Iglatjarn
Trådstartare
Nu är hon efter mycket drama här . Liten men tuff får man säga. Grynet krystar och inget händer, ingen fosterblåsa alls. Till slut ser vi en hov komma, men vänd åt fel håll, sen kommer en del av moderkakan och vi inser att det rör sig om en red bag delivery som jag turligt nog har erfarenhet av sedan tidigare dock var det 15 år sen sist och då inte mitt sto. Nu är goda råd dyra. Fölet måste ut fort pga hotande syrebrist samtidigt som det är felvänt !! Ingen kul situation. Stoets andra ägare och jag och tryckte allt vad vi orkade så hoven åkte in igen, tvingade upp Grynet på ben så fölet fick en chans att rotera i magen, och så la hon sig på andra sidan. Perfekt. Ut kom en ny hov, nu vänd åt sidan. Vi drog allt vad vi kunde och försökte samtidigt få fram moderkakan som låg i vägen, merparten av den kom tillsammans med huvudet och den saknade hoven. Vi fortsatta dra allt vad vi kunde och till slut kom hela huvudet ut och vi såg att fölet andades. Fortsatte dra, fick ut resten av moderkakan som satt som en propp och äntligen kunde fölet vridas ut genom kanalen och resten av kroppen kom rättvänd. Och fölet levde! Vi blev såå lättade! Lyfte under svansen och det var ytterligare ett sto! Svart med fyra vita strumpor och stjärn. Mycket bedårande. Hon var hemskt medtagen så hon låg på sida länge innan hon piggnade till. Under tiden turades vi om att massera henne. Sen lyfte hon på huvudet, öppnade ögonen och gnäggade. Åh vilken lättnad. Vi blev alldeles tårögda. Ena frambenet är lite felböjt men vi ger det ett par dagar att rätta till sig. Men vi glada vi är att vi klarade både Grynet och föl. lycka!!
Ju mer vi googlar på detta nu ju mer inser vi vilken otrolig tur vi hade som fick ut henne levande. Törs vi betäcka stoet igen? Det var hennes sjunde föl och hon har aldrig haft någon komplikation tidigare. Fölet verkar må bra förutom den lilla skevheten som gör det svårt för henne att gå, men hon försöker iallafall.
Jag tror att vi fortfarande är lite i chocktillstånd efter dramatiken.
Ju mer vi googlar på detta nu ju mer inser vi vilken otrolig tur vi hade som fick ut henne levande. Törs vi betäcka stoet igen? Det var hennes sjunde föl och hon har aldrig haft någon komplikation tidigare. Fölet verkar må bra förutom den lilla skevheten som gör det svårt för henne att gå, men hon försöker iallafall.
Jag tror att vi fortfarande är lite i chocktillstånd efter dramatiken.