Va glad jag blev när jag hittade denna tråd
E lite trött på alla som talar om för mig vad jag inte kan göra. Finns det någon här som har syrgas? Fick det för en tid sen. Har nämligen lite taskiga lungor. Lungkapaciteten ligger på en så där 25-30%. Alltså är jag inte världens snabbaste :smirk:
Men rida kan jag, dock "bara" skritta. För ett par veckor sen travade jag ett halvt varv på volten och höll på att svimma på kuppen.Men det var det värt
Dom fixade en "helios" så jag skulle kunna rida m syrgasen, även om dom tyckte jag va heltokig som överhuvudtaget kom på ide´n.
"-Det kommer aldrig att funka!" Dåå kommer den lilla
i mig fram! KLART att det funkar!!! Så nu rider jag en gång i veckan. Rykta försöker jag göra själv men sadla måste jag ha hjälp med, hästen e rätt hög(ca 170 ). Men jag saknar att kunna rida "på riktigt". Men när jag fått nya lungor, då...
Fast (även om det låter knepigt) så är jag nog mer nöjd och tillfreds med livet nu, än innan jag blev krasslig. Jag menar att jag är mer tacksam för det jag har. Jag har lärt mig att värdesätta andra saker.
Nån annan som känner samma sak?