Sv: Ridinstruktör åtalad för djurplågeri
Jag håller fullständigt med om att civilkurrage är bra men när det gäller svenska häst intresserade människor kan jag inte riktigt hålla med om att det lider brist på civil kurrage och att det råder en jantelag... det är snarare så att de flesta tror sig ha betydligt större kunskaper än vad det e själva verket besitter.
Om ni anser att det är djurplågeri att använda spö och inspänningstyglar bör ni slita ned väldigt många av våra tävlingsryttare, ridlärare, beridare, osv och prygla dessa...
Det finns troligvis och förhoppningsvis en förklaring till varför ridläraren brukade spö på sin häst och varför inspänningstyglar användes. Det kan många gånger för en okunnigt öga se mycket stressat och stridigt ut när en erfaren ryttare korrigerar en häst.
Vad som är skillnad mellan korrigering och djurplågeri är att vid korrigering förstår hästen vilket beteende som belönas och vilket som skapar obehag(inverkan).
Vid djurplågeri når ingen framgång utan hästen blir endast mer aggressiv, flyktbenägen och ovillig att utföra ett arbete.
Vid korrigering (vi talar nu om en frisk vuxen häst troligvis avtrubbad för signalerna eller ranghög individ som insett sin styrka) blir hästen i å f s stressad av att inte lyckas komma från arbetet som den tidigare gjort.
Om den då belönas med att få vara ifred (passivitet från ledaren) så snart den utföra det av ledaren önskade beteendet/arbetet kommer den att göra det mer och mer villigt.
Hästar vill vara ifred och de är i grunden fogliga och godmodiga mot sin ledare, de gör allt och lite till bara de förstår vad vi vill och belönas med att få vara ifred (utan inverkan) om så bara en kort stund.
Det tragiska för alla som arbetar med hästar är att de ständigt bedöms och värderas av människor som aldrig eller sällan kommer i kontakt med hästar som har behov av att få hjälp. Men ofta ofta kommer vi innom branchen i kontakt med hästar som har fått erfarenheter från sk. snälla fd. ägare som inte förstått det mest grundläggande. En häst är stor stark och den är livsfarlig om den inte förstår och reagerar på signalspråket både vid ridning och hantering. Hästen skall vara lägre än alla människor i rang.
Detta är självklart!!!
Det är en stor skillnad på olika hästar, vilket de allra flesta som har haft en eller några få hästar inte begriper alls.
Vissa hästar är ranglåga (fega, lätta att korrigera), andra ranghöga (tuffa-tål/behöver mer korrigering av den typ som jag tror anmäldes), vissa lider av trauman-typ misshandel, olyckor mm (nästan omöjliga enligt min åsikt att hjälpa, blockerar sig ofta och visar ilska eller flykt beteende) osv...
Men nu till vad som är viktigast! Vilken relation hade de som anmälde ridläraren till densamme?? Var de kanske hästägare som inte tyckte deras barn eller de själva fick de instruktioner de ville ha, kanske hade de själva en häst som borde korrigeras?? kanske hade ridläraren bett dem göra detta?? Eller kanske va det något annat, helt klart är i alla fall att ingen som valt hästar som yrke har en önskan att plåga hästar, det är för dåligt betalt och för trista arbetstider för att välja yrket av annan orsak än att man just älskar djuren!
Men visst finns det männsikor som går i väggen och brister, även ridlärare... och om det är fråga om djurplågeri då är det förhoppningsvis så att ridlären får hjälp av kollegor och arbetgivare för att komma igen och få rätsida på sina ev.problem.
Fast troligast i mina öron är ändå att det handlar om okunniga människor som såg ett ögonblick av något som i slutänden skulle blivit bra för både ryttare och häst!
Hoppas på inlägg från fler instruktörer, tränare osv...
Vet att jag är provokativ men det bjur jag på
Som sist, tycker personligen mest synd om alla hästar till okunniga ryttare som i å för sig inte slår dem med ridspöet utan istället sakta låter dem blir förstörda genom dålig ridning och naiv inställning till hästens beteende.
Hästar tänker inte som människor och de saknar i stort empati.
Hästar biter, sparkar och vallar runt på sina undersåtar om de inte gör som ledaren önskar.
Vare sig i sadeln eller på marken vill jag vara undersåte till en häst.