörren.. Det handlar mkt om hur man tränar dem och hur man själv behandlar dem. Skäller, ja det gjorde han i början. Nu skäller han sällan.

 

[Belethien]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Haha en skällstudie blir detta då

Jag har kört nolltolerans, börjar de skälla avbryter vi och gör om övningen lite mera samlat, sen driver jag på tills de är uppe i den energinivån jag önskar (fullt ös medvetslös) men samtidigt tysta. Det är ju som vilken annan inlärning som helst, ska du lära in slalom börjar du lite saktare, lite mera "tänka" och sedan ökar hunden farten ju säkrare den blir. Om hunden är riktigt jobbig kan jag stanna till, ta tag i hunden, stryka den över kroppen och lugna ned den. D.v.s. ingen negativ korrigering, utan så att de tar en paus och andas lite innan vi kör om.

På sin höjd skäller min tik såhär under träning:

https://www.youtube.com/watch?v=sk77yIV4Blc

Skallet kommer gärna om en hund inte vet vad som förväntas av dem, om man lägger sig i mycket/är ivägen eller hunden saknar koncentration på sin uppgift. Man kan se i filmklippet att när jag bromsar och skickar in i tunneln kommer skallen, d.v.s. när jag lägger mig i och riktar om henne. Så skällande kan vara ett symtom på att hunden behöver en bättre grundträning eller att föraren gör fel. Hon tystnar ju när det blir tydligt var hon ska.

Men skallet har inte bara nackdelar. Man kan nyttja skallet till att tagga upp en hel del innan start t. ex. för att få hunden upp i en ordentligt energinivå. En sheltie lever lite igenom sitt skall, men den ska veta när det är dags att ta sig i kragen och koncentrera sig. Min hane skäller aldrig på träning, jag blir alltid lika förvånad om han lägger till med ett skall för det är så ovanligt men innan start taggar han upp med skall så mycket att man tror hunden ska storkna. Med min tillåtelse såklart. Det bästa är nog att lära sig balansera detta - en sheltie som inte får skälla och leva rövare ibland kommer ha svårt att ta fram lite "umpfh" men det finns gränser.

Hanen på tävling, tyst som en mus:

https://www.youtube.com/watch?v=6Umwqzw1pKY

Min skälligaste är en omplacering, honom jobbar jag med för att han ska tystna. Varför han skäller är för att han saknar fokus på uppgiften och därför lägger jag ned mycket tid på grundträning och framåtdriv för honom, han har blivit betydligt bättre men det tar tid.

 

[Belethien]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Det där är nog väldigt olika. Jag har träffat alla möjliga sorter. Oftare att de som är väldigt skälliga är skvättigare och oroligare men inte en regel. Det beror ju också på hur man ser det, en hund som reagerar och blir förbannad på saker är ju egentligen rädd, det är ju rädsla som driver aggression. Det är ju sådant man kikar på korning, skyddsträning o.s.v. Många ser det som tuffhet men det kan betyda att hunden är osäker också och kompenserar.

Angående tysta hundar. Min hane är turbo ut i klospetsarna, många som sett honom på tävling kommer fram och berättar att han har ett riktigt läckert driv ("trots att han är sheltie" enligt bruksfolket ). Han har gjort BPH och visade att han var väldigt miljöstabil. Men det är ju en träningssak. Och kanske lite som jag tror - tränar du hunden att vara knäpptyst och dämpar så får du en tråkig hund som blir mesig. Låter du den vara lite fräck och leva livet så får du en hund med lite mer i. Sen handlar det bara om att balansera det.

 

[Lavine]

Sv: Sheltie- erfarenheter och råd!

Perfekt med skällstudie det var jättebra, tack så mycket! Kul med filmerna också.