elfi
Trådstartare
Jag har ett ganska allvarligt problem med min nya pålle. Fick hem henne för ca 3-4 veckor sedan, 8 årigt fjordsto som bara gått i hagen i 2 år. Hon har gått med sitt "föl" i 2 år, dvs dom är inte separerade alls så första gången jag skulle provrida fick hon panik, jag fick knappt gå in i hennes box. Men jag gav henne fler chanser, provred (bara skritt 10 min) och hon var helt fantastisk då och vi beslöt oss för att ta hem henne på prov och sedan på foder.
Nu till problemet, jag har börjat sätta igång henne lätt (skritt 15 min 1-2 ggr i veckan) men hon klarar inte av att vara ensam. Hon blir en helt annan häst då, som tex ikväll när jag red henne, då hade jag ridit min andra häst redan och han stod inne i boxen för han var svettig men det gick inte att rida henne, det gick två steg framåt och tio steg bakåt, sen blev det bocksprång eller så kastade hon sig åt sidan. Men sånt där skrämmer mig inte, jag tog lite i tygeln och hade stadig skänkel och "visade henne vägen" men då vart det samma visa igen.
Till sist tröttnade jag på fjolleriet och ropade på mammas sambo som fick komma ut med min andra häst och stå i mitten på paddocken, då kunde hon gå utan några som helst problem.
Vad ska jag göra för att få henne att lita på mig? Vi kör ledapskapsövningar och hon vet att jag bestämmer över henne, men när det gäller ridningen så funkar det inte alls. Jag vill ju kunna (när hon har kommit igång, fått mer kondis + muskler) rida ut själv i skogen, busa och ha kul med henne.
Någon därute som har ett klokt tips?
Nu till problemet, jag har börjat sätta igång henne lätt (skritt 15 min 1-2 ggr i veckan) men hon klarar inte av att vara ensam. Hon blir en helt annan häst då, som tex ikväll när jag red henne, då hade jag ridit min andra häst redan och han stod inne i boxen för han var svettig men det gick inte att rida henne, det gick två steg framåt och tio steg bakåt, sen blev det bocksprång eller så kastade hon sig åt sidan. Men sånt där skrämmer mig inte, jag tog lite i tygeln och hade stadig skänkel och "visade henne vägen" men då vart det samma visa igen.
Till sist tröttnade jag på fjolleriet och ropade på mammas sambo som fick komma ut med min andra häst och stå i mitten på paddocken, då kunde hon gå utan några som helst problem.
Vad ska jag göra för att få henne att lita på mig? Vi kör ledapskapsövningar och hon vet att jag bestämmer över henne, men när det gäller ridningen så funkar det inte alls. Jag vill ju kunna (när hon har kommit igång, fått mer kondis + muskler) rida ut själv i skogen, busa och ha kul med henne.
Någon därute som har ett klokt tips?