Ryttare med funktionshinder

Sv: Ryttare med funktionshinder

Håller man på med lite busigare hästar är det inte dumt att ha lite extra vikt. Var förut gravt överviktig (vägde 138kg som mest) och jobbade med travare. Blev oftast att jag tog de lite bråkigare hästarna.

Men när man tappat vikten (väger strax över 60kg nu) så glömmer man bort sig ibland. Tömkörde mitt sto som började bråka och ville springa hem. Gjorde som man alltid gjort men funkade inte så bra utan åkte snabbt på rumpan efter hängande i ena tömmen över stock och sten :rofl:.

Det måste vara jobbigt att försöka få upp vikten och aptiten när man mår dåligt efter operationen. Gjorde en magsäcksoperation men gick ner för snabbt så då fick jag dricka näringsdrycker. Kommer tyvärr inte ihåg vad den hette men på 2dl fick man i sig vad man behövde för nästan en hel dag. Tar till liknande ibland nu oxå men oftast gör jag smoothies med proteinpulver.
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Haha, kan tänka mig att det vart snopet...

Men grattis till viktnedgången! (för jag utgår från att det är en positiv grej i ditt fall :D)

Jag hade väldigt ädla ponnyer när jag var liten och spinkig, som inte behövde så mycket vikt, men det vart ju ett snopet steg att gå från dem till stor häst där man faktiskt inte har ett jota att säga till om. Lyckligtvis kunde jag träna muskler då istället.

Jag får all näring jag behöver i dropp, så jag behöver bara koncentrera mig på att få i mig nåt, vad som helst. Det är skönt
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Jag ska nog bara hålla tyst med jag har läst hela tråden och just nu är jag lite funktionshindrad men inget om man jämn för med er...

Jag råkade ut för min andra (större) olycka i början av november (-06). När jag låg där på marken så var jag så ledsen för att jag skulle missa ridningen på ridskolan vi skulle ha banhoppning och jag skulle vara med på min första tävling i slutet av december.
Jag kände att detta hade gått åt helvete.
När jag kom in på sjukhuset så sa de att jag har en fotleds fraktur och en smalbenfraktur (smalbenet har spruckit längst med benet).
Längre fram på veckan så hittade de att jag har en kota är komprimerad.
Jag låg två veckor på sjukhus och genom gick två operationer.
Förra gången jag skadade mig så mådde jag så dåligt så denna gång har mamma förstå att jag måste få göra saker för att må bra så redan i mitten av december så satt jag på hästryggen.

Det var många på ridskolan som tycket att jag var en idiot men jag skrittade och travade den gången med gipsat ben (utan stigbyglar och att läkaren vet om det).
5 januari var jag med om min första tävling (clear round) i trav och 40cm, och vi kom runt felfritt (inte så svårt men en då) för mig var det stort.

Nu har jag fått stödja på foten men rider fortfarande utan stigbyglar och galopperar och har hoppat ca:70cm nu och jag ska vara med på en ny tävling i början av april.

Jag väntar på att kunna rida min egen häst men hon är lite tittig av sig.

Jag kan det inte nu, men snart kan jag det.:bump:
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Jag har en reumatisk sjukdom och trodde aldrig att jag skulle kunna rida igen. Jag har haft ett väldigt lååååååångt uppehåll. Ca 16 år tror jag.
Jag har gått på olika sorters sjukgymnastik för ett bäcken som är helt inflammerat och instabilt. Men det har inte hjälpt och så var det så förbaskat tråkigt.
Så tänkte jag att jag skulle testa ridning igen.
Fy sjutton vad ont det gjorde bara att försöka ta sig upp i sadeln - men upp kom jag - men borsta och sadla klarade jag inte p.g.a värken.
Efter en liten ridtur blev jag sängliggande i två dygn i sträck - men gud vad kul jag hade haft under ridturen.
Min man förbköd mig att rida igen (han tyckte väl det var tråkigt att han fick laga mat under två dagar ha ha)
Men veckan därpå var jag uppe på hästryggen igen!!!
Nu har det gått ca 2 år sedan den dagen. Och numer är jag medryttare/halvfodervärd åt en häst 3 ggr/veckan. Och nu klarar jag både ridning, mockning och hästskötsel riktigt bra (men det gör förtfarande ont).
Livet är i varje fall roligare när jag kan göra något jag tycker är kul - mellan alla medisiner, sprutor och kräkningar mm

Livet är ganska kul - om man riktigt känner efter!!!
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Hej alla underbara människor!:banana:
Skäms nästan, här tycker man synd om sig själv och så har jag det inte hälften så besvärligt som flera av er andra har….

