Ryggopererad?

Sv: Re: Ryggopererad?

Jag går fortfarande på smärtstillande. Nobligan och citodon, men inte så mycket som förut förståss. oxycontin har jag inte hört talas om. Är de starka? Mina tabletter hjälper inte så mycket, kanske ska fråga min läkare om de du äter. Hm, fick du morfin i benet? Varför just där? Hade du inte dropp i händerna som det var lättare att spruta in i? Jag hade en epidralkateter i ryggen med ett konstant dropp av morfin och något annat som förstärkte morfinet. Men det vet jag inte vad det var. Och så hade jag morfinpump + att jag fick extra morfinsprutor ibland när jag svimmade av att det gjorde så ont. Men morfinpumpen hade jag bara i 2,5 vecka, sen tog de bort den. Kommer inte ihåg när de tog bort epidralkatetern i ryggen, men det måste ha varit strax innan de tog bort pumpen för jag vet att det råkade bli någon slags överdosering eftersom jag fick andra mediciner också och den slangen satt för högt upp över lungorna eller hur det nu var, så andningen slogs ut. Blev lite dramatiskt ett tag, men det gick bra tillslut. Det är svårt med medicinering på sjukhus. Jag fick också för lite (hm, det låter inte som det när jag räknar upp allt. Låter mer som att man vore någon slags narkoman...) men jag tror att det beror på att man håller tyst för mycket om hur ont det egentligen gör. Läkarna har ju aldrig gått igenom någonting liknande själv och de träffar en så lite att det är svårt för dem att bedöma. Oftast så träffar man dem ju på förmiddagen när de går ronden och det är ju då man mår som bäst. När de tagit bort allt morfin som man kunde injecera så sa min läkare att nu skulle jag äta 4 citodon om dagen istället. Det är lite skillnad på ett konstant dropp av morfin och 4 citodon... Provade några dagar och försökte förklara att det inte funkade, men han förstod inte tills sköterskorna på avdelningen kontaktade en smärtläkare istället eftersom jag hade blivit okontaktbar pga smärtorna tillslut. Han återinsatte morfinsprutorna och höjde dosen och gav mig några andra tabletter istället. Vilken lycka, helt plötsligt kunde man andas igen istället för att bara ligga och hyperventilera som jag gör när jag får för ont. Den läkaren fick jag tyvärr inte träffa igen, men han kommer för alltid att vara min hjälte. :) Oj, väldigt långt inlägg blev det. Hoppas du orkar läsa.

//BambiRenée
 
Sv: Re: Ryggopererad?

Citodin fick jag också på sjukhuset, tyckte inte de hjälpte alls. Men jag var tyst och snäll så de trodde att det funkade. När jag väl gick över till oxycontin blev jag som en helt ny person. Andningen gick MYCKET lättare, jag kunde ta mig upp ur sängen lättare än innan men behövde fortfarande en hjälpande hand. Det blev en stor vändpunkt för min del när jag bytte medicin.
Oxycontin är nog ganska starka, de på sjukhuset sa iallafall att de är typ morfin, på förpackningen står det att det har kraftigt smärtsillande effekt + att det används vid långvarig svår smärta såsom smärta vid cancer. Sjävklart är det röd triangel på förpackningen. Får inte köra bil heller. Tar även oxynorm vid behov.

Jag fick först morfinet i händerna, men sen övergick de till att ge det i låret. För om de sprutade direkt in i ett blodkärl i handen så kom effekten mkt snabbt men höll inte i så länge. Om de satte nålen direkt i låret så tog det lite längre tid innan det började verka, men det höll i sig längre. Jag vet inte om det stämde, men så sa dom iallafall.

Det gör inget för min del att du skriver långt, jag tycker bara att det är intressant att läsa!
 
Sv: Ryggopererad?

Den 7 oktober var jag på Heden och tittade på Levade Noble Horse galan. Om någon såg den, vad tror ni? Kan man rida så antingen som lite "sned" utan operation eller fastspikad lite här och där efter operation???
Jag blev så inspirerad.

Jag var i stallet efteråt och talade med hästarna. Friserhästarna var inte så stora som jag trodde de skulle vara (jag trodde Shire storlek), och de var väääldigt gulliga och snälla. Andalusierna! däremot, vad föder de upp dem på, spansk anabola??? Jag trodde det var en lagom liten häst, men ojdå vad de var både höga i manken och nästan runda som ardennerhästar. Jag tänkte, undrar hur jag skall komma upp på en sådan :-)

Sedan, den 12 september, innan det ringde jag Karolin på galoppbanana här i Göteborg, hon var tävlingsledare för Point-to-Point tävlingar. Man kan ställa upp i dem med en häst som kan fälttävlan så den hoppar som den skall över hindrena. Men det är för glada amatörer och en del nybörjarhäckhästar, och även ett masterlopp för de som inte tycker om att åka så fort :-)
Åh, jag vill, sade jag till henne!

Och nu i september gjorde en neuroradiolog en avhandling om ligament osv skador i occi-atlanto delen. Hans forskning ger stöd för instabilitet osv som varit väääldigt omdiskuterat här i Sverige. Men eftersom han är norsk kanske det blir lite bättre nu, de skall ha en stor internationell läkar(typ)konferens på Gävle universitet nu i oktober kring specifikt nackkotornas skador osv efter olyckor.
Tyvärr blev det inte jag heller i min familj som blev först med operaras med metall osv. Jag körde in min gamla far (69 år) till Sahlgrenskas ortopeder och i måndags opererade kirurg Lind honom. Tog ut en disk och satt in korg med höftben i, filade av en massa sådana benväxter som blivit av belastningar. Disken hade gått in i ryggmärgen och två andra diskar hade smällt ut i ryggmärg och det där andra hålet som är viktigt. Så på detta fixerade de då x-antal kotor. Han jagades upp på tisdag morgon och hade sjukgymnastik osv. Jag har inte träffat honom än, vi skall dit onsdag kväll.
De gick in framifrån halsen, så struphuvudet fick väl sättas åt sidan, så han var hes och hade ont i halsen, och var allmänt öm överallt. Nu trodde inte jag att de skador som blivit i ryggmärgen av delarna som gått in där, att det kommer bli bra pga detta, det är ut till hans armar och händer då. Jag kan fråga hur långt de kommit med stamcellsforskningen på detta.
Alla möjliga konstiga grejer har jag trakasserat sjukhuset med, om de har defribillirator i operationsalen, att det inte finns en på avd 16 utan i mitten på avd 17 och då hinner ju folk dö, om han fick hjärtstillestånd under operationen, om han kommer få sjukhussjukan i såren ..... Man måste ju veta sådant ju!

Jag tycker ni alla andra är modiga, pappas operation har inte botat mig från min operationsskräck, bara någon nämner narkos så svimmar jag. Och dropp, då svimmar jag ännu mer. På andra har jag absolut inga problem, bara med mig själv.

Vad de sade där på sjukhuset till pappa, var att 6 veckor skall han ha en krage och han får inte ens bära lite mjölk, sedan får han ta det lugnt i 3 månader ungefär, att man är väldigt belastningskänslig och inte får kånka och ha sig och bära tungt.
Å andra sidan har jag hört 12 månader osv också att man får ta det lugnt på?
Vad är det som gäller tro?


Hej hopp på er och ring mig när vi skall ha rodeo show! :-)
Ann
 
Sv: Ryggopererad?

Måste också bara få säga att det låter gött (gott på Värmländska... ;) ) att det är så många som fortsätter rida trots ryggproblem. Nu känner jag mig lite mindre orolig för min egen del. Har förslitningsskador i ländkotor och bäcken och har alltid mer eller mindre ont. Tyvärr känner jag at det blir värre när jag ridit ett lite tuffare pass, men jag biter oftast ihop. Smärtan gör ibland att jag spänner mig, och då är det lika bra att sitta av. Jag måste alltid ha pall att sitta upp från och en häst som står blickstilla för jag måste använda tygelhanden till att lyfta upp mitt ben in i stigbygeln. Min doktor säger att jag kommer att steloperera mig själv med tiden och då kommer jag inte längre att ha ont. Men hur länge det tar kan han inte säga.... Inget kul att gå på piller, men det är alternativet just nu. Har gått på sjukgympa en massa men tyckte inte att det blev bättre, snarare sämre. Nu tränar jag lite på egen hand. Vad har ni för erfarenhet av sjukgymnastik och träning?
 
Sv: Ryggopererad?

:devil: jag hade skrivit en massa till dig Tussemaja men när jag skulle skicka det var jag inte inloggad och all text försvann ...

örk int skriva om det just nu, men ...

steloperera dig själv med tiden? vill han att du skall ta en risk att det blir felväxt eller?
Vad är detta för doktor du har, Tussemaja?
 
Sv: Ryggopererad?

Vaaaa, vad är det du säger....!!!!!! :confused: Kan det bli felväxt om det sköter sig själv??? Det har jag aldrig själv tänkt på, och min läkare har inte heller sagt det! Jag ska på återbesök om en månad och då ska jag ta upp det här med honom.
Tack för ditt svar!
 
Sv: Ryggopererad?

Hej allihopa
Först gången inne på denna tråd. Kul med så många strävsamma och kämpande människor trots smärtor och problem, och läsa att det går "att komma tillbaka".
Jag trillade själv av en unghäst för 2 år 3mån sedan, låg still i 7 månader med tävlingshästar stampande i stallet !!! är helt tillbaka nu och rider och tävlar, vissa saker får man ju göra med eftertänksamhet dock!!!
Men tror att hästarna gjorde att man "måste tillbaka"...

Sjukgymnastiken och träningen upplevde jag som mkt seg och lite givande, men det är nog beroende på skada.....jag "tränade" i stallet i stället, mocka på rätt sätt, lyfta foder hö på rätt sätt etc..

Men en sak kan jag varmt rekommendera till er med "ständiga" smärtor som inte bara vill gå på tabletter... en TENS apparat... som ger elektriska impulser., plattor man fäster på rygger och ger smärtlindring..... :bow:
 
Sv: Ryggopererad?

Tussemaja, ostefyter eller vad benpiggarna heter. Det var sådana som växt fel på min far från skador i nacken vilket nu efter en ca 10 år resulterade i att de fick ta bort alla tre diskarna, vid C3-C4, C4-C5 och C5-C6. Det var ingen vacker syn de gamla röntgens för ca 10 år sedan, och nu när han bidde lam i armarna förra sommaren och jag fick tvingat in honom på röntgens igen, såg det till och med så illa ut i ryggmärg som diskarna och det andra gått in i och en massa annat inte bra.
Gubbe har det inte så kul nu, när han går runt med sin nya fina grisrosa post-operations kraghistoria.

Vad jag menar är, skall det gå så långt tycker läkarna? Skall man inte stoppa det innan det går så långt?
Nu rider ju inte han (han kan körning dock), men han hämtade mig från Halland en gång, en hästgård. Jag skulle ta in två pållar - från en lervällingsrasthage och de hade käk inne som väntade. Min far satt i bilen och väntade för jag ryckte bara på axlarna som för att säga - de där två tror vi har rodeo tydligen. Jag insåg att det vore väääldigt dumt av mig att gå in i leran och slänga mig på en vildbatting och den stack iväg - med tanke på att min nacke inte är i superform.
Det var leran som gjorde det lite mer våghalsigt.
Det var 10 vi skulle ha in för mat och natten, och de andra var inget problem även om de var STORA och mer gick uppe i luften än på marken, för de stod i alla fall på fast mark, och därmed jag med. Det var bara de där två i lerbassängen och som spritt språngande helgalna som jag kände att där var jag allt ute på hal is så att säga!
Om min far hade fått för sig att han skulle fånga galningarna hade jag sagt å nej, för då han slutat illa det året istället för några år efter.
Min kompis tog dem istället - och så gick jag och tog de två sista, för de var smååå och lite lättare att få tag på. :-)

Tala med din läkare. Min far skall ha sin grisrosa krage på i 6 veckor och får inte ens lyfta pyttelite. Inte köra bil osv. Sedan skall han på återbesök och ta ny röntgen för att se om benen och allt de gjort osv fortfarande ligger rätt, så han inte gjort som fått det att läka snett osv. Beroende på hur det då utvecklar sig för honom, så skall jag ta mig en funderare och tala med läkarna igen om mig och fråga vad de ger mig för utvecklingsprognos om inget görs - får jag sådant som min far fick, benutväxter och trasiga diskar. En är redan på väg bakåt mot ryggmärgen på mig - var skall den sluta, i ryggmärgen?
En kille i pappas patientrum hade fått skena från skallen och ner, pga skolios. Han var i dålig shape när vi kom in i söndags, ganska nyopererad då, men i onsdags såg han finfin ut och idag hämtade vi min fader och då väntade killen på att få skjuts hem också.
Det var en hel avdelning där på Ortopedkirurgen Sahlgrenska med opererade personer, diskar, stabiliseringar osv. En fick var där längre, hans operation gick bra, men han fick lunginflammation tyvärr och får vara kvar tills han är helt ok.

Nu skall jag sova, det har varit jobbigt med pappas operation och nu har vi 6 veckor framöver att vänta innan man kan säga bu eller bä kanske. Gubben är nästan 70 år! Om de kan operera sådana gamla gubbar så bra, så borde det väl gå bra på oss "ungdomar" så vi kan fortsätta med sådant vi tycker är roligt!??

Ann
 
Sv: Ryggopererad?

Vad roligt att det gått så bra för dig och att du kunnat komma tillbaka med ridningen! Men den inställningen du har kommer du långt! Man ska inte se hinder, man ska över dom! :bump:
 
Sv: Re: Ryggopererad?

Har nu varit på första återbesöket efter operationen. Det har gått ca 6 veckor. Allt såg bra ut. Doktorn sa även att jag får lov att hantera hästarna redan nu, ska inte rida men jag kan gå med dom om jag vill! Han sa att det är tre månaders tid man inte får utföra nån fysisk aktivitet, inte heller lyfta eller vrida sig. Han menade att efter 3 månader kan jag rida igen, sen om jag klarar det är ju en annan femma....

Har dragit ner på smärtstillande på egen hand då jag blev väldigt dålig av den förra. Nu tar jag 10 mg av oxycontin dvs 1 tablett på kvällen, annars klarar jag mig utan. Visst gör det ont men jag har hellre fysisk smärta än mår dåligt psykiskt.
 
Sv: Ryggopererad?

Åh vad skönt för dig, taccotad, det måste ha känts att få höra att det såg bra ut!

Förhoppningvis kanske lite stärkande promenader med dem nu några månaderna framöver och lite annat pyssel, gör att du håller igång den nära kontakten med dem, och då tror jag du klarar lite lättare att klara av att rida sedan, kan ju börja med att sitta så du vänjer dig vid en ny sittkänsla som du kanske får.
Om du inte får vrida på dig nu ett tag, kanske du kan ha någon annan att gå med huvudgreppet om tyglar eller vad du har, utifall de skulle dra iväg för något så du inte vrids till om du är ensam.
Bara förslag.

Lyckosam fortsättning på resten av vägen!
 
Sv: Ryggopererad?

Hej

Jag hittade hit genom google när jag var ute efter något forum som behandlade frågor i just det här ämnet ryggoperation men trillade in på ett hästforum.

Är en av de få killar som har skolios och nu blivit rekommenderade en omfattande operation av ryggen. Ligger nu på blyga ~55 grader (men i huvudet känner man sig ju rak).
Har lite frågor till de som gjort en opertion av ryggen ifrån överdel höft till mitten av skulderbladen. Just nu är opertionen planerad till FEB -05, men man kan ju ändra sig tills de sätter kniven i en :eek:

Hur kändes det efter opertionen i värker och jsut rörligheten?
(Har gått med 3st frakturer i ryggen och fått värdelös citodon under tiden så värk vet jag vad det är :devil: )
Läste att vissa inte kunde åka bil på närmare 2,5 mån efter.
Jag har egen bil och kör varje dag så det skulle ju vara en katastrof precis som för er med hästarna.
Ställningen i ryggen förändrades den? då tänker jag främst på höften om den tippades.
Hur påverkades gången? (som att gå med korsett?)
Har haft korsett i 3 år (15-18år) sen har jag gått utan till idag då jag är 20år och fått acc. krök, kan man jämföra opertion med korsett fast utan skalet runt kroppen och skavsåren?

Kom gärna med vilka tips/kommentarer som helst i ämnet :cool:

Mvh Johan
 
Sv: Ryggopererad?

Hej! Jag opererade mig '92 för min scolios. Jag är opererad från mellan nacken och skulderbladen ner till lite längre ner än höften ungefär. Jag var sängliggande i 4 månader, fick under den tiden vara uppe 4 timmar om dagen, 1h i stöten. (Är dock inte 100% på att det var så länge som 4 månader, är trots allt 12½ år sedan ;) ). Fick under den tiden åka liggandes på mina veckokontroller. Hade plastkorsett från september '92 då jag opererades till april '93. Hatade den, fick skav och kände mig otymplig. När jag slapp den kändes det som en befrielse, jag var smal igen och kunde ha vanliga byxor etc!

Jag hade aldrig ont i ryggen, förrutom i ärret i början.

Upplever i dag inga problem, är ju stelopererad en bit men har inga problem med det. Aldrig haft ont sen op. Blir inte mer trött i ryggen än någon annan med frisk rygg. Kan vara stel vissa mornar men det försvinner såfort jag kliver upp typ.

Hoppas du fick svar på någon av dina funderingar, fråga bara om det är något mer du vill veta!
 

Liknande trådar

Hästvård Skulle behöva lite tips ang min 13 åriga ponny. Denna lilla häst har varit på kliniken otaliga gånger men känns som grundproblemet...
2
Svar
20
· Visningar
3 899
Senast: Dopy
·
Kropp & Själ Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre. Jag har varit på exakt samma plats i livet i flera år nu. Jag kommer ingenstans med mitt...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
5 478
Senast: MiaMia
·
Hundhälsa Hunden är sex år gammal och har aldrig haft minsta magproblem förutom att han är opererad för magomvridning i feb-13, och att han (redan...
2
Svar
24
· Visningar
11 737
Hästmänniskan Ja son rubriken lyder. Jag behöver få höra hur ni andra har klarat er igenom det jag går igenom nu. Den 25/4 bestämde jag mig för att...
2
Svar
30
· Visningar
5 636
Senast: Squie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp