Sällskapshäst/promenadhäst uppföljning - vad hände sen?

[Smulan75]

Jag sitter och tittar på annonser för skojs skull och blir hela tiden förvånad över att det finns så många hästar som säljs som promenadhäst/sällskapshästar. Ofta är det hästar/ponnier som är skadade, har en gammal skada som gör dem oridbara eller så är de gamla.
I mina tankar funderar jag över vem som vill ha en "sällskapshäst" med tanke på vad det kostar att ha häst - även om man har dem på egen gård, och vad som händer med alla dessa sällskapshästar/promenadhästar. Får de ett bra hem? Det känns även att risken är stor med tanke på den mängd av oseriösa hästhandlare att en skadad häst plötsligt dyker upp igen som "frisk" på någon försäljningssida. Ungefär som att många skadade danska hästar dyker upp här i sverige.

Den första hästen jag ägde - (känns som det var en evighet sen) en fd travare som hade ryggproblem såldes som "promenadhäst". Jag ångrar att jag inte tog bort honom, vi åkte och hälsade på ett tag efteråt och även om han såg ok ut i hull så fick han nog inte den skötseln som vi hade gett honom under den tid vi ägt honom. Det var sommar och han var full med flugor och såg väldigt biten ut.

Så berätta gärna om ni sålt en häst som sällskapshäst/promenadhäst som ni vet hur det gick för. Om hästen fick det bra eller mindre bra - såldes den vidare eller blev den kvar resten av livet? Eller har ni kanske köpt en sällskapshäst?

 

[animalasia]

Jag sitter och tittar på annonser för skojs skull och blir hela tiden förvånad över att det finns så många hästar som säljs som promenadhäst/sällskapshästar. Ofta är det hästar/ponnier som är skadade, har en gammal skada som gör dem oridbara eller så är de gamla.
I mina tankar funderar jag över vem som vill ha en "sällskapshäst" med tanke på vad det kostar att ha häst - även om man har dem på egen gård, och vad som händer med alla dessa sällskapshästar/promenadhästar. Får de ett bra hem? Det känns även att risken är stor med tanke på den mängd av oseriösa hästhandlare att en skadad häst plötsligt dyker upp igen som "frisk" på någon försäljningssida. Ungefär som att många skadade danska hästar dyker upp här i sverige.

Den första hästen jag ägde - (känns som det var en evighet sen) en fd travare som hade ryggproblem såldes som "promenadhäst". Jag ångrar att jag inte tog bort honom, vi åkte och hälsade på ett tag efteråt och även om han såg ok ut i hull så fick han nog inte den skötseln som vi hade gett honom under den tid vi ägt honom. Det var sommar och han var full med flugor och såg väldigt biten ut.

Så berätta gärna om ni sålt en häst som sällskapshäst/promenadhäst som ni vet hur det gick för. Om hästen fick det bra eller mindre bra - såldes den vidare eller blev den kvar resten av livet? Eller har ni kanske köpt en sällskapshäst?

Jag köpte en ponny i våras som jag skall ha som sällskap åt min stora häst. Den förra ägaren hade den också som sällskapsponny och även om den inte var misskött så var den nog lite bortglömd, det blir nog lätt så. Jag har iallafall bantat den i sommaren, jag går promenader med den och borstar lite då och då. Kiropraktorn har behandlat den och tandläkaren är bokad och den har flugskydd i samma omfattning som min stora häst. Även om det är en sällskaps ponny så anser jag ändå att den behöver grundläggande skötsel och omtanke. Jag resonerade så även med min förra sällskaps ponny, en del tycker säkert att det är överdrivet men för mig är det så som jag gör med alla mina djur.

 

[Centaur]

Jag tar lika väl hand om sällskapsponnyn som de andra även om han bara "var värd" 7000 kr... Han har regntäcken, flugtäcken+huva, stalltäcken, vintertäcken,får uträknad foderstat, går promenader minst varannan dag, hovvård och veterinärvård vid behov. Något annat vore otänkbart.

Jag ser många hästar utan täcke och huva som är extremt besvärade av insekterna, jag tror knappast att de alla är sällskapshästar... Folk som inte bryr sig om en oanvändbar häst bryr sig ofta inte värst mycket om användbara hästar heller...

