Samtidsdepression - hur bekämpa rasism/nazism?

xfie

Trådstartare
Ämnet tangerar några andra trådar här men jag hoppas det är tillräckligt specifikt för att ha en egen tråd.

Jag är så otroligt ledsen, orolig och rädd efter de senaste årens utveckling. Sedan valet 2010 känns det som att gränserna har flyttats. Rasism, och nu även nazism (NMR i Almedalen), normaliseras oerhört fort och jag vill inte titta tillbaka på de här åren och minnas dem som tiden jag inte gjorde någonting. Men utöver att engagera sig partipolitiskt, vad kan man göra? Vilket är det mest effektiva sättet att bekämpa deras framfart?
 
Jag tar snacket på mitt jobb. Är fritidsledare i öppen verksamhet för ungdomar 13-25 år. Herregud vilka underliga saker/åsikter folk baserar sina beslut på.
Grannens bil blev minsann stulen för fyra år sedan... Jag har hört att...Min lärare sa minsann...Utanför mitt ICA...
Så vi pratar om det vi vet istället för vad vi tror. Jag har ju absolut inte alla svar men vi kan diskutera oss fram till att de flesta vill ha schyssta värdegrunder.
 
Jag tror på att prata, till viss del, och då prata med folk när de är ensamma, så man är på samma nivå. Och precis som @Luff säger, prata om vad man vet och inte tror. Jag tror man kan nå väldigt många på den hyggligheten.

Sen för den delen, lyssna på folk. Det hjälper inte att säga "Sverige har aldrig varit så här bra!" och sen raljera, för om folk känner att det inte är bra, så kommer de bara tycka att man är körd i huvudet som säger så. Utan återigen, vad vet vi.

Nu är jag själv lite dum i huvudet, så jag pratar även med nazister i det privata, även om det är en stor risk. Och då är jag öppen med att jag är "gay as fuck", och återigen, pratar om vad man vet och inte vad man tror är rätt. Inte jamsa med, men lyssna, och förklara.
Jag tror inte man kan nå de som är extremt insnöade, och man kan absolut inte nå dem när de är i grupp, då är det snarare farligt. Men en person vid lunchbordet? Det kan gå.
 
Jag tar snacket på mitt jobb. Är fritidsledare i öppen verksamhet för ungdomar 13-25 år. Herregud vilka underliga saker/åsikter folk baserar sina beslut på.
Grannens bil blev minsann stulen för fyra år sedan... Jag har hört att...Min lärare sa minsann...Utanför mitt ICA...
Så vi pratar om det vi vet istället för vad vi tror. Jag har ju absolut inte alla svar men vi kan diskutera oss fram till att de flesta vill ha schyssta värdegrunder.

Känner du att du når fram? Jag tar diskussioner med personer i min närhet men det känns sällan som att vi kommer någon vart. Det landar i sådant du skriver om, anekdotisk bevisföring och argument baserade på den egna upplevda känsla om hur det brukade vara. Vilket såklart inte behöver vara fel men det ger ju sällan hela bilden.
 
Känner du att du når fram? Jag tar diskussioner med personer i min närhet men det känns sällan som att vi kommer någon vart. Det landar i sådant du skriver om, anekdotisk bevisföring och argument baserade på den egna upplevda känsla om hur det brukade vara. Vilket såklart inte behöver vara fel men det ger ju sällan hela bilden.
Jag utgår inte från att jag ska ha rätt så jag gör det inte till en strid jag ska vinna - det funkar bra.
Jag låter dom jag pratar med förklara sina åsikter, är noga med att låta dom komma till tals men tolererar inga kränkningar.
Så om någon säger -Jag tycker invandrarna bara lever på oss svenskar...då frågar jag hur dom menar, vi pratar barnbidrag, nystartsbidrag, bostadsbidrag - är det någon skillnad på om du är "svensk"? och så vidare.
Vi har samma samtal om polisen; -Snutjävlarna, dom bara .....
Då pratar vi om det egentligen är så att dom blir särbehandlade eller vad som hände och så vidare. Om någon faktiskt har blivit felbehandlad så kan det ju vara skönt att veta att det inte var ok även om det inte går att göra något åt. Mitt råd till kidsen är att diskutera ALDRIG med uniformerad personal. GÅ därifrån eller LYD vad dom säger.

