Relation människa/hund

[anglo_]

Detta är Inte en hundtråd! Så moderatorn vet.'
Det är för komplicerat för det...

Som valp. Social, glad och väldigt trevlig mot alla.
Som unghund. Besatt av sin ägare.

Hans ägare är värre än någonsin. Och jag måste erkänna att jag få en tanke jag inte kan släppa. Om "förhållandet" mellan dem. Ägaren kallar på sin hund så fort hon ska gå på toa, duscha eller vad som helst och vill ha honom med sig. Instängd på ägarens rum på nätterna 8 kvm. Ägaren gör ingenting utan honom. Framförallt när det gäller inom stängda dörrar.Han följer henne maniskt och blir hysterisk om hon går bort.

Men nu söker han sig mer och mer till oss andra i huset och har till och med börjat krypa upp i min säng på morgnarna av någon anledning. Han har aldrig sökt mig i någon form. Tvärtom, vi undviker varandra av olika skäl Han har börjat undvika ägaren mer och mer förutom det glada som alltid har funnits där när hon kommer hem.

Hunden har börjat skälla på allt och inget, för vad som helst.

Jag får en hemskt obehaglig tanke gällande detta.
Det är något som inte stämmer.

Min känsla är Stark, det är något fel.
Det är svårt att förklara, och jag mår dåligt bara jag tänker på det.
Deras förhållande är inte okej, det är något som är riktigt illa.

Känslan jag har kan vara en väldigt oroande tanke. Och jag vet inte riktigt vad jag ska göra eller agera

 

[Fodong]

Sv: Relation människa/hund

Jag tror jag vet vad du menar...

Men det kan bero på andra saker också. En hund som är hårt hållen och ev. misshandlad kan bli besatt av sin matte/husse. De vill ju gärna vara accepterade av den som har hög rang och om den får stryk innebär det ju att den inte är accepterad. Låter mycket oroande i vilket fall som helst.

Men... det kan vara veterinärt också.

 

[Acses]

Sv: Relation människa/hund

Men det kan bero på andra saker också. En hund som är hårt hållen och ev. misshandlad kan bli besatt av sin matte/husse. De vill ju gärna vara accepterade av den som har hög rang och om den får stryk innebär det ju att den inte är accepterad. Låter mycket oroande i vilket fall som helst.

Funderade över det där jag också, det är ju inte alls ovanligt att hundar som får stryk är de mest tillgivna.

Edit: samtidigt som det inte alls behöver ha med det att göra, hundägaren är ju mån om att ha hunden hos sig jämnt av någon anledning. Ev. osäkerhet hos ägaren kan ju ha uppmuntrat hunden att ta en ledarroll - därav hysteriken när dennes flockmedlem försvinner.

*klurar lite*

 

[anglo_]

Sv: Relation människa/hund

Jag tror jag vet vad du menar...

Förmodligen. Min känsla är oerhört stark.

Hunden är varken hårt hållen eller har blivit misshandlad, han har bott här hela sitt liv.

Veterinär senast för några vekor sen, allt ua.

 

[Gnist]

Sv: Relation människa/hund

Eftersom jag anar vad du har i tankarna, så kan jag ju bara tala om att jag tror inte att det är någonting som du tror..

Ägarbundna hundar finns det gott om, och det är nog i princip ingen som utnyttjas av sin ägare för sexuella "lekar"..

Som unghund är det inte ovanligt att de blir skälligare/mer utåtagerande och testar var i flocken de hör hemma rangmässigt sett.

Av det du berättat, så ser jag inget direkt onormalt vad gäller hunden och det beteende som kommer nu när den är "tonåring"..

Vi har själv en hund, som gärna följer med in på toan, vid både toabesök, duschande etc. bara för att få vara med. Han gillar alla i familjen, men en är "idolen" och den ska han bara vara med överallt, utan att det är något konstigt som pågår mellan människa - hund.

Min åsikt nr 1: Du övertolkar hundens beteende och låter fantasin rusa iväg allt för långt...

Min åsikt nr 2: Om du är så bekymrad, så prata med hundens ägare, som jag antar är en familjemedlem eller någon du delar bostad med.

 

[Hyacinth]

Sv: Relation människa/hund

Jag har också en hund som är som den Gnist beskriver, ska vara med överallt. Jag är liksom solen, luften, meningen med livet, på gott och ont.
Om jag inte stänger dörren när jag duschar kan jag ge mig 17 på att hunden kommer och ska se vad jag pysslar med.
Kommer min övriga familj och hälsar på är jag dock luft (så länge jag inte går ut).
Jag är ju där jämt, och då ska det sittas och gosas med andra som orkar ge hunden 100% uppmärksamhet, vilket jag inte gör dygnet runt.

 

[tifo]

Sv: Relation människa/hund

Detta är Inte en hundtråd! Så moderatorn vet.'
Det är för komplicerat för det...

Hur mycket välvilja jag än kan uppbåda kan jag inte se att detta inte skulle vara en hundtråd.

 

[Kimz0r]

Sv: Relation människa/hund

Jag också.

Går jag in på toa och lämnar minsta springa så öppnar valpis själv och går in. Är dörren stängd ligger han utanför. Eftersom han inte gillar att bli blöt så sitter han utanför och tittar in, om han har möjlighet, när man duschar. På nätterna rör han sig över ~3,6 kvadratmeter, d.v.s. vår säng och dess omedelbara närhet. Och han tycker inte om stängda dörrar eller att matte försvinner, varför han i princip alltid befinner sig på samma ställe som jag och så nära mig det bara går. Han vill ofta sitta i knäet, eller om vi ligger ner, ligga så nära att han nästan ligger ovanpå. Han älskar såklart sin husse också, men matte är nummer ett.

Just för tillfället befinner han sig i slyngelåldern, vilket bl.a. yttrar sig i att han periodvis totalt ignorerar matte (och hennes vilja) och/eller skäller väldigt mycket. Han är av en ras som normalt är väldigt skällig, men det har liksom exploderat nu under slyngelåldern.