 

[Smulan75]

Tyvärr är min känsla den att många inte tänker på att en sällskapshäst oxå behöver omvårdnad och kostar den oxå och att risken är stor att skötsel eftersätts

 

[Magnum]

När jag var ute efter sällskapshäst ramlade jag över två från samma ställe.
Häst ett var gammal, hade en gammal skada i ett ben och var lite tunn och oborstad.
Fick veterinärbesök, tänder kollade, vaccinerades, träffa hovslagare och allmän omvårdnad. Täcken efter behov, extrafoder och pyssel. Allt som min andra häst fick och allt vad den behövde.
Fick äta upp sig och bara må toppen ett halvår och togs sen bort. Borde egentligen tagits bort av förra ägaren. 'Men han såg ju så pigg ut, det vore ju så synd att ta bort'. Jo absolut hade han bus i blick, men fysiskt var han oerhört sliten.


Häst två var i ungefär samma kondition men skadefri. Unghäst. Nog tänkt som hobbyhäst kanske men var oinriden och svår. Skulle säljas väldigt billigt och kunde hamnat varsomhelst verkligen. Några suspekta spekulanter hade hört av sig innan och var egentligen före mig i kön men ödet ville tydligen annorlunda.
Fick samma omvårdnad som kompisen men lade ner extra mycket tid och pengar för att få ordning på den rent hanteringsmässigt och för att kunna rida in den.
Var iaf tänkt som sällskapshäst här hos mig men blir nog en träningskompis vad det lider. Det är ingen tävlingshäst men blir en lyxig hobbyhäst typ. Det är en kul häst med mycket i huvudet som bör ha en uppgift i livet och inte bara vara till sällskap.

 

[hoppeloppe]

Det är ju fruktansvärt om folk tar sämre hand om en sällskapshäst

Vår shettis är lika mkt värd som de större, gör allt likadant med honom som med de större, förutom ridning (promenader, tömkörning, körning istället).

 

[lil-sis]

Jag har två. Som träffar tandis, Hovis (den ena skodd), vaccineras och är försäkrade.

Eller eg är de tre (min tävlingsponny är galet dyr i drift ).

Den större är född 98 och triangelmärkt typ 2002-2003 pga skada i armbågsled. Den mindre är född 1992 och arbetsvägrar Så de är sällskap och det är faktiskt praktiskt med en flock, har lånat ut den ena och när jag har haft en på boxvila turas de andra om att vara inne så alla har sällskap.

 

[parfymflaska]

Jag köpte en a-ponny för några år sen för att ha som sällskapsponny. Vi hade precis köpt gård och min häst kunde ju inte bo där själv. Ponnyn stod på en islandshästridskola men började bli gammal och trött, hade svårt att hinna med på turerna, så säljaren ville att hon skulle pensioneras men inte bara gå i hagen. Ponnyn har tyvärr varit väldigt olycksdrabbad hos oss men har då självklart(!) fått bästa möjliga vård. Nu har hon dessutom visat sig ha PPID och medicineras mot det. Men när hon varit frisk har jag kört in henne, hon hade medryttare ett tag och ja, vi försöker hålla igång henne. Just nu är det igångsättning igen, efter fånganfall. Jag kan lugnt säga att hon fått ett väldigt bra hem hos oss, där hon är älskad och får allt hon behöver. Under de 5 år vi haft ponnyn har hon kostat mer i veterinärvård än de två ridhästarna gjort tillsammans. Och jag köpte henne för 4500 kr. Men det spelar liksom ingen roll, ponnyn är ju viktig för att hon är hon.

 

[Buck]

tog en häst som sällskap på foder, fullt ridbar då men 19 år gammal.
red lite sporadiskt i 3 år men sen fick hon melanom i sadelläget och flera i svansroten. så nu går hon bara och äter , hade en jäkla tur med henne då hon är otroligt billig i drift mot vår andra ^_^, hovvård är= raspa lite i kanterna 3 gånger om året, alla sadlar som jag provat på min fux utan framgång har fungerat på sällskapet, hon är glad i vilket bett eller nosgrimma eller utan ngt öht som stoppas in i munnen på henne, går att rida utan träns, man kan slänga upp vem som helst på henne, och hon är lättlastad. enda felet är att hon inte kan åka 5m smalt och även brett så får man smyga sig fram för att hon inte ska välta (som tur är så behöver hon inte åka så mycket ).

nu är hon också helt vår, 24 år gammal och kommer få bo kvar här så länge som möjligt.

kan dock inte säga att jag lagt ner extremt mycket tid på henne.. ser såklart över småsår, bekämpar flugor och ser över precis som den andra, har
anpassad foderstat och hon får träffa vet och hovis samt är försäkrad. men jag håller henne långt ifrån lika ren som ridhästen, är snarare grovrengöring vid behov som gäller. men hon lider liksom inte direkt av att vara dammig eller att svansen är trasslig

 

[Martina_m]

Jag köpte en travare f -10 som sällskap till mitt halvblod f-05 för ett år sedan. Halvblodet älskar jag över allt annat. Och det har tagit tid att fastna för travaren. Men det betyder ju inte att han inte blivit väl omhändertagen. Han har bara fått mindre kärlek. Idag är jag väldigt fäst i travaren och tycker nästan lika mkt om honom och han har nu varit här i ett år. Och han får nästan lika mkt kärlek som halvblod nu.

Men, från första dagen han kom till mig får han det han behöver. Gott om foder, omvårdnad, täcken efter behov, och självklart vet.vård och hovvård. Han går barfota och det funkar jättebra.

Han rids då och då. Och så klart önskar jag att jag red honom mer, men det finns inte så mkt tid till det. Och jag vågar inte rida ut själv på honom ännu (han är outbildad och jag vill ha mer koll på honom innan jag ger mig ut själv), så jag rider honom när jag har sällskap helt enkelt.

Planen för travaren är att åka iväg på träning i tömkörning och så småningom dressyr när vi är redo för det.
Och så länge jag bor på egen gård och har kvar mitt halvblod, kommer travaren att få vara kvar. Jag räknar med iaf 15-20 åt till .

 

[Diabetikern]

Jag har en shettis som sällskapshäst och de får både den omvårdnad de behöver men ändå inte.

Hovslagare/vetrinärvård/ompyssling mm men vi aktiverar henne inte. Nu är denna ponny nöjd med att bara få skrota i en hage utan problem så jag har inget dåligt samvete över att hon inte sysselsätts.

Förre shettisen älskade allt vad aktiviteter hette. Hon var med lös på ridtur, vi körde henne samt så var mina brorsbarn ute och red lite då och då. Där fick man dåligt samvete för att det inte blev dagligen.

Sällskapshäst för mig är en häst som ska klara av att gå i en hage utan att vilja jobba. Självklart är vården lika viktigt som för en häst i träning.

Skulle aldrig behålla en stor häst som sällskap. För att vara krass så kostar det för mycket. Ponnyer är oftast mer lättfödda än stora hästar och mer lätthanterliga för människor som inte förstår sig på hästar så bra. Tänker på om t. ex grannen behöver ta in hästarna eller så.

 

[Tualma]

Jag har två. Som träffar tandis, Hovis (den ena skodd), vaccineras och är försäkrade.

Eller eg är de tre (min tävlingsponny är galet dyr i drift ).

Den större är född 98 och triangelmärkt typ 2002-2003 pga skada i armbågsled. Den mindre är född 1992 och arbetsvägrar Så de är sällskap och det är faktiskt praktiskt med en flock, har lånat ut den ena och när jag har haft en på boxvila turas de andra om att vara inne så alla har sällskap.

Å, vilja sötnosar! De verkar leva ett härligt häst liv hos dig!

 

[nullo-modo]

Innan hade jag 2 sällskapshästar (1 häst 1 ponny).
Den ena köpte jag som ridhäst men skadade sig och den andra fick jag från en ridskola som jag skodde åt tidigare.

I omvårdnad var enda skillnaden jämfört med ridhästen att dom inte fick lika mycket borst tid.

 

[Ginne]

Jag köpte en travare till sällskap, som skulle gå till slakt om ingen ville ha henne. Hon visade sig vara duktig på western trail, så hon fick fungera som tävlingshäst under en period.

 

[MJLee]

Den större är född 98 och triangelmärkt typ 2002-2003 pga skada i armbågsled. Den mindre är född 1992 och arbetsvägrar

Men åh, är det inte du som har/hade några russin som du tog från Lojsta hed och körde lite trav med? Visst är den mindre (som arbetsvägrar!) ett russ?

 

[lil-sis]

Men åh, är det inte du som har/hade några russin som du tog från Lojsta hed och körde lite trav med? Visst är den mindre (som arbetsvägrar!) ett russ?

Både ja och nej. Den mindre är ett russ och hon är född på heden men 1992
Sedan har jag ett yngre russ (2011) som har försökt vara travponny men hamnade lite fel. Hon är född hos Rungegårds.

 

[PathOfClovers]

På ridskolan jag jobbar vill vi gärna ge våra hästar en tid som sällskap/promenadhäst när de jobbat klart hos oss. Då lägger vi ut annons och är väldigt tydliga med hur de kan ridas osv, det är inte meningen att de ska trimmas på som pensionärer. Vi har hittat mycket bra hem, MEN däremot säljer vi aldrig någon häst. Då tappar man ju helt bestämmanderätt för vad de får göra med hästen. Så skulle jag göra om det gällde en egen också, lämna ut på foder på obestämd tid.