Jag fick en stroke för ca 5 år sedan, när jag satt i den där :devil: rollstolen, var jag helt övertygad om att livet var slut…
Men har i alla år haft en dröm om att någon gång få rida!

Och i dag, 5 år senare är rullstolen bara ett otäckt minne och jag är till min egen stora förundran, lycklig ägare till en underbart litet islandshäst sto:love:

Dock så kan jag inte komma upp på henne utan minst två som hjälper till…:cry:
Jobbigt, innebär att jag aldrig bara så där när jag känner för det kan åka till min lilla häst sadla och ge mig ut på en tur….
Måste först höra om der finns folk som kan hjälpa mig upp, och sedan kolla hur länge jag kan rida eftersom jag måste ha hjälp att komma av också….

Så har fått henne inkörd och drömmer nu om att kunna köra istället! Försöker hitta en lämplig rockard som inte är större/tyngre än jag skulle kunna få den på själv, samtidigt måste den var stabil och lätt att komma i/ur!
Någon som kör och som har något bra tips?
Sele har jag precis beställt (har inte fått den än) en Zilco syntet sele, som enligt uppgift ska vara lätt att spänna och lätt att sköta.

Någon av er som bor på Österlen?? Hade varit kul att träffa någon och kanske få lite tips/råd om hur man ska lösa det vardagliga med hästen? Eller bara ta en fika och babbla häst:bump:
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Upp och ner kommer jag via en hög pall. Försök få tag på en inte är allt för tung. Jag har ikeas kökspall men den är för tung egentligen. Men den har bra mellansteg och är så hög att jag bara behöver lyfta benet lite för att nå stigbygeln.

När jag rider damsadel har jag en aluminiumstege(:eek: ) som dock inte min häst gillar. Den skramlar. Men jag kommer så högt att jag bara behöver lägga över benet. Men någon måste hålla i hästen och dra mig över så jag kommer mitt över hästen.

När jag sitter av gör jag likadant. Dvs kliver ner på pallen. Inte hoppa ner på marken=jätteont.

Detta gör att jag kan rida själv.

Jag har bilder på ett mycket smäckert och lättviktigt hemmabygge. En sulky till en shettis. Pma så mailar jag. Bör kunna göras större om du känner till nån svetsfirma. Be om pris innan bara! Annars skulle väl en fyrhjulig vagn vara lättare att spänna för? Om man nu bör spänna för själv? Jag är nybörjare på körning.

PS Borstar med vänster och rider ofta barbacka så slipper jag sadla. DS
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Upp och ner kommer jag via en hög pall. Försök få tag på en inte är allt för tung. Jag har ikeas kökspall men den är för tung egentligen. Men den har bra mellansteg och är så hög att jag bara behöver lyfta benet lite för att nå stigbygeln.

Jag har träpalltrappan från Ikea. Den är GULD värd. Är jag riktigt fräsch i kroppen, kan jag kliva upp från avloppsbrunnen utanför stallet. Och de veckorna brukar jag ha träpallen nere vid paddocken. Jag får nämligen LEDA min "något bestämda" dam ner till paddocken 800 m. För hon har både "hästätande komposttunnor" att hoppa i luften för, och snygga hästar i hagen nere vid vägen att "imponera" på med luftig balanstrav och sidhopp på stället :rofl:. Hon är ju bara 23 år ung, så man får ursäkta unghästbeteendet ibland...
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Underbart att läsa vilken kämparglöd det finns hos er alla! :bump:

Ville bara säga att jag själv är född med ganska stora höftproblem, vilket medförde flera sjukhusvistelser och operation från det jag föddes fram till 6-årsåldern. Jag var alltid ohjälpligt efter vid alla fysiska idrotter och aktiviteter under hela skoltiden. Måste då säga att ridningen har hjälpt/stärkt mig MYCKET. Idag är jag helt "fit for fight" (bara lite mindre rörlighet och stelhet) och har 50% andel av en pigg och mycket trevlig häst.

