Jag tycker ändå de gör ologiska val. jag förstår inte hur man kan välja att göra sådana val.
Ett exempel. "Bla bla bla jag vantrivs så på jobbet bla bla bla". Jobbar ändå kvar i flera år med ett ständigt klagande som en aura omkring sig. VARFÖR byter man inte jobb? Totalt ologiskt.
"Jag trivs inte med min man men jag lämnar inte honom." Say what? Varför drar man inte?
Jag förstår också att just detta med mannen kan vara komplicerat men när man inte ens försöker eller egentligen faktiskt verkar ha en vilja att ta sig ur det. Ologiskt.
"Klagar på sin lön men gör inget för att förbättra den". Ologiskt.
" Min högsta dröm är att köpa en häst" spenderar alla pengar på annat utan att spara till sin dröm. Ologiskt.
Jag håller med delvis, men även människor är logiska på något märkligt vis. Hur vet jag inte.
Första exemplet du har kan jag tänka mig är för att man ändå är trygg med det man känner till. Personen trivs inte, men flockinstinkten gör att personen inte vågar byta, för förändring är läskigt. Hjälper inte att personen inte trivs, förändring är värre.
Samma med andra exemplet, är min gissning.
Tredje exemplet tror jag är att man inte vågar ifrågasätta någon högre uppsatt, det finns risk att man inte får vara med i flocken då. Det är enkelt att klaga med jämnlika än att klaga på den som bestämmer.
Fjärde är nog bara brist på självkontroll, och såhär har ju hen gjort i alla år och överlevt, då kan hen ju inte göra något annat?
Det här är vad jag tror, och mycket är nog undermedvetet. Fullständigt ologiskt, men helt logiskt ändå.
En häst kan vara rädd för en plastpåse, men eftersom att man hela tiden fått höra om hästarnas instinkter vet man att det är logiskt. Jag tror inte att man får höra lika mycket om människans instinkter, och därmed inte ser det logiska