Sv: Sålde min okompl häst-sedan tvist pga lynnesfel!
Men jag tror att när hon fryser så väntar hon på att få en hysterisk ryttare på ryggen, därav spändheten!
Men jag hoppas att med lite träning så kommer det gå ur henne!
Då jag inte riktigt har tiden så känner jag nu att allt känns hopplöst!
Pengarna finns inte heller och jag kan juh inte sälja henne i det skicket hon är nu!
Känns som en ond cirkel bara!
Ett tips om det skulle kunna vara något för dig är ju att själv skicka hästen till en duktig beridare med vana av "problemhästar" som har gott rykte om sig att hantera det på ett bra sätt.
Nu säger du iofs att du inte har råd, men går det att lösa på något vis så kommer du ju förhoppningsvis kunna få hästen visad åt dig av beridaren och förhoppningsvis en slant kvar när den väl är såld. Har du inte tid just nu kanske den bara kan stå hos en fodervärd som sällskap så länge? Alltså på lösdrift t ex så kostnaderna inte blir så stora och man "bara" behöver någon som tittar till hästen.
Som den är nu låter det ju som sagt inte som att man skulle vilja sälja den och värdet är inte noll men inte långt ifrån. Så även om det bara blir att lägga problemet på is så vem vet- du kanske har mer tid i framtiden? Eller råd att investera i beridare som kan lägga ner den tiden längre fram?
Jag skulle iaf
inte ha dåligt samvete över att bara låta hästen stå, alternativen just nu låter inte direkt bättre!
Mycket tråkig situation!
Jag har också sålt en häst som visserligen alltid varit lite "egen" men ändå genomsnäll och grymt lätthanterad och en sån där häst som man vågat släppa upp 6-åriga brorsdottern att skritta och trava runt själv på i ridhuset/paddocken. Som nya ägaren fick grymt mycket problem med. Inte så konstigt heller när den var senskodd (ca 8 veckor och tappade en sko samma dag som köparen hämtade hästen, var hovslagarbrist så jag själv fick inte tag på någon innan och köparen ville ha hem hästen direkt, men hade förvarnat köparen redan innan provridningen att leta hovslagare direkt så hästen kan skos inom "skälig" tid iaf). Eftersom hästen var väldigt duktig på att säga till när han tyckte att något var fel även om det inte var genom att kasta av folk så förvarnade jag att denne bara skulle rida på mjukt underlag nu tills hästen blivit skodd.
Efter tre månader lämnade köparen tillbaka hästen - ovaccinerad (vaccinationen hade gått ut ca 2 mån efter köpet vilket jag också förvarnat om) och med EN sko kvar!
Den hade stått ensam i ett trångt och mörkt stall trots löfte om hästkompisar, och den lämnades tillbaka för att nya ägaren var rädd för den. En konstig kommentar (tyckte jag alltså första samtalet jag fick) var att hästen hade skyggat för strecken på vägen. För mig var det rätt självklart - den hade gjort det för att den var öm i hovarna och inte borde ha gått på vägen alls!
inte att den var
rädd för vägen eller märken på vägen. Men vill man slippa undan en jobbig situation kan man såklart hitta både det ena och det andra som ursäkt.
Måttligt rolig situation att få tillbaka en tokstressad häst som mer eller mindre var halt på alla fyra pga hovarna!
Särskilt som jag hade sålt hästen pga att jag skulle iväg 70 mil bort och jobba som hästskötare för såpass låg lön att jag inte ens hade haft råd att transportera dit hästen. Det löste sig iaf bra - just då - genom att en kompis som tidigare varit medryttare på hästen (och faktiskt personkemi-mässigt passade mycket bättre med hästen än jag gjorde) tog den på foder och köpte den senare.
Med facit i hand hade det dock eg. varit bättre att skicka till slakt direkt, för sen började ruljansen igen när kompisen skulle flytta till USA ett par år senare och inte kunde ha kvar hästen. Väldigt svårt att hitta seriösa köpare till en varmblodstravare som samtidigt inte "begär för mycket" och kommer bli en sån missnöjd köpare i efterhand när hästen inte räcker till det man hade tänkt (eller man inte har tålamod att lägga ner tiden och jobbet till det).
Så hemmet den sen hamnade i är jag
inte stolt över, även om jag just då handlade på ett vis jag trodde kunde bli bra.
Fortsättningsvis kommer jag tyvärr aldrig köpa en varmblodstravare eftersom jag inte har hjärta att skicka hästen till slakt och absolut
aldrig vill behöva sälja en häst i såpass låg prisklass igen!
Det är ju alltid svårt att sälja hästar eftersom man aldrig vet på förhand hur det kommer sluta, kanske lite större odds om man känner köparen. Men är det dessutom en häst som "ingen vill ha" och minst 9 av 10 spekulanter på inte ens är seriösa, då blir det ännu värre.