Saker jag som hundmänniska inte fattar ;)

[SiZo]

Okej, ja jag har ju lite svårt att fatta den biten iom att det finns ett sånt stort spektrum även inom raserna.

Jo det finns det absolut. Men vissa egenskaper är svårare att hitta än andra. I min senaste rastråd så kom vi ju typ fram till att det inte fanns någon ras som har allt det jag söker

 

[Nattfjäril]

Detta är min ena korthårstik, som varit mestvinnande korhår i Sverige 2015-2019 och är en av de mestvinnande chow chow totalt i Sverige under dessa år med grupp-placeringar i Sverige och BIS-placering på internationell utställning i Finland..

Här är min långhårstik som bara är utställd i juniorklass (fotot är på henne som junior med all valppäls kvar), där hon fått excellent.

Ingen av dessa tikar har speciellt korta nosar eller överflödig hud. Båda är av en sund typ som absolut liknar de i filmen. Att man kan googla fram missfoster på nätet är väl självklart, men det betyder ju inte att det är dessa överdrivna hundar som favoriseras av de som verkligen kan rasen. I Sverige är det dessutom ingen ide att ställa ut hundar som uppvisar tydligt osunda exteriöra överdrifter, eftersom domarna har SRD (särskilda rasspecifika domaranvisningar) att förhålla sig till, där det för chow chow bl a poängteras att ögonen ska vara sunda, andningen sund (gäller ju alla hundar oavsett ras), bakbenen ska vara sunda etc.

Så otroligt vackra hundar!

 

[Fruentimber]

Jag ser en stor poäng med att avla fram fler sällskapsraser. Orsaken är enkel; Jag lyckas inte hitta någon ras som passar mig helt. Men bitar av hunden som skulle passa mig perfekt finns i flera olika raser.

Men "passar perfekt" kan man ju aldrig räkna med. Även om du hade hittat en perfekt passande ras, så kanske individen du sedan får inte är lika perfekt. Man kanske tittar på en ras som enligt beskrivningen ska ha will to please men står sedan där med en individ som är mer svårmotiverad, t ex. Det är ju djur vi pratar om. Det finns ju svängrum även inom raserna, perfekt eller ej.

 

[Nattfjäril]

Men "passar perfekt" kan man ju aldrig räkna med. Även om du hade hittat en perfekt passande ras, så kanske individen du sedan får inte är lika perfekt. Man kanske tittar på en ras som enligt beskrivningen ska ha will to please men står sedan där med en individ som är mer svårmotiverad, t ex. Det är ju djur vi pratar om. Det finns ju svängrum även inom raserna, perfekt eller ej.

Håller med om det!

Jag har Phaléne och den rasen passar alla mina kriterier (och det var ganska många ) utom en, nämligen att de larmar.

Det är ganska drygt, jag hade hellre haft en ras som harlängre till skall, men men, fördelarna uppväger den nackdelen

 

[Nattfjäril]

Detta är just vad jag har funderat över dock, se min första fråga i inlägg #15 i den här tråden. Har man inte tidigare avlat fram sällskapsraser för att man gillar/-t hur de ser ut? Varför skulle det inte vara "tillåtet" numera?
Eller tog man fram alla sällskapsraser med ett särskilt "arbetsområde" i syfte? Tex papillon eller bostonterriern etc.

Tycker det är en jättebra frågeställning.

Klart det ska vara tillåtet att skapa nya raser, och det finns säkerligen behov också då dels världen förändras men även de existerande raserna förändras.

Och det arbetas ju också med nya raser här och där. Allt kommer väl ner hur det görs.
Om det finns en målbild, ett hälsoprogram, ett samarbete mellan uppfödare, en provisoriks rasstandard, en plan för godkännande osv, eller om det handlar om att kränga blocket-valpar.. :P

Om man jämför doodles med Silken Windhound t.ex, ger det nog ett rätt bra exempel på skillnaderna.

 

[Asko]

Nästan alla raser, även sällskapsraser, är framavlade med ett specifikt syfte (boston har jag för mig användes vid hundhetsning förr). Jag ser faktiskt inte poängen med att avla fram nya sällskapsraser, när vi redan har så oerhört många, med olika storlek, pälstyp och kynne. Vad gäller att korsa labrador med pudel - ja, min fråga är varför? Vad kan en sån korsning bidra med, om man då tänker sig de allra friskaste avelsdjuren, genomtänkta kombinationer osv osv (vilket ju är långt från hur dagens labradoodle-avel förs). En utpräglad retriever som korsas med en ras som visserligen ursprungligen (tror man) använts vid apportering i någon form, men det var ju oerhört länge sen. Otroligt olika pälsar vilket ofta ger stora problem för generationerna som kommer efter, och deras allergivänlighet är högst omtvistad. Varför inte välja en bra labrador ELLER en bra pudel istället?

Av nyfikenhet så klickade jag mig in på några raser på skk.se för att se om det stod något om syften bakom dem.
Bichon havanais: "I sitt ursprungsområde dog rasen mer eller mindre ut medan den fortsatte att utvecklas på Kuba, som mycket uppskattad sällskapshund åt aristokratin."
Bolognese: "Denna antika dvärghundsras har sitt ursprung i Italien, närmare bestämt Bologna (därav namnet). Rasen var mycket uppskattad redan under 1100- och 1200-talen. Storheter som Madame de Pompadour, Katarina den Stora av Ryssland och kejsarinnan Maria Theresia av Österrike, har alla varit ägare av rasen.

Användningsområde
Den är en utpräglad sällskapshund."
Fransk bulldog: "Vår tids franska bulldogg är en produkt av olika korsningar som utfördes av entusiastiska uppfödare i de populära Pariskvarteren, åren omkring 1880. Rasen vann snart mark hos societeten och i konstnärliga kretsar tack vare sitt säregna utseende och karaktär."

Jag behöver nog inte rabbla upp flera men du kanske förstår vad jag menar? Folk har avlat upp olika raser av massor av olika anledningar, och några av dem är för sällskap och då ville man samtidigt ha hundar som man tyckte var söta/fina etc. Den franska bulldoggen såg jag att den uppkom vid 1880, och det finns säkert modernare raser, så jag undrar lite varför man börjar säga stopp nu?
Plus att om några raser börjar bli för sjuka, är det inte då bra om man avlar fram nya friskare raser?

Angående labradoodle så har jag fått uppfattningen (men kan ha fel såklart) att man vill få fram en "mopp" (det är vad jag kallar dem iallafall ), en väldigt långhårig hund med vågig päls typ? Det verkar vara såna hundar som man avlar på iallafall.
Självklart är det för lookens skull, en stor glad mopp säger inte bu eller bä om rasen, utan bara att man har gjort det tidigare.

 

[inverterad]

Men "passar perfekt" kan man ju aldrig räkna med. Även om du hade hittat en perfekt passande ras, så kanske individen du sedan får inte är lika perfekt. Man kanske tittar på en ras som enligt beskrivningen ska ha will to please men står sedan där med en individ som är mer svårmotiverad, t ex. Det är ju djur vi pratar om. Det finns ju svängrum även inom raserna, perfekt eller ej.

Exakt, och även tvärtom: det kan ju finnas individer som på pappret inte passar därför att rasen har någon egenskap som inte passar en, men just den individen är inte så rastypisk och passar därför perfekt.

Och sen är ju många egenskaper också rätt träningsbara (men inte alla och inte till vilken grad som helst). För någon som har en mycket lång och krånglig kravlista så skulle jag alltid rekommendera en vuxen omplacering så att en "vet vad en får".

 

[SiZo]

Men "passar perfekt" kan man ju aldrig räkna med. Även om du hade hittat en perfekt passande ras, så kanske individen du sedan får inte är lika perfekt. Man kanske tittar på en ras som enligt beskrivningen ska ha will to please men står sedan där med en individ som är mer svårmotiverad, t ex. Det är ju djur vi pratar om. Det finns ju svängrum även inom raserna, perfekt eller ej.

Perfekt var fel ord av mig, jag tänkte att det är underförstått att ingen hund är perfekt osv men...

Hursom, det fanns iaf ingen hund som stämde in på mina kriterier riktigt. Så jag vet inte hur jag ska göra nästa gång jag köper hund. Men förhoppningsvis är det långt tid kvar tills dess.

Och min lista var nog inte speciellt lång eller krånglig alls, men när man vill ha en hund som inte fäller så krånglar det till saker

 

[inverterad]

Av nyfikenhet så klickade jag mig in på några raser på skk.se för att se om det stod något om syften bakom dem.
Bichon havanais: "I sitt ursprungsområde dog rasen mer eller mindre ut medan den fortsatte att utvecklas på Kuba, som mycket uppskattad sällskapshund åt aristokratin."
Bolognese: "Denna antika dvärghundsras har sitt ursprung i Italien, närmare bestämt Bologna (därav namnet). Rasen var mycket uppskattad redan under 1100- och 1200-talen. Storheter som Madame de Pompadour, Katarina den Stora av Ryssland och kejsarinnan Maria Theresia av Österrike, har alla varit ägare av rasen.

Användningsområde
Den är en utpräglad sällskapshund."
Fransk bulldog: "Vår tids franska bulldogg är en produkt av olika korsningar som utfördes av entusiastiska uppfödare i de populära Pariskvarteren, åren omkring 1880. Rasen vann snart mark hos societeten och i konstnärliga kretsar tack vare sitt säregna utseende och karaktär."

Jag behöver nog inte rabbla upp flera men du kanske förstår vad jag menar? Folk har avlat upp olika raser av massor av olika anledningar, och några av dem är för sällskap och då ville man samtidigt ha hundar som man tyckte var söta/fina etc. Den franska bulldoggen såg jag att den uppkom vid 1880, och det finns säkert modernare raser, så jag undrar lite varför man börjar säga stopp nu?
Plus att om några raser börjar bli för sjuka, är det inte då bra om man avlar fram nya friskare raser?

Angående labradoodle så har jag fått uppfattningen (men kan ha fel såklart) att man vill få fram en "mopp" (det är vad jag kallar dem iallafall ), en väldigt långhårig hund med vågig päls typ? Det verkar vara såna hundar som man avlar på iallafall.
Självklart är det för lookens skull, en stor glad mopp säger inte bu eller bä om rasen, utan bara att man har gjort det tidigare.

Havanais har enligt vissa ursprungligen varit nån slags liten gårdsvallare för gårdens smådjur på Kuba, på tal om ursprung. Jag förstår hur du menar men håller inte med om att behovet finns av fler sällskapsraser - och gäller det bara utseendet så tycker jag det är helt förkastligt att avla fram fler raser vars enda syfte ska vara att de är fina att se på. Att det har gjorts förr, dvs att man tagit en ras/hundtyp med ett visst ursprung och ett visst användningsområde, och avlat särskilt på någon utseendevariant av denna, tycker jag också är fel - men vad som är gjort är gjort och jag tycker inte vi behöver fortsätta göra de misstagen. Som sagt, jag menar att när det gäller egenskaper finns redan i princip alla egenskaper för en trevlig sällskapshund i de raser som redan finns, och med tillräcklig variation för att passa många typer av människor.

 

[Nattfjäril]

Havanais har enligt vissa ursprungligen varit nån slags liten gårdsvallare för gårdens smådjur på Kuba, på tal om ursprung. Jag förstår hur du menar men håller inte med om att behovet finns av fler sällskapsraser - och gäller det bara utseendet så tycker jag det är helt förkastligt att avla fram fler raser vars enda syfte ska vara att de är fina att se på. Att det har gjorts förr, dvs att man tagit en ras/hundtyp med ett visst ursprung och ett visst användningsområde, och avlat särskilt på någon utseendevariant av denna, tycker jag också är fel - men vad som är gjort är gjort och jag tycker inte vi behöver fortsätta göra de misstagen. Som sagt, jag menar att när det gäller egenskaper finns redan i princip alla egenskaper för en trevlig sällskapshund i de raser som redan finns, och med tillräcklig variation för att passa många typer av människor.

På pappret kanske det stämmer, men jag tycker det känns som att för oss som vill ha småhundar har många raser gått mot en mer extrem typ, kortare nosar, kortare ben, extrem päls osv, så även fast rasstandarden kanske säger att de passar, så passar inte den moderna typen av rasen längre.

 

[inverterad]

På pappret kanske det stämmer, men jag tycker det känns som att för oss som vill ha småhundar har många raser gått mot en mer extrem typ, kortare nosar, kortare ben, extrem päls osv, så även fast rasstandarden kanske säger att de passar, så passar inte den moderna typen av rasen längre.

Det håller jag med om, och där gäller det ju att påverka inom rasklubben och stötta de uppfödare som faktiskt arbetar för friskare och mer moderata djur - det finns ju nästan alltid några sådana. Utkorsningsprojekt tycker jag också är intressanta och önskar att SKK skulle tillåta dem i högre grad, men det är ju inte att skapa en ny ras utan att rädda en gammal ras på ett genomtänkt sätt.

 

[Sezziyanen]

Detta är just vad jag har funderat över dock, se min första fråga i inlägg #15 i den här tråden. Har man inte tidigare avlat fram sällskapsraser för att man gillar/-t hur de ser ut? Varför skulle det inte vara "tillåtet" numera?
Eller tog man fram alla sällskapsraser med ett särskilt "arbetsområde" i syfte? Tex papillon eller bostonterriern etc.

Tja du tog väl chihuahua som exempel, och det har väl varit en vakthund från början? Osäker på de andra.

 

[Asko]

Tycker det är en jättebra frågeställning.

Klart det ska vara tillåtet att skapa nya raser, och det finns säkerligen behov också då dels världen förändras men även de existerande raserna förändras.

Och det arbetas ju också med nya raser här och där. Allt kommer väl ner hur det görs.
Om det finns en målbild, ett hälsoprogram, ett samarbete mellan uppfödare, en provisoriks rasstandard, en plan för godkännande osv, eller om det handlar om att kränga blocket-valpar.. :P

Om man jämför doodles med Silken Windhound t.ex, ger det nog ett rätt bra exempel på skillnaderna.

Då blir jag nyfiken, vad är skillnaden mellan dem? Dvs vad krävs egentligen?
Jag funderar på om det finns uppfödare/amatörer som faktiskt vill arbeta med att ta fram en tex labradoodle men inte vet hur, vart kan de vända sig för att få hjälp med detta?

Det är lite synd att just labradoodeln har blivit en sådan trend, om det var en grupp som började arbeta med dem innan de som vill bara tjäna pengar kom över namnet så hade de kanske fått fram ett mera seriöst arbete. Nu är namnet snarare direkt kopplat till oseriös avel, vilket kan vara synd om det nu finns personer som faktiskt vill arbeta med dem.

 

[Asko]

Havanais har enligt vissa ursprungligen varit nån slags liten gårdsvallare för gårdens smådjur på Kuba, på tal om ursprung. Jag förstår hur du menar men håller inte med om att behovet finns av fler sällskapsraser - och gäller det bara utseendet så tycker jag det är helt förkastligt att avla fram fler raser vars enda syfte ska vara att de är fina att se på. Att det har gjorts förr, dvs att man tagit en ras/hundtyp med ett visst ursprung och ett visst användningsområde, och avlat särskilt på någon utseendevariant av denna, tycker jag också är fel - men vad som är gjort är gjort och jag tycker inte vi behöver fortsätta göra de misstagen. Som sagt, jag menar att när det gäller egenskaper finns redan i princip alla egenskaper för en trevlig sällskapshund i de raser som redan finns, och med tillräcklig variation för att passa många typer av människor.

Så du tycker att man inte skulle ha avlat fram tex den franska bulldoggen?
Men då förstår jag dig, även om jag inte vet om jag håller med eller inte.

 

[Asko]

Tja du tog väl chihuahua som exempel, och det har väl varit en vakthund från början? Osäker på de andra.

Jag kollade faktiskt på chihuahua på skk.se där det stod: "Rasens ursprung kan härledas till Mexico. Äldre chihuahualiknande hundar på målningar och skelett har även återfunnits på Malta och i Egypten, vilket gör att rasens ursprung är långt ifrån självklart.
Användningsområde
Rasen är en renodlad sällskapshund."
Då det stod att ursprunget var långt ifrån självklart så tog jag inte med den i listan jag gjorde tidigare men det står inget om att den var vakthund från början.
(För övrigt så fungerade de väl snarare som larm isåfall )

 

[inverterad]

Så du tycker att man inte skulle ha avlat fram tex den franska bulldoggen?
Men då förstår jag dig, även om jag inte vet om jag håller med eller inte.

Med tanke på de hälsoproblem den rasen har så ja, jag tycker det är extremt tveksamt. Det är jättecharmiga, roliga hundar men väldigt få av dem lever ett normalt hundliv.

 

[BornAgain]

Att folk fortfarande vill skära hörn för att de anser att andra gör fel

Jag tror inte att de flesta blandrasvalparna på blocket är resultat av någon medveten avel öht varken att få fram någon specifik egenskap eller ens utseende. Och jag tror inte att köparna efterfrågar någon plan med fyrvägskorsningen heller så länge den ser rätt ut. . Men jag ser för många som dubblerar merle (som ett tag varit det sötaste av sött) man skiter i om hundarna har rädslor (de ser rätt ut. Ett jefla bottennapp ansåg tom att Pyssling borde bli farsa till hennes tiks valpar). Man skiter tom i var hundarna kommer ifrån bara man får sin hund som ser söt eller tuff ut - vaddå stödja valpfabriker?

Vore det inte för all sådan här skit så kan jag lätt säga att jag inte blir upprörd om folk parar friska individer av likvärdiga typer. Och nej,jag tror inte att frihet att registrera skulle lösa problemen eftersom så få av hundarnas och deras avkommors egenskaper finns dokumenterade och eftersom att följa upp missbildningar innebär att följa linjer under många generationer. Folk tror att register etc är någon magisk kvalitetskontroll - de fattar inte att du aldrig kan få ut mer av ett register än någon lägger in det.

Och även om många av rasernas ursprung är mindre tilltalande och det förekommer regelrätta grymheter i renrasaveln (don't get me started on the basset hound) så blir inte två fel ett rätt. Att någon en gång avlade fram trubbnosar innebär inte att det borde vara fritt fram att avla fram vad som bara man tycker att det är sött.

 

[Nota]

Jo det finns det absolut. Men vissa egenskaper är svårare att hitta än andra. I min senaste rastråd så kom vi ju typ fram till att det inte fanns någon ras som har allt det jag söker

Ja sällskapshundar är det stor efterfrågan på,framförallt saknas någon mellanstor till stor hund utan massa päls.

 

[Asko]

Ja sällskapshundar är det stor efterfrågan på,framförallt saknas någon mellanstor till stor hund utan massa päls.

Jag började fundera och söka på skk för att se om det fanns någon. Det finns ingen större hund i sällskapsgruppen nej, men i tex terrier gruppen där en del är väl som sällskapshundar?

Podengo, podenco (men de är ursprungligen jakthundar så det går inte att ha dem lösa), amstaff, staffe, bullterrier, släthårig foxterrier, broholmer, bullmastiff, grand danois, mastiff..
Men jag förstår samtidigt lite vad du menar.

Jag gillar den irländska varghunden som är vänlig och lugn, men den är stor

 

[Nota]

Jag började fundera och söka på skk för att se om det fanns någon. Det finns ingen större hund i sällskapsgruppen nej, men i tex terrier gruppen där en del är väl som sällskapshundar?

Podengo, podenco (men de är ursprungligen jakthundar så det går inte att ha dem lösa), amstaff, staffe, bullterrier, släthårig foxterrier, broholmer, bullmastiff, grand danois, mastiff..
Men jag förstår samtidigt lite vad du menar.

Jag gillar den irländska varghunden som är vänlig och lugn, men den är stor

Det är inte jag som söker det men jag har hört från många håll både på forum och irl att detta saknas. Typ en staffe fast lite högre och lite mindre bulldozer