Åh sånt här är så himla trist! Okej att man kan bli frustrerad och muttra till någon gång, men man får inte låta humöret gå ut över hästen. Om humöret inte är glädje eller kärlek då. Då kan man ösa grävskopor av känslor över dem tycker jag
Jag känner att jag uttryckte mig lite luddigt. Det var inga hårda hjälper eller så, mer ett klagande tonläge. Inte ojuste ridning. Men hästen märker ju även när ryttaren gnäller.Åh sånt här är så himla trist! Okej att man kan bli frustrerad och muttra till någon gång, men man får inte låta humöret gå ut över hästen. Om humöret inte är glädje eller kärlek då. Då kan man ösa grävskopor av känslor över dem tycker jag
Hoppas han får trevligare pilot nästa gång
Vilken otäck händelse du var med om! Men jag hoppas att du kommer tillbaka när du repat dig några veckor. Du har låtit så glad när du skrivit om din häst tidigare, så jag hoppas att ni kan hitta tillbaka till varandra.
Inte okej överhuvudtaget! Som "straff" fick han gå tillbaka till medellinjen. Ställa upp spikrakt, och stå ut med att jag hoppade av och hoppade upp igen. Punkt. (då slappnar han av och är nöjd) och att det är den som gör att jag kan rida honom så pass bra. Att jag ska använda den och sitsridning för att förfina. Headbangandet borde försvinna ju mer jag kan rida med sitsen. Sen uppmuntrade hon mig att experimentera mer när han blir stark eller pigg eller tappar bromsen. Till exempel hade jag kunnat testa att i galoppen, i stället för att minska galoppen bryta av till trav och fatta nytt osv. Så ska ta med mig allt det! Emellanåt kände jag det där du sa med att följsamheten ska komma från skuldrorna, det fanns en början på det. Så det ska nog inte ta så lång tid för mig att ordna en lite mer följsam hand Tack! Ja, jag har fortfarande ont i benet, men tänkte en kort stund igår när jag longerade min supersnälla häst, som lyssnar jättebra på rösten när jag vill trava, galoppera, bryta av etc att jag hoppar upp och skrittar lite (gjorde ju inte det, men jag hade god lust). Kommer ge honom en chans innan jag gör något drastiskt. Jag kommer ta hjälp med lite mer systematisk igångsättning och träning och efter det tänker jag absolut rida honom igen.Vilken otäck händelse du var med om! Men jag hoppas att du kommer tillbaka när du repat dig några veckor. Du har låtit så glad när du skrivit om din häst tidigare, så jag hoppas att ni kan hitta tillbaka till varandra.
Bullen i går.
Jag satt upp i vanlig ordning och han gick iväg med mig innan jag hunnit upp helt
Jag tycker det är superviktigt att hästar står still när man sitter upp, finns så mycket saker som kan gå fel när de vandrar iväg.
Han var piggare än piggast (förmodligen därför han var ivrig att komma iväg) Gjorde mina sedvanliga tusen halter där jag är noga med att göra halten med sitsen och bara ta en liten förhållning. Det gick så där, få halten gick bra men han ville liksom smyga iväg. Försökte göra några böjda spår osv, få honom med mig och fokuserad på mig. Han kändes aningen ofokuserad.
Vi började med övningen i trav, vi skulle rida volter på kortsidan och stora eller många små bågar på långsidan. Emellanåt skulle vi sakta av till skritt och rida ca 3 skrittsteg. Bullen var pigg men lyssnade ganska bra ändå, blev stark då och då men gick att ta tillbaka och få o-stark. Tyckte jag kunde få honom att böja följsamt och bli lite mjuk. Emellanåt kände jag att han liksom spjärnade emot hackamoret, lite som när de tar tag i ena sidan av bettet och spjärnar. Men jag satt bara lugnt och försökte lirka honom till att släppa och slappna av. Massor med frustande från Bullen och jag såg att han flygplansörade sig då och då
Vi red den övningen i båda varv.
Sedan red vi in på volterna. Vi hade fyra unghästar med varav 2 aldrig varit på lektion förut, så de fyra plus en farbrorhäst som är lugn och sansad i alla lägen fick vara på en volt. Vi andra fick vara på den andra volten. Ridläraren var volt-DJ och kontrollerade båda volter med två olika övningar samtidigt. Mäkta imponerande!
Vi ökade och minskade volterna, och sedan skulle vi även vid C och den öppna delen (det stod en kon där vid medellinjen) minska galoppen ca tre språng. Det gick halvbra de första två varven i höger varv, Det blev väl ingen jätteskillnad men det gick att minska litelite.
Bullen blev sedan svinpigg och jag fick snarare sitta och lugna massor. I vänster varv kunde jag inte alls genomföra övningen. Lite halvsurt men med tanke på hur sabla pigg han var, fick jag helt enkelt skala ner övningen till något enklare.
Nästa övning var (tyvärr) att rulla på på fyrkantsspåret i trav. Han blir ju alldeles för pigg under sådana övningar, speciellt när man kommer till långsidorna. Jag försökte jobba med att flytta lite rumpa, tempoväxlingar och lugna. Men det gick verkligen sådär. Han var pigg, blev omväxlande stark, men framför allt funkade inte bromsen alls för det mesta.
Halvnöjd med lektionen, fick några små ljusa ögonblick, och så här efteråt är jag väldigt stolt över hur bra jag kan hantera Bullen i dessa situationer. Jag blir för det första inte rädd eller osäker, utan mer fundersam över hur jag kan hjälpa honom. För det andra blir jag inte så att jag hänger honom i huvudet, eller sliter och drar på något vis, även om han är stark och saknar broms. För det tredje är bålstabiliteten helt galet bra ju, han kan ju verkligen headbanga med all sin kraft typ, men oftast sitter jag bara stadigt kvar då.
Pratade mycket med ridläraren efter. Jag upplever att jag verkligen kan deala med honom när han blir stark, och piggheten är jag helt ok med. Det jag tycker är lite knepigare är när han headbangar för det blir så himla svårt att inverka då. Sen även att bromsen ibland verkligen inte fungerar. Jag vill inte slita och dra, det blir bara fel svar från Bullen. Vissa hästar kan man ju behöva likson ta tag i och liksom ta ner på jorden "Hallå? jag sa faktiskt stopp!", men det fungerar liksom inte på honom.
Ridläraren gav mig inte så mycket tips om hur jag skulle göra, men gav mig förslag och peppade mig med att jag har en otroligt bra kroppskontroll
@Habina Gjorde självklart en lägescheck på mina händer. De är inte direkt lika följsamma som dina, men inte heller stumma. Det finns utrymme för förbättring, så det blir ett nytt litet projekt
Tack! Alltså andra kan ju också rida honom så klart. Han är ju vansinnigt snäll på alla sätt och vis. Han går ju ofta lektionen innan som är den gruppen som är ett snäpp under min grupp. Men de försöker ju ett tag att lugna honom och sen blir han för stark och då brukar de välja att antingen låta honom springa och bara vända över banan när de hamnar i rumpan på hästen innan. Antingen i ett försök att låta honom springa av sig så han blir mer kontrollerbar (det funkar inte)
Så jag red in i mitten. Vill inte fatta "fel" utan jag vill få fina fattningar som kommer från sits osv. Det fick jag också. Vi bröt av och fattade två gånger i vardera varv. Tåget var lite tjorvig den första galoppen, hamnade lite för långt bak med bakbenen och nosen pekade rakt fram och svårpåverkad. Men de andra galopperna blev bra. Hennes svåra varv verkar vara höger. Gud vad kul, jag riktigt kände känslan i ridningen när jag läste ditt inlägg!Ridlektion i går, inte Bullen! Fick ett brunt sto jag brukar kalla för Tåget, för hon är väldigt bra på att fastna i en hastighet och tuffa på där.
Kändes lite underligt, jag känner ju nästan inte att jag behöver kolla i listan längre.
Nåja, krånglade med stiglädren och satt sedan upp. Skrittade iväg i sakta mak. Funderade på om det skulle gå så långsamt och vara så segt eller om jag bara blivit hemmatam på Bullen. Skänklade på i alla fall och fick tillslut en ganska härlig skritt som jag fick underhålla lite. Red in på mitten och testade ett gäng halter med sitsen. Det var ganska kul för jag upplevde henne som inåtvänd och lite opepp innan halterna, men märkte efterhand att hon typ "aha? sitsen ja. ok, intressant!" och liksom lade ett uppmärksamt öra bak och kröp ur sin lilla bubbla.
Vi började med att rida framdelsvändningar på volterna. Så volterna blev fyrkantiga. Det gick sådär. Hon kändes stel och lite motsträvig och gjorde bara precis minimum det hon behövde göra. Vet inte varför men det kändes verkligen som att jag gjorde dåligt från mig där, vilket väl bidrog till att jag skärpte mig sen.
Vi tuffade igång dem i trav och skulle rida i olika tempon på medellinjen. Här mindes jag varför hon är så härlig men också lite knepig att rida. Hon faller liksom in i sin Tåg-trav där hon är bekväm. Hon tuffar på framåt men inget ändras, sen går det så klart att bromsa till skritt eller fatta galopp ur den, men hon är svår att ändra tempo på. Samtidigt är det härligt/skönt att bara låta henne gå där och fokusera på sig själv och att känna rörelser etc.
Hursomhelst, brukade jag ha ganska mycket problem med tempoväxlingar på henne vad jag minns men det var så himla enkelt helt plötsligt? Märkte att hon krånglade runt lite med huvudet (det var väl jobbigt) och försökte tänka på att mjukna, vara följsam och erbjuda stöd men låta formen komma från min sits. Fokuserade extra mycket på mitt nya projekt med att bli lika fin och följsam i händerna som @Habina , vilket till slut bar frukt. Tåget började pendla mer med huvudet, mjukna i munnen och slappna av i nacken.
Sedan hade vi en enkel men svår övning då vi skulle trava på fyrkanten, och göra 10m volter vid H,M,F och K. Tåget har allmänt problem med att hon blir lite stel och stretig när det ska göras många volter, men jag försökte låta sitsen hjälpa henne runt i volten, ställde henne precis lagom och bad henne stanna där, och fortsatte med att tänka på det där följsamma. Efter några varv mjuknade hon och blev mer böjlig. Vi skulle rida volterna så exakt som möjligt. Det var svårt i början när hon var stel och stretig men i takt med att hon mjuknade gick det att rida bättre och bättre volter. Gick all in och försökte verkligen få till perfekta volten. Mycket bra för det var som att Tåget liksom ramlade in i en bättre form. Förmodligen för att jag inte omedveten höll på att krångla med något i sits eller hand som inte behövs krånglas med.
Vi fattade sedan galopp. Den skulle vara prestigelös och liksom bara vara. Tåget lyssnade lite väl på ridläraren och skulle prompt fatta när ridläraren sa galopp
Vi gjorde samma travövning med volter i andra varvet. Nu var det som att någon hade kastat magiskt glitter över mig och Tåget. Tåget låg i en helt magisk form, jag kunde tempoväxla med bara sitsen och i bland lyssnade hon på att jag bara liksom satt upp och sträckte lite på mig. Jag kände att mina händer pendlade med helt automatiskt och allt var bara så magiskt lätt och härligt. Det kändes ungefär som OS nästa
Vi galopperade sedan en del. Även där var hon helt magisk. Jag satt mest där och fattade inte vad som hände. Så mjuk och fin, följsam och ärlig känsla i handen. Så mjuk, följsam och ärlig känsla i hästkroppen. Fick på riktigt den där kentaurkänslan och vet ärligt talat inte så mycket mer. Liksom ville jag svänga, sakta av eller öka hade hon redan påbörjat det. Eller jag märkte inte att hon hade det ens, jag bara sprang dit jag ville i den form jag ville i det tempo jag ville, men jag hade fyra ben i stället för två
Var hög som en örn efter lektionen. Vilken grej! Tåget fick tusen klappar och massa beröm och en och annan godisbit. Tack Tåget
Ridläraren sa att hon ville sätta mig på Tåget för att hon tydligen börjat bli lite stark och för att jag och ridläraren skulle få som ett kvitto på hur långt jag kommit med Bullen. På påståendet att hon skulle vara stark svarade jag bara "skämtar du? Kanske att hon hade tendenser att bli stark längs en långsida någon gång i början men det var ju plättlätt att komma ifrån!"
Kvittot blir väl att jag helt enkelt tagit flertalet sjumilakliv framåt. Så vansinnigt glad! Jag kommer leva på det här minst en månad!
Ja, alltså känslan var ju helt otrolig. Värt allt slit flera gånger omGud vad kul, jag riktigt kände känslan i ridningen när jag läste ditt inlägg!
Jag tycker fyrkantiga volter är den absolut bästa övningen man kan göra. Min favorit all time. Vanligtvis vänder jag runt bakdelen istället dock, men tror (vill minnas) att jag oavsett tycker att båda övningarna är sånna som verkligen works wonders, för hästarna blir så otroligt lösgjorda av det. Gör det ju på våra privatlektioner och försöker få vändingarna med lite "oumppff", alltså att hästen nästan travar in i vändningen, fast jag gör det i skritt. Sen samma i galopp fast då blir ju galoppen lite bromsande istället.
Samma ungefär gjorde vi ibland i hoppningen när jag gick på Strömsholm. Det var en fantastisk övning och hästarna var ofta då mer lösgjorda och fina än vad de kanske var många dressyrlektioner. Om man dessutom får galoppera en del sedan brukar ju de två tillsammans göra att många spänningar lossna. Så det är det vinnande konceptet jag brukar köra med.
