restriktionerna väck!

För att undersköterskeyrket fått vädligt dåligt rykte och få ungdomar utbildar sig till det numera så det råder brist på personal. Ställer man vaccinkrav har man inte tillräckligt med personal för att täcka upp helt enkelt. Det har vår kommun varit väldigt tydlig med i varjefall.
Man kan ju inte ens upprätthålla kompetenskrav, eller tillräckliga språkkunskaper för att klara av de arbetsuppgifter som ingår på sina håll. Då kanske det inte är prioriterat att minska urvalet ännu mer med vaccinkrav...

Sen följer tendenser till konspirationstänkande etc. tydligt med socioekonomisk utsatthet, så det är inte så konstigt att det är många av just omsorgens anställda som inte är vaccinerade.
 
. Jag rår inte för det, men med tanke på att det är på många äldreboenden som smittan sprids till att börja med bland våra redan svaga, så förstår jag inte att ovaccinerad personal får jobba med brukare... men det är jag det. Och ja, jag vet att även vaccinerade kan bära smittan... så det är ingen säkerhet i sig. Men i alla fall.
Men vad spela roll då?
 
Eller hur. :p *man blir mörkrädd*

Jag är ju beroende av hemvård, för hjälp med sängbäddning, utbärning av sopor, lyft av tunga saker, städ, strumppådragning och strumpavdragning... Sista halvåret, har det varit nya människor varje dag, morgon och kväll, de namn jag fått kvällen eller morgonen innan har inte stämt kvällen eller morgonen därpå, nya elever hela tiden, studenter som knäcker extra... En av mina favorittjejer... var försvunnen 6 veckor.... varav hon förra vändan restriktionerna försvann (det var inte covid-19 som försvann, då heller) Det visade sig att hon varit på Kreta i fyra veckor och sen hemmakarantän... Hon är helt ovaccinerad... Jag rår inte för det, men med tanke på att det är på många äldreboenden som smittan sprids till att börja med bland våra redan svaga, så förstår jag inte att ovaccinerad personal får jobba med brukare... men det är jag det. Och ja, jag vet att även vaccinerade kan bära smittan... så det är ingen säkerhet i sig. Men i alla fall.
Tack och lov finns det regioner (Dalarna har jag för mig) och kommuner (Eslöv bland annat) som "kräver" det. Min arbetsplats, privat vc kräver visserligen inte att man är vaccinerad, men om man inte är eller inte vill uppge kan man bli omplacerad. Jobbar man med sjuka och känsliga människor måste man tänka på dem i första hand och sig själv i andra. Bara att byta jobb om man inte är nöjd.
 
@manda jag tror man gör sig själv en enorm otjänst om man resonerar som du. ME/CFS kan komma av en infektion individen knappt märker av och att då bli arg på alla som inte tar virusinfektioner på allvar, ja det gör en själv mest illa.

Jag förstår ändå hur du tänker och känner tror jag. Frustrationen, ilskan, sorgen över att drabbas så hårt är enormt tufft. Att inte bli trodd, att få höra att det bara sitter i huvudet, att man bara är deprimerad, att inte få någon hjälp osv. osv. är jättejobbigt men att dessutom föra ett krig mot de som har lyckan att få bli friska igen efter en infektion är inte lösningen.

Knapplån

För egen del innebär det faktum att restriktionerna tas bort att jag kommer vara än mer försiktig. Jag kommer absolut inte gå på några evenemang eller liknande. Jag hade önskat att restriktionerna kvarstod tills den här enorma smittspridningen är över. Folk är dåliga på att följa dem generellt iallafall och att då ta bort dem helt gör att folk definitivt inte kommer bli bättre på att hålla avstånd eller hålla sig hemma vid symptom.
 
Det finns oerhört många "non optional social conventions" som innebär rejält stresspåslag för oss introverta, som helt enkelt inte är socialt accepterat att avstå.

Jag tillhör gruppen som ÄLSKAT att kunna hänvisa till covid för att slippa förklara varför jag inte vill ha besök i mitt hem!
Jag kan bara skriva under på detta. Samt i mitt fall sluppit trängas i fikarum och lunchrum på jobbet, sluppit stämplas som udda för att man inte vill det, sluppit komma med "bortförklaringar" till att inte gå på aw eller julfest på jobbet.

Med den bieffekten också att eftersom jag sluppit social kontakt med alla jag inte vill ha social kontakt med så har jag orkat träffa dem som jag faktiskt vill träffa. Men just ifrågasättandet har ju kommit upp även i tråden, så det visar ju att folk inte alls har förståelse för hur introverta (kan) känna sig.
 
Jag kan bara skriva under på detta. Samt i mitt fall sluppit trängas i fikarum och lunchrum på jobbet, sluppit stämplas som udda för att man inte vill det, sluppit komma med "bortförklaringar" till att inte gå på aw eller julfest på jobbet.

Med den bieffekten också att eftersom jag sluppit social kontakt med alla jag inte vill ha social kontakt med så har jag orkat träffa dem som jag faktiskt vill träffa. Men just ifrågasättandet har ju kommit upp även i tråden, så det visar ju att folk inte alls har förståelse för hur introverta (kan) känna sig.

Plötsligt slår det mig att jag återigen måste äta lunch omgiven av andra människor. Fy sjutton, den jobbiga upplevelsen hade jag helt förträngt. :(
 
Vilka är dessa?

AW på jobbet, arbetsluncher, julbord på jobbet, sommarluncher på jobbet...

För min del är många arbetsrelaterade och även om alla säger att det är valfritt så får det mer eller mindre långtgående konsekvenser att tacka nej. Personligen har jag fått samtal från chefen om arbetsmiljo och vikten av att vara delaktig när jag tackat nej till AW för många gånger i rad.
 
AW på jobbet, arbetsluncher, julbord på jobbet, sommarluncher på jobbet...

För min del är många arbetsrelaterade och även om alla säger att det är valfritt så får det mer eller mindre långtgående konsekvenser att tacka nej. Personligen har jag fått samtal från chefen om arbetsmiljo och vikten av att vara delaktig när jag tackat nej till AW för många gånger i rad.
Låter som en trist arbetsplats där man förväntas delta i fritidsaktiviteter efter arbetstid som något obligatorium. Det borde ju tas högre upp.

Tydligen har jag (och har haft på tidigare arbeten) förmånen att ha en arbetsplats som inte lägger sig i vart jag äter eller vem jag äter med när jag har lunch. Endel äter i lunchrummet en del går ut och äter, några går hem, några äter framför datorn.

Fikarasten är oftast på betaldarbetstid så där är det kanske mer så att man behöver vara kvar på arbetsplatsen när man tar den.

Ingen arbetsplats har haft tvingande fritidsaktiviteter.

Vi har däremot obligatoriska julluncher och sommaravslutningar, men skulle man förklara att man mår dåligt av dom skulle man garanterat slippa.
 
Låter som en trist arbetsplats där man förväntas delta i fritidsaktiviteter efter arbetstid som något obligatorium. Det borde ju tas högre upp.

Tydligen har jag (och har haft på tidigare arbeten) förmånen att ha en arbetsplats som inte lägger sig i vart jag äter eller vem jag äter med när jag har lunch. Endel äter i lunchrummet en del går ut och äter, några går hem, några äter framför datorn.

Fikarasten är oftast på betaldarbetstid så där är det kanske mer så att man behöver vara kvar på arbetsplatsen när man tar den.

Ingen arbetsplats har haft tvingande fritidsaktiviteter.

Vi har däremot obligatoriska julluncher och sommaravslutningar, men skulle man förklara att man mår dåligt av dom skulle man garanterat slippa.

Samma hos oss, utöver att julbordet är helt frivilligt. Nu har vi sällan lunch samtidigt ändå, men min arbetsgivare skulle aldrig kräva sånt. Inte ens indirekt. Vi behöver inte ens gå på APT'er.
 
Men då har vi gått från att ha restriktioner pga en samhällsfarlig smitta, till att ha restriktioner för att vården inte har tillräckligt med personal.
Jag har all förståelse och medkänsla för vårdpersonal, de förtjänar massor. Men ska vi ha restriktioner pga dåligt med personal, så har vi gått utanför pandemilagarna.
Det i sig är en risk för samhällsfara dock. Utarbetad personal som inte får återhämtning ökar risken rejält för vårdskador. Så sent som idag gick min region ut med att lättnaderna gäller inte hälso- och sjukvård, så rent krasst kan jag nästa vecka gå på nattklubb men så fort jag sätter en fot innanför jobbdörren måndag morgon är det munskydd på och hela faderullan. Gäller hela huset, inte bara i närheten av patienter. Blir som lite tokigt...

Sen är jag för en lättnad av restriktioner men man kunde helt enkelt varit lite mer försiktig. En gradvis lättnad eller avvaktat några veckor tills vi inte är mitt i en topp. Många kommer vara vettiga och försiktiga ändå men en annan del kommer bli som kor på grönbete eftersom det är så efterlängtat. Jag räknar kallt med att nästa helg kommer varenda restaurang, pub och köpcenter vara fullsmockat utan minsta tanke om att försöka undvika trängsel.
 
Det känns lite konstigt och som om man blandar ihop saker. Ni som vill att vi inte ska ta bort restriktionerna för att ni inte gillar den sociala biten på jobbet/i andra sammanhang vill ni att vi ska ha kvar restriktionerna för alltid så att ni slipper umgås? Är det inte bättre att ni får till en lösning på arbetsplatsen så att ni slipper och/eller lär er tacka nej beroende på sammanhang.
 
Det i sig är en risk för samhällsfara dock. Utarbetad personal som inte får återhämtning ökar risken rejält för vårdskador. Så sent som idag gick min region ut med att lättnaderna gäller inte hälso- och sjukvård, så rent krasst kan jag nästa vecka gå på nattklubb men så fort jag sätter en fot innanför jobbdörren måndag morgon är det munskydd på och hela faderullan. Gäller hela huset, inte bara i närheten av patienter. Blir som lite tokigt...

Sen är jag för en lättnad av restriktioner men man kunde helt enkelt varit lite mer försiktig. En gradvis lättnad eller avvaktat några veckor tills vi inte är mitt i en topp. Många kommer vara vettiga och försiktiga ändå men en annan del kommer bli som kor på grönbete eftersom det är så efterlängtat. Jag räknar kallt med att nästa helg kommer varenda restaurang, pub och köpcenter vara fullsmockat utan minsta tanke om att försöka undvika trängsel.
FHM/regeringen styr inte över säkerhetsåtgärder på arbetsplatser, det finns gott om arbetsplatser som kräver skyddsutrustning oberoende av pandemin. Jag tror i och för sig inte tanken ens var att uttala sig om behovet av restriktioner inom sjukvården, jag hörde inget om det på presskonferensen, det avgörs säkert best beroende på lokala förhållanden.
 
FHM/regeringen styr inte över säkerhetsåtgärder på arbetsplatser, det finns gott om arbetsplatser som kräver skyddsutrustning oberoende av pandemin. Jag tror i och för sig inte tanken ens var att uttala sig om behovet av restriktioner inom sjukvården, jag hörde inget om det på presskonferensen, det avgörs säkert best beroende på lokala förhållanden.
Nog för att det är lokalt men anledningen till det är för att vi har hög smittspridning och många som vårdas på sjukhus med covid. Men visst, folket dör inte till höger och vänster längre, de flesta kräver heller inte månadslång IVA-vård... oavsett sänder det tvetydiga signaler. FHM är medvetna om det, även om landets regioner bedömt man klarar av den ökning som kommer bli när man släpper restriktionerna.
 
@manda jag tror man gör sig själv en enorm otjänst om man resonerar som du. ME/CFS kan komma av en infektion individen knappt märker av och att då bli arg på alla som inte tar virusinfektioner på allvar, ja det gör en själv mest illa.

Jag förstår ändå hur du tänker och känner tror jag. Frustrationen, ilskan, sorgen över att drabbas så hårt är enormt tufft. Att inte bli trodd, att få höra att det bara sitter i huvudet, att man bara är deprimerad, att inte få någon hjälp osv. osv. är jättejobbigt men att dessutom föra ett krig mot de som har lyckan att få bli friska igen efter en infektion är inte lösningen.

Knapplån

För egen del innebär det faktum att restriktionerna tas bort att jag kommer vara än mer försiktig. Jag kommer absolut inte gå på några evenemang eller liknande. Jag hade önskat att restriktionerna kvarstod tills den här enorma smittspridningen är över. Folk är dåliga på att följa dem generellt iallafall och att då ta bort dem helt gör att folk definitivt inte kommer bli bättre på att hålla avstånd eller hålla sig hemma vid symptom.
Jag förstår och håller delvis med i det du skriver. Klart jag önskar jag inte vore sjuk, men det som är mest ledsnande för mig i det nationella förfarandet är inte att folk väljer annorlunda än jag kanske skulle, utan hur lite och sent den högre risken för långvariga besvär kommunicerats och agerats på från myndigheter. Det finns säkert andra aspekter som också underkommunicerats, det förnekar jag inte alls med det jag nämner.

Jag är också (fånigt nog) ledsen och frustrerad över att min erfarenhet inte kan "rädda" andra från liknande. Samtidigt vet jag såklart att det inte funkar så, vi utvecklas och blir de vi är mycket mer genom egna erfarenheter och uppfattningar, än med hjälp av rationalitet och yttre information, något jag själv gillar med livet.

Jag blir förvånad om du tycker det verkar som jag "för ett krig mot den som lyckats bli frisk". Det är inte alls min avsikt och mening. :heart Vad får dig att uppfatta mig så? (genuin fråga) Jag gläds med de som är friska (och blir friska efter dagar, månader, år eller decennier - för att de kämpat för det eller för att det bara händer). För mig är omikron typ terapeutiskt so far, jag får uppleva så otroligt många som blir sjuka och snabbt friska. Skönt för dem och skönt för mig! Jag tycker mycket om att kolla på folk som dansar, springer eller gör annat jag längtar efter och liksom "känna deras rörelser i min kropp". Deras friska kroppar i rörelse typ "smittar av sig i känslan". Jag är helt ointresserad av att kriga mot hälsa eller friska människor.

Det inlägget jag svarade på var en person som sa sig inte kunna förstå att en sjuk tyckte det var jobbigt att läsa om personer som uppfattade covid som ofarligt/lättare än influensa. Det jag skrev var inte menat generellt mot "alla friska" eller något sådant, utan just bara en utveckling av och fråga kring det.
 
FHM/regeringen styr inte över säkerhetsåtgärder på arbetsplatser, det finns gott om arbetsplatser som kräver skyddsutrustning oberoende av pandemin. Jag tror i och för sig inte tanken ens var att uttala sig om behovet av restriktioner inom sjukvården, jag hörde inget om det på presskonferensen, det avgörs säkert best beroende på lokala förhållanden.
Vad jag har förstått har ingen region valt att ta bort restriktionerna inom sjukvården. Alltså står de fast precis som förut och precis som @Calmiche tar upp blir det lite märkligt hur fritt det alltså är i samhället, men så fort man kommer till vårdsammanhang så finns restriktionerna definitivt kvar. Samma är det i min region och alltså på mitt jobb.

Jag skulle inte kalla det säkerhetsåtgärder, snarare att man skyddar varandra och patienterna, och eftersom man väljer att dem kvar tror jag då inte att regionerna känner att de kan hantera pandemin och smittspridningen helt fritt i dagens läge. Annars hade allt varit fritt igen. Normalt kräver vården inte den form av skyddsutrustning och restriktioner vi har nu, som alltså är de som är kvar.
 
Nog för att det är lokalt men anledningen till det är för att vi har hög smittspridning och många som vårdas på sjukhus med covid. Men visst, folket dör inte till höger och vänster längre, de flesta kräver heller inte månadslång IVA-vård... oavsett sänder det tvetydiga signaler. FHM är medvetna om det, även om landets regioner bedömt man klarar av den ökning som kommer bli när man släpper restriktionerna.
Om det nu blir en ökning och inte en mindre minskning, om vi nu är över toppen.
 
Det i sig är en risk för samhällsfara dock. Utarbetad personal som inte får återhämtning ökar risken rejält för vårdskador. Så sent som idag gick min region ut med att lättnaderna gäller inte hälso- och sjukvård, så rent krasst kan jag nästa vecka gå på nattklubb men så fort jag sätter en fot innanför jobbdörren måndag morgon är det munskydd på och hela faderullan. Gäller hela huset, inte bara i närheten av patienter. Blir som lite tokigt...

Sen är jag för en lättnad av restriktioner men man kunde helt enkelt varit lite mer försiktig. En gradvis lättnad eller avvaktat några veckor tills vi inte är mitt i en topp. Många kommer vara vettiga och försiktiga ändå men en annan del kommer bli som kor på grönbete eftersom det är så efterlängtat. Jag räknar kallt med att nästa helg kommer varenda restaurang, pub och köpcenter vara fullsmockat utan minsta tanke om att försöka undvika trängsel.

1/3 av de som ligger inne, gör det pga covid. Resten pga annat.
Jag anser fortfarande inte att restriktioner ska användas för att skydda arbetsmiljön för en grupp anställda.
Och farligt, förresten. Det är inte bara på sjukhusen det hanteras folk med risk för liv. Det finns annan vård där restriktionerna riskerar orsaka dödsfall. Är de personerna mindre värda? Andra yrken där liv riskeras pga utarbetad personal när det inte är pandemi. Var ska vi då dra gränsen?
 
Om det nu blir en ökning och inte en mindre minskning, om vi nu är över toppen.
I min region är vi inte över toppen, smittan ökar här. Den förväntas dock börja gå neråt om 2 veckor cirka.

1/3 av de som ligger inne, gör det pga covid. Resten pga annat.
Jag anser fortfarande inte att restriktioner ska användas för att skydda arbetsmiljön för en grupp anställda.
Och farligt, förresten. Det är inte bara på sjukhusen det hanteras folk med risk för liv. Det finns annan vård där restriktionerna riskerar orsaka dödsfall. Är de personerna mindre värda? Andra yrken där liv riskeras pga utarbetad personal. Var ska vi då dra gränsen?
Sant, men covid är definitivt något som utgör en extra risk även om huvudproblemet är något annat, ger ofta några dagar längre vårdtid.

Nu tänker du lite svartvitt. Efter 2 år med restriktioner är några veckor gradvis lättnad minimal skillnad.
Skillnaden är att vi hanterar en pandemi. Utarbetad personal är aldrig bra men då det skulle hjälpa med en så minimal skillnad som några veckor är det tokigt att inte använda sig av det.

Den som behöver vård får vård, med undantag av psyk som verkar ha en rejäl kris. Skillnaden är på hur akut det är. Men vi tar fortfarande emot allt från urinvägsinfektioner till HIV-patienter samtidigt som vi hanterar covid. Det görs alltid en bedömning om vården kan vänta eller inte och det förutsätter jag att andra vårdgivare också gör. Sen kommer vi ha en lång kö när allt går tillbaka till det normala men det går inte att komma ifrån.
 
Jag tror vi pratar förbi varandra. Att snacka om att det "bara är att byta jobb" om man inte känner sig motiverad att gå till jobbet är en oerhört priviligierad ståndpunkt. Att tycka att folk ska stanna hemma och inte få inkomst första dagen de är sjuka för att "inte riskera att de stannar hemma av lathet" är en oerhört priviligierad ståndpunkt.

Konstigt det där att fattigt folk ska motiveras med piskor och hot om förlorad inkomst, men fint folk ska få bonus för att hålla motivationen uppe...
Vi pratar inte förbi varandra. Du tittat smalt på innehållet, snett på mig och tolkar fritt.
 
I min region är vi inte över toppen, smittan ökar här. Den förväntas dock börja gå neråt om 2 veckor cirka.
Nu har jag inte koll på din region, och FHM måste se till hela landet och inte en region. Hur har de kommit fram till att det kommer att vända om ett par veckor? Vilken region är det?
 

Liknande trådar

Fritid Är i behov av en egen tråd om discgolf, så här är den. Här kan vi diskutera och dela med oss om allt som har med plast, kast och träd...
2
Svar
25
· Visningar
1 847
Senast: Glimra
·
Kropp & Själ Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar...
2
Svar
27
· Visningar
3 124
Senast: Hazel
·
  • Artikel
Dagbok För längesen gick undertecknad in på en bilfirma och spontanköpte en ny bil. Jag behövde inte tänka så mycket på pengar på den tiden...
Svar
6
· Visningar
653
Senast: cassiopeja
·
Kropp & Själ Vi försöker hjälpa en vän till min mamma som nyss än en gång blivit katastrofdåligt bemött av vården, jag är så arg att jag kokar varje...
2
Svar
22
· Visningar
3 978
Senast: Hazel
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCIII
  • Hen (han...) var ju omtyckt och trevlig
  • Valet i USA

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp