Hej!
Jag ber om ursäkt att jag blev frånvarande i tråden, livet kom emellan.
Tack för en saklig diskussion i tråden!
Ett par förtydliganden: Säljaren var näringsidkare, konsumentköplagen gäller alltså. Vi hade absolut haft mer på fötterna om vi själva bokat besiktning och framför allt deltagit!
Som sagt tidigare i tråden, vi gjorde någonstans ett val när hästen skulle sättas i gång efter sin zooepidemicus. Äldsta dottern ville behålla henne och så blev det.
Det som sägs i tråden speglar nog våra tankar kring situationen. Med facit i hand är jag helt säker på att OM vi hade röntgat hästen vid köp hade åkommorna synts. (Även om jag också förstår, precis som sagts i tråden, att vila inte har gynnat hästen)
I säljarens annons beskrevs hästen som en häst som hoppar 120-klasser " som en klocka" .
Efter hästköpet har vi snokat rätt på ägaren på Irland . Och haft kommunikation med henne. Det visar sig att hästen hoppade bra, till en början. En talangfull, ambitiös och villig häst. Men sedan började hon stanna på tävling. Ägaren kom inte vidare med problematiken och valde därför att sälja. Beskrivningen "som en klocka" var alltså inte korrekt. Och även den informationen hade vi rent hypotetiskt kanske kunnat få reda på innan köp. Även om kontakten med tidigare ägare inte etablerades över en fikarast, direkt.
Med 99% säkerhet kommer vi inte att ta en strid med hästhandlaren. Nu precis som då skulle dotterns reaktion bli: Men vad händer med hästen då? Vart hamnar hon, vem tar hand om henne?
När vi köpte hästen fanns en tanke hos mig att ett försäljningsstall var en bra säljare att handla hos, tack vare konsumentköplagen. I verkligheten är det inte bara att lämna tillbaka en individ som en familjemedlem redan älskar.
Vi har faktiskt köpt ännu en häst sedan detta köp gjordes. Det har vi hanterat mindre blåögt, kan jag lova. Undvek försäljningsstall, hade koll på resultat i tdb, begärt ut försäkringsinformation, bokat och deltagit på klinikbesiktning. Man lär sig!!
En kommentar kring besiktningen som gjordes innan köp. Jag har i efterhand förstått att veterinären som utförde den inte har en anställning, eller driver en praktik. En herre i pensionsålder. Jag har vid googling kunnat hitta koppling till något travstall där han tidigare var veterinär. I min naivitet har jag alltid tänkt att en legitimerad yrkesutövare gör ett bra och objektivt jobb. Jag har nog släppt den tanken nu. Jag finner det osannolikt att inget alls syntes på böjprov. Såvida hästen inte var smärtlindrad. Vilket naturligtvis också är en tanke som slagit mig. Hur som helst så skulle jag aldrig igen nöja mig med att en besiktning utförs av en person som inte har något att förlora på att göra ett bristfälligt arbete. En person i pensionsålder har ju inget att förlora.
Jag tycker också att samtalet i tråden är intressant kring hur vi tänker på hästköp. Jag hoppas att ni förstår att jag är väl medveten om att jag inte hanterade köpet rätt. Det ansvarar jag för. Men jag kan ändå ibland hitta en ton som tyder på att man som hästköpare nästan skall utgå från att man blir lurad, och därmed se till att ha undersökt allt och ha hängslen och livrem. Det är tråkigt, för den tonen innebär ju på ett sätt att "den lurade" är den felande. Man kan tycka vad man vill om att tillämpa konsumentköplagen när det gäller hästköp, men nu är vi där. Den tillämpas.