Sv: Rasval
Har en lagotto och en labrador.
Lagotton är 8 år i höst, valde den rasen för att den var mindre än labben men i övrigt skulle påminna mycket om den mentalt - ja så sades det då rasen var ny i Sverige. Vilket trams! Rasen är inte minsta lik labben....men jag har fastnat för den. De är positiva och roliga att jobba med. Ställer upp på allt och så är de lagom i storleken tycker jag.
Att vi har labbe igen beror på att det är en ras jag är uppvuxen med och den finns på en speciell plats i mitt hjärta. Så positiva och arbetsvilliga och alltid lika glada!
Har en lagotto och en labrador.
Lagotton är 8 år i höst, valde den rasen för att den var mindre än labben men i övrigt skulle påminna mycket om den mentalt - ja så sades det då rasen var ny i Sverige. Vilket trams! Rasen är inte minsta lik labben....men jag har fastnat för den. De är positiva och roliga att jobba med. Ställer upp på allt och så är de lagom i storleken tycker jag.
Att vi har labbe igen beror på att det är en ras jag är uppvuxen med och den finns på en speciell plats i mitt hjärta. Så positiva och arbetsvilliga och alltid lika glada!
Sv: Rasval
Jag har saluki.
Det hela började med att jag fick en bästis när jag var liten skitunge. Vi umgicks hela tiden och eftersom hon ofta var hos sin farmor så var jag också där ofta. Denna farmor hade en väninna - som hade 5 salukis och då blev det ju att vi träffade dem också.
En gång när jag och min bästis hade höstlov samtidigt så fick vi följa med farmoderns väninna till kenneln som hennes salukis kom från.
För att göra en lång historia kort så slutade det med att jag började vara på kenneln varje skollov och när jag sedan hade möjlighet att ha en egen hund så fick jag ta hem min favorit från kenneln mot att de fick ta en valpkull till på henne.
Denna tik hette Zala, och var den mest fantastiska hund jag någonsin mött. Det var hon som fick mig att verkligen förstå vad en saluki är, fick mig att inse hur viktigt det är att förstå sig på sin hund för att kunna komma överens med den osv. Hon bodde med mig fram till i maj i år då hon fick somna in, 11½ år gammal.
Hon fick som sagt var en kull till på kenneln (i första kullen blev det bara två valpar, varav den ena blev påkörd av en bil och dog, så de ville gärna ha en kull till). I den kullen föddes en liten cremefärgad tik. Helt sjövild, underbar och det sötaste jag sett.
Helt plötsligt hade jag två salukis
Det var alltså mest en slump att det blev just saluki. Jag lärde känna hundarna, älskade dem och blev beroende av att leva med dem.
Nästa hund jag skaffar vet jag dock inte vad det blir. Kanske en till saluki, om jag hittar någon jag vill ha. Kanske blir det något helt annat. Tanken på att ha fler hundar och veta att ingen av dem kommer vara min älskade Zala är inte direkt något jag orkar med i nuläget...
Jag har saluki.
Det hela började med att jag fick en bästis när jag var liten skitunge. Vi umgicks hela tiden och eftersom hon ofta var hos sin farmor så var jag också där ofta. Denna farmor hade en väninna - som hade 5 salukis och då blev det ju att vi träffade dem också.
En gång när jag och min bästis hade höstlov samtidigt så fick vi följa med farmoderns väninna till kenneln som hennes salukis kom från.
För att göra en lång historia kort så slutade det med att jag började vara på kenneln varje skollov och när jag sedan hade möjlighet att ha en egen hund så fick jag ta hem min favorit från kenneln mot att de fick ta en valpkull till på henne.
Denna tik hette Zala, och var den mest fantastiska hund jag någonsin mött. Det var hon som fick mig att verkligen förstå vad en saluki är, fick mig att inse hur viktigt det är att förstå sig på sin hund för att kunna komma överens med den osv. Hon bodde med mig fram till i maj i år då hon fick somna in, 11½ år gammal.
Hon fick som sagt var en kull till på kenneln (i första kullen blev det bara två valpar, varav den ena blev påkörd av en bil och dog, så de ville gärna ha en kull till). I den kullen föddes en liten cremefärgad tik. Helt sjövild, underbar och det sötaste jag sett.
Helt plötsligt hade jag två salukis
Det var alltså mest en slump att det blev just saluki. Jag lärde känna hundarna, älskade dem och blev beroende av att leva med dem.
Nästa hund jag skaffar vet jag dock inte vad det blir. Kanske en till saluki, om jag hittar någon jag vill ha. Kanske blir det något helt annat. Tanken på att ha fler hundar och veta att ingen av dem kommer vara min älskade Zala är inte direkt något jag orkar med i nuläget...
Sv: Rasval
Det var husse som valde. Han sa tax när vi pratade om att skaffa hund. Jag trodde vi skulle ha nån mellanstor typ dalmatiner eller lagotto.
Jag hade aldrig tänkt tax och hade många fördomar mot små hundar (skälliga, ouppfostrade osv) men jag gick med på att träffa uppfödare då jag aldrig umgåtts med taxar.
Efter andra kennelträffen och en taxutställning så var jag såld. Dom små charmiga limporna är ju så underbara. Dessutom passade dom bäst in i vårat liv, vi är aktiva ute i skog och mark och vill ägna mycket tid åt hunden.
Skulle aldrig tänka mig nån annan ras nu. Jag älskar deras självständighet, personlighet, storlek och utseende. Deras livliga sätt och deras fantastiska spårförmåga och nosarbetet.
Så efter att vi skaffat taxen så ville min pappa prova jaga med honom. Så nu har vi tagit jägarexamen och jagar också!! Så han har gett oss så mycket roligare liv
Det var husse som valde. Han sa tax när vi pratade om att skaffa hund. Jag trodde vi skulle ha nån mellanstor typ dalmatiner eller lagotto.
Jag hade aldrig tänkt tax och hade många fördomar mot små hundar (skälliga, ouppfostrade osv) men jag gick med på att träffa uppfödare då jag aldrig umgåtts med taxar.
Efter andra kennelträffen och en taxutställning så var jag såld. Dom små charmiga limporna är ju så underbara. Dessutom passade dom bäst in i vårat liv, vi är aktiva ute i skog och mark och vill ägna mycket tid åt hunden.
Skulle aldrig tänka mig nån annan ras nu. Jag älskar deras självständighet, personlighet, storlek och utseende. Deras livliga sätt och deras fantastiska spårförmåga och nosarbetet.
Så efter att vi skaffat taxen så ville min pappa prova jaga med honom. Så nu har vi tagit jägarexamen och jagar också!! Så han har gett oss så mycket roligare liv
Sv: Rasval
Jag har weimaraner. Rasen valde jag för att jag ville ha en mångsidig ras där jag kunde jaga lite allt möjligt. Retrivers gick bort eftersom jag är uppväxt med labbe och min far har svårt för vorsteh eftersom han är uppväxt med dem (då bodde jag hemma så de fick ha lite insyn i rasvalet) Så då kom jag på en gammal dröm om de där gråa hundarna och nu jag jag hållit på med dem i snart 10 år
Mina 3 flickor
Jag har weimaraner. Rasen valde jag för att jag ville ha en mångsidig ras där jag kunde jaga lite allt möjligt. Retrivers gick bort eftersom jag är uppväxt med labbe och min far har svårt för vorsteh eftersom han är uppväxt med dem
(då bodde jag hemma så de fick ha lite insyn i rasvalet) Så då kom jag på en gammal dröm om de där gråa hundarna och nu jag jag hållit på med dem i snart 10 årMina 3 flickor
Sv: Rasval
Titta på blicken:
Det är vad som händer med min godmodiga, glada luddtott så fort han kommer in i sin rätta miljö, bland fåren. Kompetent, mogen, självsäker och så glad så det finns inte dess like, bortblåst är den naiva och lekfulla token. Att få följa en hund från 8 veckor till kompetent arbetsmaskin är en helt magisk upplevelse!
Det började med Turbo, på 90-talet. Jag var bara barnet och väldigt imponerad av denne problemlösare, så han konkurerade ut dalmatinern som var favoritrasen innan
Köpte en omplacering på blocket som inte vallade, och tillhörde under ett par år kategorin unga, naiva och självgoda tjejer som visst inte aaaaalls behöver valla med sin BC.
När han sen blev till åren och jag vågade mig på att köpa valp, så insåg jag att man, för att få köpa en bra valp, måste lära sig valla. Så jag lade 1½ år på att åka på kurser, träna 5-7 dagar i veckan på granngården och jobba massor med min nya hund. Tankarna på att hålla på med agility, lydnad och annan "lek" gick upp i rök - inget slår känslan att valla med sin hund. Det är heeeeelt underbart!
Så, när det var dags för nästa hund igen var det självskrivet; en gång BC, alltid BC! Nu är jag dessutom beroende av dem, eftersom jag deljobbar som just herde. Ett omöjligt projekt utan kompetenta arbetshundar.
Här är mina killar nu i somras, den vite nästan tre år, och den svarte knappt ett. Ett fantastiskt team!
Världen är full av vackra, ljuvliga hundar. Är nyfiken
Titta på blicken:
Det är vad som händer med min godmodiga, glada luddtott så fort han kommer in i sin rätta miljö, bland fåren. Kompetent, mogen, självsäker och så glad så det finns inte dess like, bortblåst är den naiva och lekfulla token. Att få följa en hund från 8 veckor till kompetent arbetsmaskin är en helt magisk upplevelse!
Det började med Turbo, på 90-talet. Jag var bara barnet och väldigt imponerad av denne problemlösare, så han konkurerade ut dalmatinern som var favoritrasen innan
Köpte en omplacering på blocket som inte vallade, och tillhörde under ett par år kategorin unga, naiva och självgoda tjejer som visst inte aaaaalls behöver valla med sin BC.
När han sen blev till åren och jag vågade mig på att köpa valp, så insåg jag att man, för att få köpa en bra valp, måste lära sig valla. Så jag lade 1½ år på att åka på kurser, träna 5-7 dagar i veckan på granngården och jobba massor med min nya hund. Tankarna på att hålla på med agility, lydnad och annan "lek" gick upp i rök - inget slår känslan att valla med sin hund. Det är heeeeelt underbart!
Så, när det var dags för nästa hund igen var det självskrivet; en gång BC, alltid BC! Nu är jag dessutom beroende av dem, eftersom jag deljobbar som just herde. Ett omöjligt projekt utan kompetenta arbetshundar.
Här är mina killar nu i somras, den vite nästan tre år, och den svarte knappt ett. Ett fantastiskt team!
Senast ändrad:
Sv: Rasval
Cinderella Andorra
De hela började med att när mamma en dag hämtade mej från ridskolan hade med sig en urgullig liten valp. Hon berättade att valpen va hennes.
Ungefär 2 år senare så blev hunden min för hon va både för svår för mamma och hon hade inte tid längre.
Hon blev min första hund. Idag är hon 9år och jag kan inte tänka mej ett liv utan henne. Men skulle jag skaffa en till/ny blandras? Nej.
http://www.facebook.com/photo.php?f...1269132783092.522831.577178091&type=3&theater
Murmästartorps Kharma
Samma sak här. De hela började med att min pappas kusins fru ringde mej 2 dagar innan jag fyllde 18 och sa att en av hennes tiks valpar inte hade de bra där hon bodde och skulle troligtvis avlivas. Pappa skrek nej du får inte ha hund. 2 dagar senare ringde jag upp och sa att jag tar hunden. Samma dag som hon kom till mej så fick uppfödaren alltså min pappas kusins fru ett brev där de stog att kharma va avlivad så ja, jag gjorde rätt.
För efter väldigt mkt jobb så har jag världens snällaste hund!
Hon är en lurcher.
http://www.facebook.com/photo.php?f...1269132783092.522831.577178091&type=3&theater
Keenay
Första hunden jag har valt själv! De blev en bordercollie för jag ville valla och tävla agility. Jag hittade en privatperson som hade valpar till salu och jag fann min kärlek. Många veckor senare så hämtade jag honom och han va rätt på alla sätt och vis!
Okej inte på ett vis. Han vägrar att valla! Livrädd för kor och han har inte den blekaste aning om vad man ska göra med får! Så han tränar och tävlar jag med i agility.
Drömhunden!
http://www.facebook.com/photo.php?f...1269132783092.522831.577178091&type=3&theater
Cinderella Andorra
De hela började med att när mamma en dag hämtade mej från ridskolan hade med sig en urgullig liten valp. Hon berättade att valpen va hennes.
Ungefär 2 år senare så blev hunden min för hon va både för svår för mamma och hon hade inte tid längre.
Hon blev min första hund. Idag är hon 9år och jag kan inte tänka mej ett liv utan henne. Men skulle jag skaffa en till/ny blandras? Nej.
http://www.facebook.com/photo.php?f...1269132783092.522831.577178091&type=3&theater
Murmästartorps Kharma
Samma sak här. De hela började med att min pappas kusins fru ringde mej 2 dagar innan jag fyllde 18 och sa att en av hennes tiks valpar inte hade de bra där hon bodde och skulle troligtvis avlivas. Pappa skrek nej du får inte ha hund. 2 dagar senare ringde jag upp och sa att jag tar hunden. Samma dag som hon kom till mej så fick uppfödaren alltså min pappas kusins fru ett brev där de stog att kharma va avlivad så ja, jag gjorde rätt.
För efter väldigt mkt jobb så har jag världens snällaste hund!
Hon är en lurcher.
http://www.facebook.com/photo.php?f...1269132783092.522831.577178091&type=3&theater
Keenay
Första hunden jag har valt själv! De blev en bordercollie för jag ville valla och tävla agility. Jag hittade en privatperson som hade valpar till salu och jag fann min kärlek. Många veckor senare så hämtade jag honom och han va rätt på alla sätt och vis!
Okej inte på ett vis. Han vägrar att valla! Livrädd för kor och han har inte den blekaste aning om vad man ska göra med får! Så han tränar och tävlar jag med i agility.
Drömhunden!
http://www.facebook.com/photo.php?f...1269132783092.522831.577178091&type=3&theater
Sv: Rasval
-98 kom den första dåren in i våra liv, och sedan dess har det bara rullat på. Vi har Tysk Wachtelhund, en jaktras som passar våra marker och jaktintresse som handen i handske. Dessutom är det en alldeles fantastisk familjehund och sängvärmare övriga tiden på året!
Det är en aktiv, personlig ras som är full i fan, men samtidigt har man aldrig tråkigt.. Att de är vackra att se på är bara ytterligare ett plus i kanten!
Vår yngsta hane, på sin första utställning. Mallig som få!
-98 kom den första dåren in i våra liv, och sedan dess har det bara rullat på. Vi har Tysk Wachtelhund, en jaktras som passar våra marker och jaktintresse som handen i handske. Dessutom är det en alldeles fantastisk familjehund och sängvärmare övriga tiden på året!
Det är en aktiv, personlig ras som är full i fan, men samtidigt har man aldrig tråkigt..
Att de är vackra att se på är bara ytterligare ett plus i kanten!Vår yngsta hane, på sin första utställning. Mallig som få!
Sv: Rasval
Jag har två vinthundar, en whippet och en italiensk vinthund (omplacering sen några veckor tillbaka).
Att jag valde whippet beror på min förra hund som fick avlivas förra året endast två år gammal. Han var en chihuahua. Han var tydligen väldigt sjuk och hade mycket fel i kroppen upptäcktes det efter en MR. Så efter att han avlivades bestämde jag mig för att nästa hund ska vara av en så frisk ras som möjligt. Och eftersom jag alltid varit svag för vinthundar (det bodde två saluki granne med oss när jag var barn och jag var så fascinerad av deras kroppsbyggnad och graciösa uttryck, likt arabhästar som jag var så förtjust i) så började jag kolla på vinthundar. Saluki var dock lite för stort för mig/oss tyckte vi eftersom vi precis skulle flytta in i en 1a med sambons amstaff, så då tyckte vi att whippet var av perfekt storlek, som vi även hörde var en generellt sett frisk ras. Så två månader senare flyttade whippetvalpen in.
Cashmir, 16månader - en underbar hund, och i mina ögon såå vacker!
Sen tog det tyvärr slut med mitt ex och jag och Cashmir flyttade ut. Cashmir saknade dock hundsällskap väldigt mycket, och självklart skulle det vara vinthund denna gången oxå så för någon månad sen flyttade denna lilla krabat in hos mig:
Caspian - en väldigt speciell liten herre, som trots sin ålder (7,5år) fortfarande kan vara valpigare än Cashmir, och jag älskar allt med honom!
Jag kommer nog hädanefter alltid hålla mig till vinthundar, är fullkomligt förälskad i dom!! Och en dröm är att i framtiden skaffa borzoi!!
Jag har två vinthundar, en whippet och en italiensk vinthund (omplacering sen några veckor tillbaka).
Att jag valde whippet beror på min förra hund som fick avlivas förra året endast två år gammal. Han var en chihuahua. Han var tydligen väldigt sjuk och hade mycket fel i kroppen upptäcktes det efter en MR. Så efter att han avlivades bestämde jag mig för att nästa hund ska vara av en så frisk ras som möjligt. Och eftersom jag alltid varit svag för vinthundar (det bodde två saluki granne med oss när jag var barn och jag var så fascinerad av deras kroppsbyggnad och graciösa uttryck, likt arabhästar som jag var så förtjust i) så började jag kolla på vinthundar. Saluki var dock lite för stort för mig/oss tyckte vi eftersom vi precis skulle flytta in i en 1a med sambons amstaff, så då tyckte vi att whippet var av perfekt storlek, som vi även hörde var en generellt sett frisk ras. Så två månader senare flyttade whippetvalpen in.
Cashmir, 16månader - en underbar hund, och i mina ögon såå vacker!
Sen tog det tyvärr slut med mitt ex och jag och Cashmir flyttade ut. Cashmir saknade dock hundsällskap väldigt mycket, och självklart skulle det vara vinthund denna gången oxå så för någon månad sen flyttade denna lilla krabat in hos mig:
Caspian - en väldigt speciell liten herre, som trots sin ålder (7,5år) fortfarande kan vara valpigare än Cashmir, och jag älskar allt med honom!
Jag kommer nog hädanefter alltid hålla mig till vinthundar, är fullkomligt förälskad i dom!! Och en dröm är att i framtiden skaffa borzoi!!
Sv: Rasval
kl
ursäkta för lite trådkap nu
men måste bara fråga!! Är det vanligt hos weimaraner att dom är så himla olika?? Alla dina 3 var ju helt underbart fina! Men såå olika! eller ja, åtminstone den i mitten och den till höger Vilken av dom är mest rastypisk?
Mina 3 flickor
kl
ursäkta för lite trådkap nu
men måste bara fråga!! Är det vanligt hos weimaraner att dom är så himla olika?? Alla dina 3 var ju helt underbart fina! Men såå olika! eller ja, åtminstone den i mitten och den till höger
Vilken av dom är mest rastypisk?Sv: Rasval
Fortune, till vänster är ju långhårig, så hon är ju en egen ras i rasen så att säga
Men de 2 korthåriga är från helt olika linjer, ingen av dem är sådär superrastypiska eftersom de är två extremer. Den i mitten är en blandning av tyska jaktlinjer och amerikanska jaktlinjer, hon väger 23 kg och är väl runt 55 cm hög. Den till höger är från australiensiska (utställnings)linjer och är 64 cm hög och väger 35 kg, hon är väldigt lik sin pappa som är väldigt kraftigt byggd.
Helt klart är den i mitten den mest rastypiska, det är hon som är jaktmaskinen och tar sig fram bäst, hon är mest praktiskt. Men vanligaste förekommande är den lite tyngre typen.
kl
ursäkta för lite trådkap nu
men måste bara fråga!! Är det vanligt hos weimaraner att dom är så himla olika?? Alla dina 3 var ju helt underbart fina! Men såå olika! eller ja, åtminstone den i mitten och den till höger
Fortune, till vänster är ju långhårig, så hon är ju en egen ras i rasen så att säga
Men de 2 korthåriga är från helt olika linjer, ingen av dem är sådär superrastypiska eftersom de är två extremer. Den i mitten är en blandning av tyska jaktlinjer och amerikanska jaktlinjer, hon väger 23 kg och är väl runt 55 cm hög. Den till höger är från australiensiska (utställnings)linjer och är 64 cm hög och väger 35 kg, hon är väldigt lik sin pappa som är väldigt kraftigt byggd.
Helt klart är den i mitten den mest rastypiska, det är hon som är jaktmaskinen och tar sig fram bäst, hon är mest praktiskt. Men vanligaste förekommande är den lite tyngre typen.
Sv: Rasval
*KL*
Jag hade två gamla hundar hemma och ville ha en liten, robust hund med tålig och funktionsduglig päls.
Den skulle funka bra att träna lite allt möjligt med men inte vara så krävande att jag kände att Gammeltanterna kom i skymundan. Tanken var att jag sedan skulle skaffa en bruksras eller liknande och att den lilla hunden mer eller mindre skulle vara sällskapshund, en "hänga med"-hund.
Det absolut viktigaste för mig var att den skulle vara ett relativt säkert kort när det gällde mentaliteten; efter att ha slitit mitt hår med en av de andra hundarnas rädslor ville jag verkligen inte hamna i den sitsen igen.
Jag kikade på många av dvärhundsraserna men nä, alltid var det något jag hakade upp mig på.
Så kom jag att tänka på att jag faktiskt hade dissat en hel rasgrupp, nämligen terrier. Men en terrier kunde jag väl inte ha?!
Jodå, jag kom i kontakt med en cairnuppfödare och fick träffa hennes hundar. Jag har alltid haft ett gott öga till utseendet på den typen av terrier och efter att ha träffat de där hundarna och dessutom gått runt på My Dog och klappat på lite alla möjliga raser bestämde jag mig - en cairn skulle det bli!
Några månader senare föddes Skroffan och hon blev inte alls som jag tänkt mig - det blev mycket, mycket bättre!
Hon är en liten kanonhund, ställer upp på allt, är alltid glad, otroligt stabil mentalt - kort sagt allt det jag ville ha men i kvadrat.
Faktiskt är jag så nöjd med henne och att jobba med henne att jag strök det där med en brukshund, jag har en toppenhund som jag kan träna det jag vill med!
Nackdelen är förstås hennes storlek, det är svårt att plöja igenom en sökruta när man är 30 cm hög men det hon saknar när det gäller den biten tar hon igen när det gäller entusiasm och jävlar anamma.
Dock inser jag att jag haft tur, de flesta cairn är stabila och bra mentalt men har inte den arbets- och leklust samt samarbetsvilja som Skroffan faktiskt har. Hur mycket som är medfött och hur mycket som beror på att jag uppmuntrat de sidorna vet jag inte men jag lär inte få en lika bra cairn igen!
*KL*
Jag hade två gamla hundar hemma och ville ha en liten, robust hund med tålig och funktionsduglig päls.
Den skulle funka bra att träna lite allt möjligt med men inte vara så krävande att jag kände att Gammeltanterna kom i skymundan. Tanken var att jag sedan skulle skaffa en bruksras eller liknande och att den lilla hunden mer eller mindre skulle vara sällskapshund, en "hänga med"-hund.
Det absolut viktigaste för mig var att den skulle vara ett relativt säkert kort när det gällde mentaliteten; efter att ha slitit mitt hår med en av de andra hundarnas rädslor ville jag verkligen inte hamna i den sitsen igen.
Jag kikade på många av dvärhundsraserna men nä, alltid var det något jag hakade upp mig på.
Så kom jag att tänka på att jag faktiskt hade dissat en hel rasgrupp, nämligen terrier. Men en terrier kunde jag väl inte ha?!
Jodå, jag kom i kontakt med en cairnuppfödare och fick träffa hennes hundar. Jag har alltid haft ett gott öga till utseendet på den typen av terrier och efter att ha träffat de där hundarna och dessutom gått runt på My Dog och klappat på lite alla möjliga raser bestämde jag mig - en cairn skulle det bli!
Några månader senare föddes Skroffan och hon blev inte alls som jag tänkt mig - det blev mycket, mycket bättre!
Hon är en liten kanonhund, ställer upp på allt, är alltid glad, otroligt stabil mentalt - kort sagt allt det jag ville ha men i kvadrat
.Faktiskt är jag så nöjd med henne och att jobba med henne att jag strök det där med en brukshund, jag har en toppenhund som jag kan träna det jag vill med!
Nackdelen är förstås hennes storlek, det är svårt att plöja igenom en sökruta när man är 30 cm hög men det hon saknar när det gäller den biten tar hon igen när det gäller entusiasm och jävlar anamma
.Dock inser jag att jag haft tur, de flesta cairn är stabila och bra mentalt men har inte den arbets- och leklust samt samarbetsvilja som Skroffan faktiskt har. Hur mycket som är medfött och hur mycket som beror på att jag uppmuntrat de sidorna vet jag inte men jag lär inte få en lika bra cairn igen!
Sv: Rasval
De är superfräcka! Kommer jag över en långhårig som har samma motor som den lilla blir det en igen, men tyvärr är de flesta långhår ganska tråkiga och slätstrukna så nu blir det korthår en tid framöver.
Jag har aldrig sett en långhårig weimaran tidigare - supersnygg
De är superfräcka! Kommer jag över en långhårig som har samma motor som den lilla blir det en igen, men tyvärr är de flesta långhår ganska tråkiga och slätstrukna så nu blir det korthår en tid framöver.
Sv: Rasval
Jag hade en blandras och fick erbjudande om att få en 5år gammal Flatcoated Retriever. Gratis är gott tänkte jag och tog hem hunden. Han var HELT underbar och allt jag drömt om. Jakten passade nig perfekt och temperamentet och utseendet på hunden gjorde att jag föll pladask för rasen.
Tyvärr förlorade vi den hunden till en tumörsjukdom. Men idag har jag och min sambo tre flattar (och blandrasen) och jag är jättenöjd med min nuvarande hund.
Men det finns inget som säger att jag alltid kommer ha flat. Dom är ofta sjuka och aveln gör att jag ofta sliter mitt hår... Nästa hund blir en Jaktcockef. Temperamentet och jaktsättet är anledningen
Jag hade en blandras och fick erbjudande om att få en 5år gammal Flatcoated Retriever. Gratis är gott tänkte jag och tog hem hunden. Han var HELT underbar och allt jag drömt om. Jakten passade nig perfekt och temperamentet och utseendet på hunden gjorde att jag föll pladask för rasen.
Tyvärr förlorade vi den hunden till en tumörsjukdom. Men idag har jag och min sambo tre flattar (och blandrasen) och jag är jättenöjd med min nuvarande hund.
Men det finns inget som säger att jag alltid kommer ha flat. Dom är ofta sjuka och aveln gör att jag ofta sliter mitt hår... Nästa hund blir en Jaktcockef. Temperamentet och jaktsättet är anledningen
Sv: Rasval
Jag valde Finsk lapphund för att den (enligt mig) verkade så lagom. Lagom storlek, lagom pälsvård, lagom aktivitetsnivå ja lagom allt Jag kunde verkligen inte fått en bättre hund för mig även om jag ibland önskar att jag vågat välja annorlunda och önskar ibland en riktig brukshund till framtiden. Dock känner jag mina nuvarande begränsningar så min Ziva är snart 4 år senare fortfarande den bästa hunden för mig
Jag valde Finsk lapphund för att den (enligt mig) verkade så lagom. Lagom storlek, lagom pälsvård, lagom aktivitetsnivå ja lagom allt
Jag kunde verkligen inte fått en bättre hund för mig även om jag ibland önskar att jag vågat välja annorlunda och önskar ibland en riktig brukshund till framtiden. Dock känner jag mina nuvarande begränsningar så min Ziva är snart 4 år senare fortfarande den bästa hunden för mig
Liknande trådar
Hundavel & Ras
Vi är hundlösa för första gången på typ 22 år, bortsett från ett glapp på några månader för 13 år sedan och det är så tomt och sorgligt...
Senast: prinsessfeminist
·
Senast: Puffindog
·
Senast: MML
·
Hundavel & Ras
Hejsan allihop,
Ni som har eller har haft Beauceron. Hur lika/olika är de från Bruksschäfrar?
(För någon som är bruksintresserad (men...
Senast: linnsan
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
150 hästar omhändertagna – uppfödare fortsatte trots förbud- Hästnyheter Vill nog ha länkar isf, så mycket intresserad är jag inte att jag tänker leta.
- Mia_R
- Svar: 11
- Visningar: 377
- Hästnyheter
-
SVT-profil i miljontvist – anklagas för falsk signatur
- Hästnyheter Förvånar mig inte att det är han det handlar om.
- vilde
- Svar: 8
- Visningar: 437
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Rumsväxter 2- Trädgård & Växter Jag har varit ner till Skåne på lite minisemester i veckan och ehm... Man kan ju inte åka bort utan att shoppa växter heller?! :D Såg...
- gul_zebra
- Svar: 681
- Visningar: 35 415
- Allmänt
Hästrelaterat
-
Stora shoppingtråden III- Utrustning Jag köper aldrig täcken med under 1000 denier då dom helt enkelt är för klena. Ofta har dom billigare täckena bara 600 denier och det...
- super
- Svar: 154
- Visningar: 8 596
- Utrustning
-
Bästa hagbootsen?- Utrustning Jag har haft dessa under hösten och vintern. Nr 1 höll fantastiskt bra där den ena gick sönder i kardborren efter daglig användning...
- Emuliiaa
- Svar: 32
- Visningar: 940
- Utrustning