Skriker någon -Dom jäXla BuXkafitXorna är terrorister!!! DÅ får man en tillsägelse och sen en snabb historielektion om när svenska kvinnor tvingades dölja sitt hår i kyrkan, det är inte länge sedan det.
Sen kan vi prata om varför det kan vara ett problem för kvinnorna om dom tvingas gå i burka men om det är deras val ser jag ingen skillnad mot när elever inte fick ha keps i klassrummet.

Jag försöker vara påläst och jag är en jäkel på att googla. Och att erkänna när jag inte vet.
Så jo, jag når nog fram - i stunden. En får vara en droppe som urholkar stenen.
 
För mig handlar det mycket om tydlighet.

Jag talar om att jag inte tycker att argumenten är OK eller att påståendena är riktiga.

I vardagssituationer där rasistiska åsikter kommer fram säger jag emot. För att det aldrig ska vara OK att vara öppet rasistisk utan mothugg.
 
Ämnet tangerar några andra trådar här men jag hoppas det är tillräckligt specifikt för att ha en egen tråd.

Jag är så otroligt ledsen, orolig och rädd efter de senaste årens utveckling. Sedan valet 2010 känns det som att gränserna har flyttats. Rasism, och nu även nazism (NMR i Almedalen), normaliseras oerhört fort och jag vill inte titta tillbaka på de här åren och minnas dem som tiden jag inte gjorde någonting. Men utöver att engagera sig partipolitiskt, vad kan man göra? Vilket är det mest effektiva sättet att bekämpa deras framfart?
Tro inte på allt du läser, mycket av det som skrivs är rena påhitt i politiskt syfte. Rent ljug med andra ord.

Som invandrare själv, andra generationen dock men ändå, så upplever jag "antirasistiska" organisationer och rörelser som långt mer problematiska än de fåtal personer som har åsikter likt NMR.
 
Tro inte på allt du läser, mycket av det som skrivs är rena påhitt i politiskt syfte. Rent ljug med andra ord.

Som invandrare själv, andra generationen dock men ändå, så upplever jag "antirasistiska" organisationer och rörelser som långt mer problematiska än de fåtal personer som har åsikter likt NMR.
Var hittar du alla dessa skrivna lögner? Gärna en länk eller sju.
 
Tro inte på allt du läser, mycket av det som skrivs är rena påhitt i politiskt syfte. Rent ljug med andra ord.

Som invandrare själv, andra generationen dock men ändå, så upplever jag "antirasistiska" organisationer och rörelser som långt mer problematiska än de fåtal personer som har åsikter likt NMR.
Kan du exemplifiera detta "ljug"? För mig är din ståndpunkt ytterst problematisk. Hur kan motstånd mot rasism och hat någonsin vara ett större problem än xenofobi, rasism och nynazism?

Tycker jag, som andra generationens invandrare.
 
Jag kan ge det senaste exemplet jag sett. Thomas Gür, ledarskribent på SvD, höll ett föredrag om något som berörde invandring under Almedalsveckan i Visby alldeles intill domkyrkan och domprosten började ringa i kyrkklockorna för att omöjliggöra hans framträdande. Efteråt kom domprosten ut och skulle prata med Gür men det blev väldigt kort för stämningen blev hotfull och han omringades av rasister och fick använda våld för att fly in i domkyrkan. Enligt domprosten själv. Det var bara det att allting filmades och hans berättelse var fullständig lögn. SvD må vara höger men är en i högsta grad etablerad tidning och Gür är dessutom själv invandrare.

Ett annat aktuellt exempel är "hatstormen" mot fotbollsspelaren (glömt namnet) med utländskt ursprung som tabbade sig där näthatet var iscensatt och fake och verkligheten istället var tvärtom.
 
Tro inte på allt du läser, mycket av det som skrivs är rena påhitt i politiskt syfte. Rent ljug med andra ord.

Som invandrare själv, andra generationen dock men ändå, så upplever jag "antirasistiska" organisationer och rörelser som långt mer problematiska än de fåtal personer som har åsikter likt NMR.

Jag tror inte på allt jag läser. Inte på det du skriver, till exempel.
 
Kan du exemplifiera detta "ljug"? För mig är din ståndpunkt ytterst problematisk. Hur kan motstånd mot rasism och hat någonsin vara ett större problem än xenofobi, rasism och nynazism?

Tycker jag, som andra generationens invandrare.
Jag uppfattar dessa organisationer och människor aktiva inom dem som rasistiska när de använder invandrare och invandring som ett medel för sina egna politiska syften, en dold rasism som är betydligt farligare än den öppna rasism som NMR står för.
 
