Reaktiv unghund - Hjälp - behöver goda råd

Problemet är ju att vi inte ser beteendet och inte känner hunden.

En hund med självförtroende och pannben kan man gå på ganska hårt och ställa krav
En osäker hund kan tappa sig totalt av samma behandling (även ungdomar kan vara osäkra och rädda)
Man kan och bör ställa krav på osäkra hundar. Fri uppfostran tenderar att vara mycket stressande för hundar med dåliga nerver. Men de regler som sätts upp ska vara enkla att förstå och följa, och man kan behöva göra det svårt att göra fel/man får väldigt tydligt visa vad man VILL att hunden ska göra. Ett "hörrududu" måste genast åtföljas av att man hjälper hunden att göra rätt och berömmer den för det.

Som jag skrev långt tidigare, hunden ska inte bli rädd för att man säger till den, då har man varit alldeles för hård. Så man får anpassa tillsägelser efter individ.
 
Uppdaterar lite här om våra problem med unghund som är reaktiv och gräslig på promenaderna och gamla hunden som KAN sköta sig som hängt på och gjort allting värre.
Vi har följt goda råd jag fått här på buke och inte promenerat med hundarna tillsammans när vi riskerat att möta andra hundar.
Har tagit hjälp av duktiv hundtränare och vi har konstaterat att det är osäkerhet som ligger bakom hunden är inte aggressiv utan det kommer av att hon sitter fast i kopplet och ligger högt i stress ( hon har aldrig problem med andra hundar när hon är lös). Jag vill inte använda den hårda metod som uppfödaren rekommenderade till min osäkra hund tänker att det bara gör allting värre.
Så vi tränar på avstånd. På att inte kasta sig mot andra hundar, människor, cyklister, ekorrar osv.
Vi sitter och tittar på folk i centrum och tränar passivitet.
Vi går över till andra sidan gatan när vi möter hundar.
Vi har förbrukat mängder med frolic, köttbullar och kycklingkorv.
Vi tränar regelbundet bland andra hundar (på avstånd).
Vissa dagar går det bättre. Ibland orkar hon inte det beror också mycket på hur mötande hund beter sig. Är den riktig stabil och inte tittar åt oss går det oftast bra. Ibland möter jag någon med hund i flexikoppel och ägaren upptagen med mobilen och släpper ut hunden då får vi gå åt andra hållet. Svårast är cyklister som kommer snabbt bakifrån.
Till dig som skrev att wss behöver gränssättning så håller jag verkligen med. Jag är betydligt tuffare mot min gamla hund som jag vet KAN uppföra sig. Det har gett resultat. Hon går ibland lös på promenaderna och jag kan säga åt henne att komma in och gå fot vid möte. Låta bli grävlinggrytet och gräsänderna. Har börjat cykla med henne. Det fungerar. Hon gör i princip allt jag ber henne om. Mycket lyhörd och inkännande.
Men hon kan ändå inte låta bli att testa gränserna typ smita om jag står och pratar med någon, rotar i soporna när vi glömt hunsäkra sopskåpet, röra runt i sängarna eller leta efter godis i jackfickor när vi inte ser. Jaga någon katt om jag inte är tillräckligt snabb. Men det visar ju att hon är hund och ganska smart och inte någon maskin. Har heller inte orkat träna med henne som vanligt då allt fokus ligger på valpen just nu.
Kul är också att unghunden (elva månader nu) lärt sig simma och hämta apporter.
Tack för goda bukeråd för det går sakta framåt och vi tränar vidare.

Spontan tanke, lära in bakom?
Vi har lärt in de för främst nedförsbackar eller när en gick med 4 hundar vid hundmöten t.ex och min uppfattning var att de slappnade av bättre av ett kommando och att just vara bakom.
 
@Tiffany För min reaktiva unghund fungerar avledning med belöning på tub allra bäst. Mjukost eller sådana som man köper i hundbutik. Slickande är lugnande för hunden och jag gillar att jag kan ha med mig en tub istället för en stor ficka med massa godisar.
Får vi möte på en trottoar och inte kan ta ut avståndet så leder jag förbi henne med tuben framför nosen.
När någon hund dyker upp plötsligt runt ett hörn och hon börjar gapa så brukar jag säga hennes namn och vända på klacken och dra fram tuben framför nosen igen.
 
Till tub-tipset fogar jag: när jag var ringsekreterare i helgen var det en utställare som hade en liten burk med skruvlock med krämigt godis (typ mjukost, leverpastej) i. Såg ut att vara en liten plastburk som man har krämer o dyl i i flyg-necessären. Denna dolde hon väl i handen och lät hunden slicka när den belönades. Jättessmart! Man slipper en stor tub och får istället en liten burk som lätt går ner i fickan.
 
Till tub-tipset fogar jag: när jag var ringsekreterare i helgen var det en utställare som hade en liten burk med skruvlock med krämigt godis (typ mjukost, leverpastej) i. Såg ut att vara en liten plastburk som man har krämer o dyl i i flyg-necessären. Denna dolde hon väl i handen och lät hunden slicka när den belönades. Jättessmart! Man slipper en stor tub och får istället en liten burk som lätt går ner i fickan.
Ja de har jag med, i silikon från rusta exempelvis 🙂
 
Man kan och bör ställa krav på osäkra hundar. Fri uppfostran tenderar att vara mycket stressande för hundar med dåliga nerver. Men de regler som sätts upp ska vara enkla att förstå och följa, och man kan behöva göra det svårt att göra fel/man får väldigt tydligt visa vad man VILL att hunden ska göra. Ett "hörrududu" måste genast åtföljas av att man hjälper hunden att göra rätt och berömmer den för det.

Som jag skrev långt tidigare, hunden ska inte bli rädd för att man säger till den, då har man varit alldeles för hård. Så man får anpassa tillsägelser efter individ.

Exact det har. Tydliga regler som hunden forstar och som efterlevs och enkla regler nar hunden ar osaker och borjar lara sig, for att sa smaningom "tighta till" reglerna och komma dit man stravar.
 
Spontan tanke, lära in bakom?
Vi har lärt in de för främst nedförsbackar eller när en gick med 4 hundar vid hundmöten t.ex och min uppfattning var att de slappnade av bättre av ett kommando och att just vara bakom.
Jag jobbar på det. Men sen blir hon så låst när det kommer andra hundar att hon inte är mottaglig för kommandon.
För stressad för att kunna ta in.
 
@Tiffany För min reaktiva unghund fungerar avledning med belöning på tub allra bäst. Mjukost eller sådana som man köper i hundbutik. Slickande är lugnande för hunden och jag gillar att jag kan ha med mig en tub istället för en stor ficka med massa godisar.
Får vi möte på en trottoar och inte kan ta ut avståndet så leder jag förbi henne med tuben framför nosen.
När någon hund dyker upp plötsligt runt ett hörn och hon börjar gapa så brukar jag säga hennes namn och vända på klacken och dra fram tuben framför nosen igen.
Hon gillar allt ätbart och vi har provat det mesta även ost på tub. Det fungerar ibland men är hon helt uppe i varv är det svårt.
Men jag tycker att hon blivit bättre på att ta kontakt efter allt godismatande. Ibland har jag kunnat bryta och hon tar kontakt med mig. Men det är lååångt kvar och känns hopplöst ibland.
 
Hon gillar allt ätbart och vi har provat det mesta även ost på tub. Det fungerar ibland men är hon helt uppe i varv är det svårt.
Men jag tycker att hon blivit bättre på att ta kontakt efter allt godismatande. Ibland har jag kunnat bryta och hon tar kontakt med mig. Men det är lååångt kvar och känns hopplöst ibland.
Ett steg bakåt och ett steg framåt.
Hundträning igår gick bra till en början. Hon lugnade sig och la sig till och med ner och började slappna av med de andra hundarna på lite avstånd. Sen passerade en människa ( som inte hörde till vår träningsgrupp) med två retrievers mellan oss och övriga gruppen. Rakt igenom vår träningsgrupp. Suck.
Hur tänkte hon där?
Efter det var allt lugn borta. Jag fick en stressad och rädd unghund som höll på att gå i taket. Kände mig helt uppgiven.
Men idag på morgonen så lyckades alla inkallningar superbra och tre cyklister passerade och hon satt lugnt och fint vid husses sida. Kanske finns hopp iaf.
 
Ett steg bakåt och ett steg framåt.
Hundträning igår gick bra till en början. Hon lugnade sig och la sig till och med ner och började slappna av med de andra hundarna på lite avstånd. Sen passerade en människa ( som inte hörde till vår träningsgrupp) med två retrievers mellan oss och övriga gruppen. Rakt igenom vår träningsgrupp. Suck.
Hur tänkte hon där?
Efter det var allt lugn borta. Jag fick en stressad och rädd unghund som höll på att gå i taket. Kände mig helt uppgiven.
Men idag på morgonen så lyckades alla inkallningar superbra och tre cyklister passerade och hon satt lugnt och fint vid husses sida. Kanske finns hopp iaf.
Det ju inte ovanligt att när de börjar bli trötta i huvudet att de får lättare att explodera. Tänker att när det gått så bra att den mentala biten tog slut helt enkelt och då krävs inte mycket för att de ska brista.
Nåt som jag tänker på med en sån hund är att avsluta när det går bra och att ge dem tillfälle att vila en stund om det behövs. För vissa hundar funkar tio minuter i bilen utan intryck för att ladda om batterierna medans andra behöver hem och koppla av.
Tänk inte i form av misslyckande utan mer att där ligger hundens gräns idag. Ibland kommer framstegen långsamt men huvudsaken är att det går framåt.

För att jämföra så har jag min Spock som även har smeknamnet "Skrik och Panik" som i början av året hördes över hela nejden när vi kom till klubben för att träna men som igår kunde ligga uppbunden vid planen med bara lite missnöjt gnissel istället för upprört tjutande som hörs till grannkommunen. Han är inte orolig eller rädd men har haft en väldigt stor förväntan när man åker iväg 😅. Han har varit sån sen valp och är två år idag och jag har haft stunder jag tänkt att det bara sån han är men envis träning (när jag orkat) har ju gett resultat 😅. Han kanske aldrig kommer bli en hund som ligger och vilar och väntar på sin tur men jag är nöjd med att han inte stökar och låter en massa..
 
Det ju inte ovanligt att när de börjar bli trötta i huvudet att de får lättare att explodera. Tänker att när det gått så bra att den mentala biten tog slut helt enkelt och då krävs inte mycket för att de ska brista.
Nåt som jag tänker på med en sån hund är att avsluta när det går bra och att ge dem tillfälle att vila en stund om det behövs. För vissa hundar funkar tio minuter i bilen utan intryck för att ladda om batterierna medans andra behöver hem och koppla av.
Tänk inte i form av misslyckande utan mer att där ligger hundens gräns idag. Ibland kommer framstegen långsamt men huvudsaken är att det går framåt.

För att jämföra så har jag min Spock som även har smeknamnet "Skrik och Panik" som i början av året hördes över hela nejden när vi kom till klubben för att träna men som igår kunde ligga uppbunden vid planen med bara lite missnöjt gnissel istället för upprört tjutande som hörs till grannkommunen. Han är inte orolig eller rädd men har haft en väldigt stor förväntan när man åker iväg 😅. Han har varit sån sen valp och är två år idag och jag har haft stunder jag tänkt att det bara sån han är men envis träning (när jag orkat) har ju gett resultat 😅. Han kanske aldrig kommer bli en hund som ligger och vilar och väntar på sin tur men jag är nöjd med att han inte stökar och låter en massa..
Ja så är det hon orkar inte så mycket. Två hundmöten på avstånd kan gå bra och så kommer det tredje och då orkar inte hunden längre och exploderar.
Idag har hon fått vila inne utan direkta krav.
Det ger hopp när du skriver att din hund lugnat sig. Hoppas min gör det också när hon blir lite äldre och får bättre självförtroende. Husse vill ge upp men jag ser att hon har många fina egenskaper och hon är en rolig hund annars. Men jag vet inte hur förutsättningarna är för att hennes reaktivitet försvinner eller minskar åtminstone så vi kan gå en vanlig promenad bland folk och andra hundar. Men får väl fortsätta träna.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har blivit med valp igen... Nåja, bara en dagvalp, och bara tre halvdagar i veckan, men ändå. Min egen hund är en 20 månader...
Svar
0
· Visningar
1 089
Senast: Viveka
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp