Rumsrenhet...

Rexis

Trådstartare
Hej! Vi har ett bekymmer med vår 4 månaders Yorkshire valp och hans rumsrenhet träning. Det går inget bra alls.. Att det tar tid och ha tålamod är jag införstådd med och vi har kämpat på med detta sen vi fick honom för snart 7 veckor sedan. Men det ger inga som helst resultat. Vi har 2 h regeln, oavsett så tar vi ut honom och såklart efter vila, mat, lek. Han gör ifrån sig bra ute, får beröm men det verkar inte vara så att att han ändå fattar. För han säger aldrig till att han vill gå ut, visar det aldrig. Han bara sätter sig vart han vill. Det som är nytt nu är att han vet att vi checkar vad han gör beredda att att ta ut honom utomhus, men då gör han såklart inget och så fort han ser att vi inte ser, så sätter han sig. Har blivit som en katt och råtta lek ungefär:) Vi skäller aldrig på honom utan ignorera honom. Vad gör vi för fel eller vad har ni för erfarenheter? Har hört att småhundar samt just Yorkshires är sena med detta men huuuur sena?

Tacksam för alla tips vi kan få!!
Bästa hälsningar!
 
Hej! Vi har ett bekymmer med vår 4 månaders Yorkshire valp och hans rumsrenhet träning. Det går inget bra alls.. Att det tar tid och ha tålamod är jag införstådd med och vi har kämpat på med detta sen vi fick honom för snart 7 veckor sedan. Men det ger inga som helst resultat. Vi har 2 h regeln, oavsett så tar vi ut honom och såklart efter vila, mat, lek. Han gör ifrån sig bra ute, får beröm men det verkar inte vara så att att han ändå fattar. För han säger aldrig till att han vill gå ut, visar det aldrig. Han bara sätter sig vart han vill. Det som är nytt nu är att han vet att vi checkar vad han gör beredda att att ta ut honom utomhus, men då gör han såklart inget och så fort han ser att vi inte ser, så sätter han sig. Har blivit som en katt och råtta lek ungefär:) Vi skäller aldrig på honom utan ignorera honom. Vad gör vi för fel eller vad har ni för erfarenheter? Har hört att småhundar samt just Yorkshires är sena med detta men huuuur sena?

Tacksam för alla tips vi kan få!!
Bästa hälsningar!

4 månader är ingenting. Det är fortfarande en bebis ni har.
Fortsätt som ni går och låt det gå 4 månader till innan ni kallar det bekymmer, än så länge är det faktiskt helt normalt.
 
Håller med föregående skrivare och kan "trösta" dig med att min inte blev ordentligt rumsren förrän hon var en 6-7 månader. Det var urjobbigt och jag tänkte att hon aldrig kommer bli det, men så plötsligt händer det :-)

Låt det ta den tid det tar, det kommer så småningom även om det kan ta tid och är jobbigt under tiden.
 
Håller med om att fyra månader är väldigt ungt för att börja oroa sig för rumsrenheten, vad jag hört om småhundars senhet på det området så har det väl handlat om att de kan ha problem fortfarande runt året. I den åldern kan jag hålla med om att det börjar vara rätt sent, men fyra månader finns det nog ingen ras man skulle räkna med var rumsren så ung. :)

Men när du säger att han inte visar något (sannolikt är han inte själv medveten om att han är nödig förrän det plötsligt är dags, mer eller mindre) men har börjat gömma undan sig lite så ni inte ska se, hur menar du då? Går hunden faktiskt lite undan, försöker han komma iväg lite undanskymt så ni inte ska se? Eller gör han bara inget när han har blickarna på sig, men om ni tittar bort så händer det en olycka direkt? Om det är det sistnämnda så är det nog så enkelt att han har en förväntan på något när han har uppmärksamheten på sig så han får annat att tänka på när ni tittar på honom, och när ni tittar bort så "hinner" han känna att hoppsan måste visst kissa lite :idea:! Men om det är det förstämnda, att han verkar känna att han vill undan lite ostört för att göra ifrån sig, då har ni ju början på ett "säga till"-beteende där. Så fort han börjar söka sig ifrån er, då är det dags att gå ut (och då menar jag genast, släpp smörkniven på golvet och spring typ :laugh:). Sannolikt kan han då fatta ganska snabbt att det beteende han gör (går iväg) leder till ert beteende (tar ut honom för att göra ifrån sig), och han kan då få en förväntan som gör att han pockar på uppmärksamhet till slut istället för att göra inne, om ni missar en "går iväg"-signal. På så vis lär han sig säga till, men han är som sagt väldigt ung än så se det mer som en möjlig början än att ni plötsligt ska bli fria från olyckor inne. ;)

Min hund lärde sig för övrigt aldrig den tänkta del två, alltså pocka på uppmärksamhet... Han lärde sig att när han är någonstans mitt i trappen, då kommer matte rusande och släpper ut honom. Förr eller senare... Snart nu så... Kanske det här var det magiska trappsteget... Nähä, det här då... En timme senare sitter han tyst och snällt fortfarande mitt i trappen, tills jag råkar gå in i rätt rum och upptäcka honom där. Han söker aldrig upp mig för att säga till (fyra år nu), men rumsren är han. :p
 
Kom igen om ert år ;)
Det kommer ta tid. Sen är det inte alla hundar som säger till heller. Mina är 7 och 5 år snart och säger aldrig till.
 
Oj. Här känns mina tankar orimliga märker jag. ..☺ jag är fullt medveten om att han är ung men min oro eller fundering kanske jag ska säga, var att han inte säger eller visar ngt större intryck att vilja gå ut och göra ifrån sig. Men det är väl bara att han inte fattar det alls. Än. Min förra hund, irl setter var urlätt med detta och var klar med träningen av det vid ca 5 mån så jag var nog förblindad av det☺ Dock är detta min första hanhund och tänker att kan revir markering bli ett fördröjd moment i runsträningen? Att dem kissar inne pga det, senare pratar jag om nu?
 
Oj. Här känns mina tankar orimliga märker jag. ..☺ jag är fullt medveten om att han är ung men min oro eller fundering kanske jag ska säga, var att han inte säger eller visar ngt större intryck att vilja gå ut och göra ifrån sig. Men det är väl bara att han inte fattar det alls. Än. Min förra hund, irl setter var urlätt med detta och var klar med träningen av det vid ca 5 mån så jag var nog förblindad av det☺ Dock är detta min första hanhund och tänker att kan revir markering bli ett fördröjd moment i runsträningen? Att dem kissar inne pga det, senare pratar jag om nu?

Alltså, som @Bison sa, det är inte alla hundar som någonsin säger till. En del är tålmodiga långt över plågsamhetens gräns, och väntar helt enkelt på att det ska bli dags att gå ut förr eller senare. Förvänta dig aldrig att en hund ska vara som en annan. ;)

Vad gäller revirmarkering så har jag bara haft stora hundar, och heller aldrig en hund som markerat revir inne, så min erfarenhet är begränsad såklart. Men jag upplever att det för hundarna är stor skillnad på revirpink och nödig, de blandar inte ihop det på det viset. Så har de benägenhet att revirmarkera inomhus sedan så är det ett skilt problem. Dock har jag inte haft någon som inte varit mer eller mindre rumsren (enstaka olyckor kan ju hända ganska sent också) redan när de kommit in i könsmognaden, för en liten hund som mognar snabbt och blir rumsren sent kanske det blir mer förvirrande, jag vet inte...

Däremot händer det att hundar kan backa lite i rumsrenheten när de kommer i könsmognaden, men jag tror det har mer att göra med allmän förvirring/världen blev himla konstig än med revirmarkering.
 
Ingen av mina säger till tydligt.
Hanen pirkar inne om han blir som han uppfattar det ensam. Dvs man lägger sig i badet och stänger dörren eller motsvarande. Det har inget att göra med om han är nödig eller inte, han kan vara helt nykissad och ändå så blir något hörn nerpinkat. Numera så får han vistas i ett mindre rum instängd när vi är borta och det funkar bra. Inte en enda olycka. Han piper inte heller förrän man sätter nyckeln i låset. Däremot så kan han säga tillom han är nödig och då är det ut NU som gäller, vilket inte alla i min familj riktigt har förstått.

Tiken säger aldrig till. Nånsin. Om hon inte kan hålla sig blir det en stor pöl på golvet. Hon kan vara fin i kanten och inte alls vilja gå med ut och kan helt enkelt glömma av att pirka om det är för blött och kallt ute....och då hamnar det inne istället.

Terriers båda två.
 
Som sagt, risken finns att han aldrig kommer börja säga till.
Våra är rumsrena, de håller sig istället förattsäga till så vi får ha koll på klockan.
Ser inget problem med det alls.

Min okastrerade kan markera inne hos andra så borta har han kisskydd på.
 
Jag har en corgi och två schäfrar. Schäfrarna skulle hellre dö än göra ifrån sig inne. Den yngre har aldrig kissat inne som valp och då var hon fyra månader när hon flyttade hit. Jag har heller inte behövt rusa ut på morgonen utan kunnat klä på mig utan stress. Nu är hon nio månader och jag räknar henne som helt rumsren. Är hon riktigt nödig säger hon till. Den äldre säger sällan till, men blir det riktigt knas i magen så ser man det på honom.

Corgin däremot.....var över året innan hon kunde hålla sig en sekund efter hon vaknat på morgonen. Nu 3,5 år och rumsren hemma, men man måste fasiken hålla koll på henne när man är borta. Har hon sovit när vi är borta måste hon ut pronto. Vaknade ofta på natten som valp. Var verkligen en kiss-och-bajs-maskin. Helt obrydd dessutom. Kissade även i sängen några gånger. Skulle aldrig kommit schäfrarna på tanken. Småhundar verkar helt enkelt ha svårare för att fatta rumsrenhet trots att jag sprang som en galning med henne.
 
Min dvärgschnauzerhane säger aldrig till. Iof har han aldrig bråttom heller. Han blev rumsren rätt tidigt, innan könsmognad. Hade däremot en kort period ett bra tag senare när han markerade inne hos en kompis men det tror jag inte alls har med kissnödighet att göra. Enda likheten är att han numera lyfter på benet oavsett.

Min aussietik tog det tid för. Hon var runt 8 månader när hon till Slut blev rumsren. Kopplade väldigt fort att hon skulle kissa ute, satte sig så fort vi kom ut varenda gång, men att man inte skulle kissa inne tog längre tid. Hon säger till idag, men bara om det är bråttom, hon är dålig i magen eller liknande. Båda mina hundar verkar vara experter på att hålla sig annars.

4 månader är ingenting. Dessutom är det precis i den åldern de lär sig kontrollera blåsan. Kontrollera, därmed inte sagt att de kan hålla sig långa stunder.
blir det många olyckor? 2 timmar tycker jag nämligen låter rätt länge, här har det varit minst en gång i timmen som gäller så länge valpen är vaken.
Annars låter det inte som nån anledning till oro, även om jag vet hur hopplöst det kan kännas.

Och klassiska misstaget (som jag gjorde med en kompis valp för bara några veckor sedan): analysera för länge huruvida valpen ser ut att vara kissnödig eller inte, så den hunnit kissa långt innan man kommit ut.
 
Min blev rumsren runt 7-8 månader. Jag vill tro att det hade med könsmogenheten att göra då både kissande och bajsande upphörde strax efter att "första benet lyftes" ;) Naturligtvis gjorde träningen, rutiner och berömmet mycket också.
 
Avgränsa valpen så att den inte kan smyga iväg och kissa. Kompostgaller är kanon! Ta ut den oftare, minst en gång i timmen när den är vaken.
Min kelpietik var nio månader innan hon blev helt rumsren. De andra har det gått fortare för. Men när mallehanen var liten fick jag gå ut med honom en gång i kvarten, fy vilket spring det var!
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej Min Corgi gick bort för ca 3år sedan och saknar en hund i mitt liv Bor på landet med barn 5,9,11 varannan vecka och några katter som...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
3 551
Senast: Maniac123
·
Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 274
Senast: fixi
·
Övr. Barn Vi har 2 barn. Ett på 10 och ett på 7. Det yngre barnet är till vissa delar extremt olik sitt äldre syskon och saker som fungerat med...
Svar
16
· Visningar
1 127
Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
1 390
Senast: Trassel12
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp