Jag tycker inte man ska säga till enskild person att det där var slarv och ingen olycka. Däremot anser jag att vid varje händelse ska man fundera igenom hur man ska kunna förhindra att det sker igen.
Ett exempel är mina hästar. Jag är superstrikt med regler runt dem och skulle aldrig låta ett barn stå ensam och borsta t ex. Folk ifrågasätter det för "dina hästar är så snälla!" Ja visst är det det och det ska de få fortsätta vara och ses som. Just därför tillåter jag inget som kan leda till en olycka jag hade kunnat förhindra. Det är ju inte bara för människans skull utan också för hästens. Hästen ska inte behöva bli utsatt för sådant som kan leda till olyckor för det skapar ju inte bara obehag hos människan utan också hos hästen.
Folk kan fråga, sparkar/biter/bråkar/trängs/annat krångel dina hästar. Jag svarar aldrig nej på den frågan. Jag svarar, hittills har det inte hänt men precis som jag kan hoppa till för något oförutsett och trampa dig så kan hästen göra det, hen kan sparka efter en insekt som biter och står du precis där hoven far genom luften blir du sparkad. Hästen kan missta ditt finger för en morot om du inte ger moroten i öppen hand osv. osv. Samma med att rida ensam. Ja det är jättehäftigt att som nybörjare känna att man kan rida utan ledare men innan broms, gas och styrning funkar så är det inget alternativ att rida iväg längs landsvägen. Jag blir verkligen mörkrädd för endel som totalbrister där och låter folk rida utan ledare trots att de som sitter där på hästen inte ens vet hur man bromsar också hänvisar de till att hästen är så snäll. Tja, hästen är det säkert men lastbilen du plötsligt fick i röven som tutar irriterat och skrämmer hästen som far iväg över diket och människan ramlar av där någonstans i snårskogen är kanske inte så himla "snäll" nästa gång eftersom hen har blivit utsatt för ett trauma helt i onödan samt eventuellt diverse skador.
Olyckor händer. Så är det bara. Det vi hade kunnat förhindra är också en olycka men vid varje händelse måste vi gå igenom hur/om det hade kunnat förhindrats och hur vi isåfall gör det bäst.
Ja, folk måste bli mer riskmedvetna.
Även om man rider ut ihop så bör vissa fundera mer kring hur och när. Är det lämpligt att en medioker ryttare rider ut första gången i mörkret på en fd galoppör i som är 4 år och laddad till tänderna även om de har sällskap? När sällskapet består av en ponny som är livrädd för allt och sticker tom i ridhuset? Rätt trist att bryta diverse ben för det. Och himla trist att unghästen fick den resan i bagaget. Händer tyvärr rätt ofta.
När jag stod i ett stort stall och red ut lite hästar som hade problembeteenden så valde jag oftast att göra det själv just för att jag inte ville riskera att den häst jag satt på skulle skrämma upp någon annans häst och det leda till en farlig situation för den ryttaren/hästen. Det kändes inte schysst mot vare sig häst eller ryttare iom att det kunde skapa problem hos dem. Och potentiellt stärka problembeteende i hästen jag skulle jobba bort det på om det andra ekipaget fick problem/stack etc. När min jobbhäst blivit stadig nog red vi ut med andra.
Och just de hästarna som många ser som "snälla" kan ju bli skrämda som du skriver. En häst som ofta blir rädd/för explosiv etc har man ju oftare jobbat med att kunna kommunicera även i sådana lägen. Vissa av de "snälla" är ju mer bara lata, sävliga etc och kan reagera stort när de väl blir rädda. Och är då ofta lite svårare att nå fram till och blir ibland farligare än de som anses vara reaktiva etc.
Det är ju många som misstar en välutbildad häst som "sååå snäll". När det i själva verket handlar om att hästen genomgått en himla massa träning för att bli välhanterad, enkel etc. Men om man inte är konsekvent i hantering av den, inte vet vad som kan trigga och hur man ska jobba med den så kan den bli farlig.
Det är flera som sagt att "ja, men dina hästar är ju så snälla" iom att jag inte har problem att göra ngt med dem och tycker att deras häst är så knäpp och svår. De fattar inte att det är man made beteende och att de varit väldigt bökiga då de kom till mig.
Det är både lära in övningar, signaler etc. Men också, speciellt med känsliga individer, extremt viktigt vilken energi du själv är i. Min häst är lätt att påverka med egen energi/känslor. Han är av naturen hög i energi själv. Om någon då hetsar upp sig speglar han det och kan även multiplicera det med 100 typ. Tex en elev tog honom för hand, såg en älg nära utebanan och blev helt till sig, glömde bort att kommunicera med hästen, tittade mot älgen, pratade högt och fort, andades kort och fort etc. Och hästen som med mig knappt reagerar på älg spann loss totalt och började trava på stället, ögonen höll på att ploppa ut och han drakblåste. Hade han varit mindre skolad hade han stuckit. Det hade nog setts som olycka om det skedde. Men det hade lätt gått att undvika.
Många vet inte hur man tränar in saker på marken och underskattar hur mycket man kan göra för att få en trygg, friktionsfri relation.