Men okej, om att prata och argumentera sakligt är ett av alternativen, finns det fler sätt man kan göra skillnad? Någon organisation? Någonstans man kan hjälpa till och ge stöd? Jag känner att jag vill göra någonting aktivt...
 
Jag utgår inte från att jag ska ha rätt så jag gör det inte till en strid jag ska vinna - det funkar bra.
Jag låter dom jag pratar med förklara sina åsikter, är noga med att låta dom komma till tals men tolererar inga kränkningar.
Så om någon säger -Jag tycker invandrarna bara lever på oss svenskar...då frågar jag hur dom menar, vi pratar barnbidrag, nystartsbidrag, bostadsbidrag - är det någon skillnad på om du är "svensk"? och så vidare.
Vi har samma samtal om polisen; -Snutjävlarna, dom bara .....
Då pratar vi om det egentligen är så att dom blir särbehandlade eller vad som hände och så vidare. Om någon faktiskt har blivit felbehandlad så kan det ju vara skönt att veta att det inte var ok även om det inte går att göra något åt. Mitt råd till kidsen är att diskutera ALDRIG med uniformerad personal. GÅ därifrån eller LYD vad dom säger.

Skriker någon -Dom jäXla BuXkafitXorna är terrorister!!! DÅ får man en tillsägelse och sen en snabb historielektion om när svenska kvinnor tvingades dölja sitt hår i kyrkan, det är inte länge sedan det.
Sen kan vi prata om varför det kan vara ett problem för kvinnorna om dom tvingas gå i burka men om det är deras val ser jag ingen skillnad mot när elever inte fick ha keps i klassrummet.

Jag försöker vara påläst och jag är en jäkel på att googla. Och att erkänna när jag inte vet.
Så jo, jag når nog fram - i stunden. En får vara en droppe som urholkar stenen.

Jag önskar att jag kunde hålla huvudet så kallt. Jag blir ofta ställd och lite chockad när folk uttrycker åsikter som i mina ögon är extrema. Feminism kan jag försvara med näbbar och klor, kanske för att det drabbar mig mer direkt.
 
Det gör du rätt, men du borde ifrågasätta även annat, som det du tar upp i trådstarten.

Ska jag ifrågasätta min känsla av otillräcklighet? Min rädsla? Nja, mina känslor är mina att äga oavsett. Däremot grundar sig känslorna i verkligheten. I det obestridbara faktumet att ett parti med rasistisk agenda gått från att få 5,7% i valet 2010 till att få en verklig maktposition idag. Osv. Osv. Jag behöver inte förklara det här för dig. Du är här för att reraila en tråd som handlar om att jag vill veta vad jag ska göra för att känna att jag gör någonting. Har du inte några tips på det så ber jag dig vänligen att starta en egen tråd om källkritik.
 
Ska jag ifrågasätta min känsla av otillräcklighet? Min rädsla? Nja, mina känslor är mina att äga oavsett. Däremot grundar sig känslorna i verkligheten. I det obestridbara faktumet att ett parti med rasistisk agenda gått från att få 5,7% i valet 2010 till att få en verklig maktposition idag. Osv. Osv. Jag behöver inte förklara det här för dig. Du är här för att reraila en tråd som handlar om att jag vill veta vad jag ska göra för att känna att jag gör någonting. Har du inte några tips på det så ber jag dig vänligen att starta en egen tråd om källkritik.
Grunden för att göra någonting bra är att våga se vad som är sant och vad som är politisk propaganda. Vill man inte det lär man inte kunna åstadkomma något av värde heller.
 
Ämnet tangerar några andra trådar här men jag hoppas det är tillräckligt specifikt för att ha en egen tråd.

Jag är så otroligt ledsen, orolig och rädd efter de senaste årens utveckling. Sedan valet 2010 känns det som att gränserna har flyttats. Rasism, och nu även nazism (NMR i Almedalen), normaliseras oerhört fort och jag vill inte titta tillbaka på de här åren och minnas dem som tiden jag inte gjorde någonting. Men utöver att engagera sig partipolitiskt, vad kan man göra? Vilket är det mest effektiva sättet att bekämpa deras framfart?

Visa ditt motstånd i vardagen närhelst skiten visar sig. Det stärker andra att våga göra samma sak.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp