Säljarens ansvar - islandshäst

[kryddelydd]

Sv: Säljarens ansvar - islandshäst

Det spelar ingen roll hur talangfull häst man skaffar, om den svagaste länken är ryttaren. Då är det till sist ryttarens svaghet som gör att man inte når längre, alltså ryttaren har sina begränsningar och inte hästen.

Ja säljaren har ett ansvar, det ansvaret sträcker sig i mina ögon till att vara så ärlig som möjligt. Om sedan köparen envisas med att göra sig till något som denne inte är kan aldrig säljaren belastas för.

Precis vad jag försökte framföra apropå frågan om säljarens ansvar.

Mina exempel var, som sagt, en invändning/reaktion på påståendet om billiga och dyra hästar. Ett exempel är på min billiga men faktiskt inte dåliga häst där säljaren beskrev hästen på ett tydligt sätt. Det andra exemplet är kompisens som var dyr, talangfull men faktiskt inte "fin pga att någon annan lagt ner tid på att göra den fin" (ungefär så Niela uttryckte sig) där säljaren inte upplyste om hur pass mycket riden hästen var - inte säkert att kompisen hade avstått från köp då men kompisen hade i så fall haft andra grunder till sitt ställningstagande att köpa eller inte.
Kompisens häst var väl grundinriden men inte befäst. Vad är det för fel på att bara tro på det jag skriver istället för att göra inlägg som säger att jag säkert hade fel???

Lägger ner detta eftersom jag uppenbarligen inte skriver tillräckligt tydligt.

 

[Glimm]

Sv: Säljarens ansvar - islandshäst

Jag tycker att säljarens ansvar handlar om att ärligt tala om för- och nackdelar med hästen man säljer.
Och att reagera om det är uppenbart att köparen inte har kunskaper nog att själv avgöra om den klarar av hästen i fråga.

I övrigt har säljaren ansvar för att så långt det är möjligt att bedöma, se till att inte sälja till vanvård.

Där slutar enligt min mening säljarens ansvar, och köparens ansvar tar vid.

Jag tror att det dessvärre är långt från alltid som säljaren faktiskt beskriver hästen på ett adekvat och sanningsenligt sätt (helt horribelt och för mig obegripligt men många människor är bara intresserade av att få ut så mycket pengar som möjligt vid försäljning av vad det vara månde, efter vad det verkar).

Sedan kan det förstås vara så att säljaren beskriver hästen adekvat utifrån hur hästen fungerat hos säljaren, men att hästens beteende sedan ändrar sig pga ändrad miljö och nya människor som hanterar hästen på ett mer eller mindre adekvat sätt.

Jag tycker att det ligger på köparen att förstå att den köper ett levande djur som kan ändra sig och som kan bli skadat, sjukt, fungera på annat sätt än köparen väntat sig - och ta ett djupt andetag och försöka leva med den uppkomna situationen hellre än att skrika lurendrejeri och reklammation.

Har erfarenhet av oseriös köpare och senare säljare av ett sto jag sålde.

Hon var lite problemhäst i den bemärkelsen att hon inte klarade av att ridas ensam någon längre tid, blev frukansvärt nervös, och att hon blev väldigt stressad om ryttaren var ovan och osäker. Men i sällskap av annan häst och med hyfsat lugn och ridkunnig ryttare var hon en klippa.

Allt detta stod i min annons och köparen upplystes om och om igen om hennes egenheter för att det inte skulle uppkomma problem och att hon visste vad hon köpte.
Köparen tröttnade efter något år och satte ut stoet som läromästare, 100 % säker nybörjare och barnhäst. Jag fick nästan panik och pratade med ägaren om det farliga i att lura någon ev. köpare om hur säker hon var men det var inte populärt utan hon såldes till vad jag förstått en ganska oerfaren ryttare som enbart skulle rida henne ensam utan sällskap i skogen! Detta hade tydligen köparen varit mycket noga med att poängtera men försäkrats om att hästen var stencool även ensam.

Efter ett halvår fick jag, fast gamla ägaren gjort allt för hindra mej från att få reda på vart hon sålts, tag i nya ägaren som nu stod med en häst hon inte vågade rida för hästen var stressad och rädd ute i skogen när hon reds ensam och ägaren hade blivit mer och mer rädd.

Så jag tycker ju självfallet att säljaren måste upplysa om allt de vet om hästen, inte bara hur den fungerat hos dem, i detta fallet visste hon ju om att hästen inte gick att ridas ut ensam men ljög om det för att få hästen såld.

Blir ju bara hästen som blir lidande i slutändan, stoet hade fungerat hur bra som helst hos en van ryttare som för det mesta hade sällskap på ridturen. men nu blev hon ju såld till värsta tänkbara kombinationen, osäker ryttare som skulle rida själv i skogen. Vet inte hur det gått för hästen men förmodligen inte så bra.