D
dalslina
hej! brukar spana lite här och måste bara berätta.....
för några veckor sen var jag o min sambo ute och gick på vår grusväg i mörkret. klockan va väl runt 11 på kvällen, och vi stannade till vi ena hästens hage. där stod vi helt tysta, jag o sambon o bara lyssnade på tystnaden.det var helt bäcksvart ute. så började hingsten vi har att gnägga, frusta, springa fram o tillbaka...... jag tänkte först att det var konstigt att han betedde sig så när vi stod bredvid hagen. då hörde jag min sambo viska till mig: "et är steg som hörs på vägen. nån går där.." jag själv hörde inget eftersom jag har dålig hörsel litegrann. men plötsligt KÄNDE JAG att det var något stort som kom HASTIGT MOT OSS!! jag och min sambo började rent instinktivt att börja springa hemmåt, nerför vår backe, vi kände båda två att något var efter oss, och medans vi sprang, vände jag mig om, och där såg jag två LYSANDE ögon i mörkret, mitt i vägen efter oss. ögonen var ungefär som en b-ponny i huvudhöjd! jag fick panik, och försökte skrika men fick fram nåt förkvävt skrik, och vi sprang som tokar, jag tittade bak en gång till och det var forfarande efter oss! det verkade inte springa, utan gick väldigt fort mot oss. allt köändes som att det tog en evighet att komma in på gården i vår gårdsbelysning, och när vi väl kom in på gården var det försvunnet!?
jag skakade i hela kroppen och VET ATT DET VAR NÅGOT KONSTIGT! hade vi råkat stå kvar några sekunder till. tror jag det hade hänt nåt..... nu är jag ryslans rädd för att gå ut. vågar inte det. detta, var det nu var för nåt, var inget snällt och det kändes mkt hotfullt. jösses, vad var det vi mötte?? kan tillägga att vi har varg här uppe, och det har iaktagits björn. men beter sig verkligen dessa djur så? björn ser ju dåligt, och brukar ju resa på sig när de vill vädra nåt. min sambo sa att det som var konstigt, var att det lät som människosteg. nåt GICK mot oss. dagen efter kollade vi spår. såg inget. såg bara var det eventuellt vek in någonstans i skogen, då det äe en mycket upptrampad stig där. ska faktiskt försöka mig på att gå in där, nu under helgen och kolla. kanske någon av er kan ge tips på vad det var vi upplevde. kan bara säga, att jag aldrig någonsin vart så rädd och det var skönt att vi var två som såg det.
usch, önskar att ingen får uppleva nåt sånt.....
för några veckor sen var jag o min sambo ute och gick på vår grusväg i mörkret. klockan va väl runt 11 på kvällen, och vi stannade till vi ena hästens hage. där stod vi helt tysta, jag o sambon o bara lyssnade på tystnaden.det var helt bäcksvart ute. så började hingsten vi har att gnägga, frusta, springa fram o tillbaka...... jag tänkte först att det var konstigt att han betedde sig så när vi stod bredvid hagen. då hörde jag min sambo viska till mig: "et är steg som hörs på vägen. nån går där.." jag själv hörde inget eftersom jag har dålig hörsel litegrann. men plötsligt KÄNDE JAG att det var något stort som kom HASTIGT MOT OSS!! jag och min sambo började rent instinktivt att börja springa hemmåt, nerför vår backe, vi kände båda två att något var efter oss, och medans vi sprang, vände jag mig om, och där såg jag två LYSANDE ögon i mörkret, mitt i vägen efter oss. ögonen var ungefär som en b-ponny i huvudhöjd! jag fick panik, och försökte skrika men fick fram nåt förkvävt skrik, och vi sprang som tokar, jag tittade bak en gång till och det var forfarande efter oss! det verkade inte springa, utan gick väldigt fort mot oss. allt köändes som att det tog en evighet att komma in på gården i vår gårdsbelysning, och när vi väl kom in på gården var det försvunnet!?
jag skakade i hela kroppen och VET ATT DET VAR NÅGOT KONSTIGT! hade vi råkat stå kvar några sekunder till. tror jag det hade hänt nåt..... nu är jag ryslans rädd för att gå ut. vågar inte det. detta, var det nu var för nåt, var inget snällt och det kändes mkt hotfullt. jösses, vad var det vi mötte?? kan tillägga att vi har varg här uppe, och det har iaktagits björn. men beter sig verkligen dessa djur så? björn ser ju dåligt, och brukar ju resa på sig när de vill vädra nåt. min sambo sa att det som var konstigt, var att det lät som människosteg. nåt GICK mot oss. dagen efter kollade vi spår. såg inget. såg bara var det eventuellt vek in någonstans i skogen, då det äe en mycket upptrampad stig där. ska faktiskt försöka mig på att gå in där, nu under helgen och kolla. kanske någon av er kan ge tips på vad det var vi upplevde. kan bara säga, att jag aldrig någonsin vart så rädd och det var skönt att vi var två som såg det.
usch, önskar att ingen får uppleva nåt sånt.....
Jag är så väldigt mörkrädd av mig just nu, ensam på landet med två barn och vågar inte gå ut på kvällen nästan.