Hästen är en fantastisk varelse för unga och gamla och för handikappade och icke handikappade. :bow:
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Jo tack pallar är det som gäller för mig också!
Har två själv och sedan tillgång till ytterligare två…(i varierande höjder!)
De två jag själv har är Icas kökspall och sedan har jag en högre lättare metal pall.
Ikea pallen behöver jag två med hjälpare till, en som håller hästen så hon står helt still och en som hjälper mig med benet.

Den höga behöver jag ”bara” har en medhjälpare, som håller hästen, eftersom den är så hög att när jag står längs upp är jag i samma höjd som hästen = ta över benet bara.
Tyvärr är det väldigt otäckt för en fegis att stå så högt, skulle hästen flytta på sig…:eek:

Vid avsittning använder jag ingen pall, men måste ha hjälp att få över benet.
Helst, även om jag kan fixa det själv, så vill jag ha någon på andra sidan också som tar emot och får av stigbygeln så jag inte ramlar i baken på grund av att jag sitter fast i den…(har hänt ja..)

Måste bara berätta att i kväll var det ett helt underbart vårväder här!
Åkte till min älskade häst, mest för att pyssla lite och bjuda på några äpplen, hade inga större förväntningar på att få rida.
Gör inte så mycket bara att få kela och prata lite är ju hur mycket värt som helst!:love:

Men när jag kom dit var där fullt med folk som precis hade ridit, så jag frågade om någon kunde tänka sig hjälpa mig upp, och det var det!
Så snabb rykt och på med sadel och upp!
Vi började med att skritta runt lite i paddocken, (vågade inte rida därifrån eftersom jag inte viste hur länge där skulle finnas folk som kunde hjälpa mig av)
Men sedan kom två ut och sa att om jag ville rida ut en sväng så hade de lite att göra så i vart fall en time till skulle de vara kvar! Jätte gulligt av dom!

Så vi gav oss i väg lilla snälla hästen och jag!:love:
Vilken kväll! Vädret var sanslöst och vi såg så mycket fint!
Red genom ett helt hav av vit sippor, såg en Glada som svävade majestätiskt ovan för oss, red längs en vår glad bäck där två änder simmade, ja det var helt underbart!
Min tanke var att vi skulle skritta, men det tyckte inte min häst! :D
Så det blev mycket tölt med ivriga glada hovar och även en liten galopp upp för en liten backe!
En sån kväll!! Det här kan jag leva länge på! :love:
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Jag var ute och red en kort runda i går... hade med mig min medryttare som gick brevid...

det var förste gången som jag red min häst sedan början av noveber då jag skadade mig...
det blev skritt och några stag i tarv... men det var så skönt och min med ryttare sa att jag kan få rida vaje gång innan hon ska rida...:bump:
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Hej hopp, liv i tråden! Jag hänger ju inte med alls...

Jag har fått rida EN gång sen senast! Nästa tjugo meter, det tog en och en halv minut :p

När jag ska ta mig upp på hästen är det fyra personer och lyftkran som gäller, eller maken som slänger upp mig för han är så j-a stark :D
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Hej!

Ja jag vet inte riktigt var jag ska börja jag har sjukdomen MS och har haft den sedan 1998 de tog 5 år innan man ställde en diagnos vilket gjorde att sjukdomen fick härja fritt i min kropp under de 5 åren. Detta har gjort att jag som "normal status" har väldigt dålig funktion i mina ben från knäna och samt att känseln och motoriken i mina armar från armbågen är påtagligt försämrade.

Jag envisades i flera år efter det att man ställt diagnas att kalla mig själv frisk. På tävlingar hamnade jag konstant utanför placering då tygeln gled ur händerna på mig samt att stigbyglarna allt som oftast inte satt kvar på fötterna.

Först för ett halvår sedan konstaterade jag att jag måste göra något åt min situation om jag skulle tycka att ridningen fortfarande va rolig. Så jag tog mig i kragen (med lite hjälp från mannen förståss) och åkte till en av ridsportfurbundets utsädda klassifiserare för att se om jag hade ett funktionshinder eller inte (självklart hade jag inställningen att jag är för frisk) så de kom lite som en chock när hon talade om att jag passade i en av profilerna för funktionshindrade. Efter detta hade jag en nära kontakt med handikappkonsulenten och jag tippsades om att åka till Strömsholm för att "mönstra".

Idagsläget är jag en av de 6 ryttarna som är uttagen till landslaget för ryttare med funktionshinder.
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Hej!

Ja jag vet inte riktigt var jag ska börja jag har sjukdomen MS och har haft den sedan 1998 de tog 5 år innan man ställde en diagnos vilket gjorde att sjukdomen fick härja fritt i min kropp under de 5 åren. Detta har gjort att jag som "normal status" har väldigt dålig funktion i mina ben från knäna och samt att känseln och motoriken i mina armar från armbågen är påtagligt försämrade.

Jag envisades i flera år efter det att man ställt diagnas att kalla mig själv frisk. På tävlingar hamnade jag konstant utanför placering då tygeln gled ur händerna på mig samt att stigbyglarna allt som oftast inte satt kvar på fötterna.

Först för ett halvår sedan konstaterade jag att jag måste göra något åt min situation om jag skulle tycka att ridningen fortfarande va rolig. Så jag tog mig i kragen (med lite hjälp från mannen förståss) och åkte till en av ridsportfurbundets utsädda klassifiserare för att se om jag hade ett funktionshinder eller inte (självklart hade jag inställningen att jag är för frisk) så de kom lite som en chock när hon talade om att jag passade i en av profilerna för funktionshindrade. Efter detta hade jag en nära kontakt med handikappkonsulenten och jag tippsades om att åka till Strömsholm för att "mönstra".

Idagsläget är jag en av de 6 ryttarna som är uttagen till landslaget för ryttare med funktionshinder.

Men gud vad kul att höra...
Jag tycker att det finns för lite ridsport på tv och nästan inget om funktionshindrade som rider...

hoppas att det går bra för dig...
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Hej!

Ja jag vet inte riktigt var jag ska börja jag har sjukdomen MS och har haft den sedan 1998 de tog 5 år innan man ställde en diagnos vilket gjorde att sjukdomen fick härja fritt i min kropp under de 5 åren. Detta har gjort att jag som "normal status" har väldigt dålig funktion i mina ben från knäna och samt att känseln och motoriken i mina armar från armbågen är påtagligt försämrade.

Jag envisades i flera år efter det att man ställt diagnas att kalla mig själv frisk. På tävlingar hamnade jag konstant utanför placering då tygeln gled ur händerna på mig samt att stigbyglarna allt som oftast inte satt kvar på fötterna.

Först för ett halvår sedan konstaterade jag att jag måste göra något åt min situation om jag skulle tycka att ridningen fortfarande va rolig. Så jag tog mig i kragen (med lite hjälp från mannen förståss) och åkte till en av ridsportfurbundets utsädda klassifiserare för att se om jag hade ett funktionshinder eller inte (självklart hade jag inställningen att jag är för frisk) så de kom lite som en chock när hon talade om att jag passade i en av profilerna för funktionshindrade. Efter detta hade jag en nära kontakt med handikappkonsulenten och jag tippsades om att åka till Strömsholm för att "mönstra".

Idagsläget är jag en av de 6 ryttarna som är uttagen till landslaget för ryttare med funktionshinder
.

:bow: :bow:
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Ja jag kan bara hålla med hur många är det som vet att vi i år ska rida VM tex. Det både skrivs och visas för lite om oss funktionshindrade det är väl därför det är så svårt att få sponsorer oxå. Även om ridsportförbundet betalar en del av tävlingarna så kostar de ju en del att åka. Jag har varit i kontakt med 50 företag stora som små och hört mig för om sponsring eller om man vill köpa reklamplats på mitt släp och fått till svar:
" Handikappidrott de är väl något nödvändigt ont för lite PR för oss"
och självklart en massa andra dryga svar men men man får väl ta ett banklån :)
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Ja, jag kastar mig väl in och försöker presentera mig också då... Blev reumatiker som sextonåring vilket nu har hunit bli sådär 25 år sedan. Känner mig inte speciellt gammal men när man skriver att man var sexton för 25 år sen, då måste man ju vara gammal ju! :eek:

När jag blev sjuk hade jag ett långt uppehåll från ridningen, var alldeles för dålig för att orka med något mer än att ta mig igenom en dag i taget. Började rida igen fem–sex år senare efter att bl a ha bytt höftleder. Kontaktade först en lokal ridskola men de hade ingen verksamhet då som funkade för mig och eftersom jag är en envis f-n så fick jag ju hitta på andra sätt. Sagt och gjort, jag fick köpa en gammal ridskoleponny som kunde bo hos en kompis. Hon gick bredvid och höll häten och hennes man gick och höll i mig beredd att plocka av mig om det skulle behövas.

I början red jag kanske fem till tio minuter i stöten, fast när jag var på "ridläger" höll jag ut i säkert en hel kvart. Ponnyn blev när jagsen var för dålig igen hela familjens älskling hos mina föräldrars grannfamilj. Sen har det varit långa perioder utan ridning efter det men jag började på allvar igen när jag skulle operera fötterna. Jag tänkte att på nåt sätt måste jag ju träna om jag skall ha nån nytta av min operation.

Det har nu lett till att jag efter olika turer med ridning på lite olika ställen har en åttaårig valack som jag haft sen han föddes :love: och som jag t o m var först med att sitta på (jag sa ju att jag är en envis :devil: jag sa aldrig att var särskilt smart :angel: ).

Förra året gjorde vi debut i dressyrens värld (på lokala tävlingar) min lille häst och jag och igår var jag och blev klasificerad för att få mitt medicinska kort.

Är väl lite av reservdelsmänniska, lappad och lagad med knä- och höftproteser, fastspikade fotleder. Ingen handstyrka (ja, knappt mätbar i alla fall) men med ett stort mått av tidigare nämnda envishet funkar det på nåt vis ändå. Brukar säga att hästen är min absolut bästa sjukgymnast (fast min andra sjukgymnast är bra hon med). Men utan hjälp hade jag inte klarat det så tack alla som hjälper mig :bow: för att få vardagen att funka.
 
Sv: Ryttare med funktionshinder

Precis detta med att räkna sig till de friska känner jag så väl igen.

Såhär gick det till när jag fick min senaste chock: :(

Jag bestämde mig för att prova yoga och deltog i en prova-på-kväll. Det var (givetvis) många vältränade men även många gamla, otränade och tjocka där. Ha!, tänkte jag detta verkar ju vara rätt plats. Inte bara för eliten. Men vilken tankeställare jag fick! Jag kunde inte göra alls många grejor. Alla de gamla tanterna yogade på och hade inga problem, förutom med balansen då kanske. Men jag... Gud. Jag var till och med tvungen att gråta en skvätt i bilen på vägen hem. :cry:

Hursomhaver så hjälpte denna episoden mig att inse att jag visst inte var lika frisk som "alla andra". Det fanns en markant skilnad.

Tyvärr känns fibro som en evig grå-zon. Inget är mätbart. Och när man jämför sig med andra ;) så använder ju alla pall nuförtiden (en liten alltså) alla är ju dödströtta då och då, alla har huvudvärk och ryggont. Inget att bli upprörd över. Bara att kämpa på.

Nåja, insikten kommer klumpvis... :smirk:
 

Liknande trådar

Träning Jag har rätt nyligen (i våras) fått en ADHD-diagnos, som vuxen (snart 30). Jag hade aldrig ens tänkt tanken att jag kunde ha ADHD förrän...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 903
Senast: Fazeem
·
Ridning Jag har försökt leta efter information, men jag är nog dålig på att leta, alternativt så finns det inte så mycket lättillgänglig...
2
Svar
33
· Visningar
4 491
Senast: Pyrran
·
Hästmänniskan Jag har haft min häst i många år och utbildat den själv med hjälp av tränare. Älskar hästen över allt annat och har ridit den tusentals...
Svar
17
· Visningar
3 382
Senast: Solstig
·
Hästhantering Jag rider på en ridskola där om man är stallvärd får åka och tävla med ridskolehäst samt tävla på lokala tävlingar som klubben anordnar...
Svar
18
· Visningar
3 550
Senast: Cambrie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp