Rädd för attentat

[MissFideli]

Jag och mina föräldrar ska in och titta på invigningen på Citybanans 2 nya stationer imorgon och helt plötsligt dök det upp en rädsla. Min mardröm är att bevittna en attack, inte så mycket att bli skadad själv. Jag vet att det är större risk att bli påkörd av en bil eller vad som helst, men ändå.
Är jag ensam om detta? Är det så här det kommer vara nu så fort man ska in till stan på grejer? Resten av livet? Eller kommer man bli luttrad?

Lite semestertankar en lördag

 

[Masqueradee]

Jag har alltid försökt röra mig i utkanten av folkmassor (ex vid spelningar står jag gärna lite längre bort) helst i närheten av exempelvis ett teknikerbord eller liknande då jag kan hoppa in bakom det om jag inte hinner undan folkmassor (behöver inte vara ett reellt hot, utan bara panik som utbryter med risk för nedtrampning). Håll koll på nödutgångar och omgivning typ

För att svara på din fråga om du är ensam att vara orolig så skulle mitt svar bli nej, du är inte ensam. Men jag är nog inte så rädd att det hindrar mig från att göra saker, men jag är lite mer allmänt uppmärksam på min omgivning och har någon plan om det skulle hända något. Även om det ser ut som att jag har en planerad flyktväg i det jag skrev i första stycket så handlar det lika väl om att lätt kunna ta mig från platsen när den stora folkmassan börjar röra på sig när eventet är slut

 

[MissFideli]

Jag kommer inte heller låta det hindra mig, men det är ju inte direkt trevligt att känna så. Imorgon ska vi ner långt under marken och det gör ju allt känsligare. Svårt att ta sig därifrån. Gissar att säkerheten är rätt hög, men man är ju rätt sårbar i ett rum under marken.

 

[Masqueradee]

Jag kommer inte heller låta det hindra mig, men det är ju inte direkt trevligt att känna så. Imorgon ska vi ner långt under marken och det gör ju allt känsligare. Svårt att ta sig därifrån. Gissar att säkerheten är rätt hög, men man är ju rätt sårbar i ett rum under marken.

Självfallet, det var inte meningen att få det att låta som att det hindrade dig då jag ville få fram att jag förstår hur du tänker och känner
Undvik kanske att gå allra längst ned/längst fram utan håll er lite mer i närheten av trappor?

 

[MissFideli]

Självfallet, det var inte meningen att få det att låta som att det hindrade dig då jag ville få fram att jag förstår hur du tänker och känner
Undvik kanske att gå allra längst ned/längst fram utan håll er lite mer i närheten av trappor?

Nejdå, det förstår jag! Ville bara förtydliga att det inte hindrar mig heller. Längst ner är svårt men försöka hålla sig i ytterkant är ingen dum idé!

 

[Dressyrtjejen_97]

Jag tycker att man ska försöka att inte tänka i de banorna. Man får försöka lita på säkerheten kring olika arrangemang.
Absolut om man ändå som någon ovan nämnde vill hålla sig lite "i utkanten", fine. Men mer tycker jag inte man ska göra. Händer något så gör det. Det går liksom inte att göra så mycket åt.

 

[Paddington]

jag är inte rädd för folksamlingar eller att attentat ska ske, och jag kände mig otroligt stärkt (och trygg) av att åka till Sthlm och "bara" gå omkring och visa att livet fortsatte som normalt efter lastbilsattacken

Däremot fortsätter jag (precis som tidigare) att vara uppmärksam på min omgivning.

 

[MissFideli]

jag är inte rädd för folksamlingar eller att attentat ska ske, och jag kände mig otroligt stärkt (och trygg) av att åka till Sthlm och "bara" gå omkring och visa att livet fortsatte som normalt efter lastbilsattacken

Däremot fortsätter jag (precis som tidigare) att vara uppmärksam på min omgivning.

Jag var in och lade blommor om det var 2 dagar efter. Kändes jättebra! Men nu ska vi ju ner under marken, känns mer instängt.

 

[Septicemia]

Jag vill inte påstå att jag är oberörd men jag vägrar låta rädslan styra. Inte heller vill jag känna mig likgiltig inför attentat, då väljer jag hellre rädsla alla dagar i veckan. Aldrig att terror får bli vardag liksom.

 

[BernT]

Jag och min sambo ska på Håkan Hellström i slutet av juli i Göteborg. Jag sa att vi får gå ut i olika utgångar så att vår dotter inte blir föräldralös om det händer något. Han bara skrattade men jag skämtade inte. Jag är faktiskt lite lite lite orolig.

 

[bollen__]

Nej. Jag har dock inte varit i någon större stad på länge, men jag tror inte att jag skulle tycka annorlunda. Jag ogillar folkmassor och håller mig gärna i utkanten, men inte av rädsla utan för att jag inte gillar platser med trängsel/många människor.

 

[lady_vip]

Jag har alltid varit nojjig, ända sen jag var liten och ett hus jag befann mig i började brinna. Alltid koll på nödutgångar, alltid koll på folk och hur de beter sig.
Det hjälper att vara uppmärksam, tycker jag iaf. Jag är uppmärksam utan att tänka på det (vet alltid vad det var för bilmodell som precis körde förbi mig tex) och det gör att jag kan röra mig var jag vill med mindre oroskänsla.

 

[MJLee]

Nej, jag är inte rädd, inte så att jag måste tvinga mig själv att inte vara rädd men ärligt inte rädd. Däremot erkänner jag villigt att när det är som mest trängsel på T-Centralen får jag noja att någon ska knuffa ner mig av misstag på spåret när jag går på perrongen, särskilt som jag brukar gå längst ut och är det klumpigaste som finns.

Som sagt, chansen att dö i en trafikolycka, trilla nerför en trappa osv är oändligt mycket större än en terrorattack. Jmf antalet döda i trafikolyckor i Sverige under 2017 med hur många som dog i Stockholm attentatet. Däremot om jag var gift med barn så skulle jag nog vara lite tveksam till att flyga på samma plan, inte för att det skulle sprängas utan för att om planet kraschar så kan eventuellt överlevande barn bli föräldralösa. Egentligen borde ingen barnfamilj åka på semester på samma gång. Om någonting händer, trafikolycka, tsunami, jordbävning eller annat, skulle barnen bli föräldralösa. Detta hindrar dock inte många barnfamiljer från att åka på semester tillsammans trots risken och att inte reflektera över faran.

Nu när Daesh dröm om ett kalifat är död - intressant är att notera att terrorn i Europa började samtidigt som Daesh upplevde sina första motgångar - så kommer antalet terrordåd i Europa med största sannolikhet att öka. Daesh enda chans nu är att provocera fram att Europa stänger sina gränser för flyktingar från Mellanöstern och samtidigt att andra generations invandrare radikaliseras nog för att strida för Daesh.

Rädslan, och jag bagatelliserar den absolut inte, är första steget på vägen mot Daesh andra och kanske slutgiltiga seger.

 

[Lipperta]

Ja, jag är rädd. Kan inte gå i köpcenter längre utan att kolla över axeln och vara på tårna. Sjukt obehagligt.
Klarar knappt av mataffärer vid ''rusningstid'' och då bor jag i en liten stad.

Bävar över att åka till LHR och träffa pojkvännens familj igen bara för terrorn.

Det begränsar definitivt mitt liv.

 

[Luff]

Jag och min sambo ska på Håkan Hellström i slutet av juli i Göteborg. Jag sa att vi får gå ut i olika utgångar så att vår dotter inte blir föräldralös om det händer något. Han bara skrattade men jag skämtade inte. Jag är faktiskt lite lite lite orolig.

Kommer på mig själv att tänka så också.
För tjugofem år sedan berättade en kollega att hon stannade hemma när maken och yngsta dottern flög till USA för att hälsa på äldsta dottern. -Så inte äldsta dottern blir ensam om flyget störtar.
Jag vart alldeles häpen över hur man kunde tänka så. Nu har jag faktiskt tänkt så någon gång när vi varit tre av fyra familjemedlemmar på tur.

 

[hoppeloppe]

Jag har aldrig tyckt om folkmassor, trängsel i stan, rusningstrafik, trängseln vid julhandeln osv. Är uppmärksam på folk runtomkring (har alltid varit det), men de senaste åren har jag alltmer undvikit den värsta trängseln inne i stan både pga att det är obehagligt/irriterande och att det kan hända något. Dock är jag mer "rädd" för gäng som stryker omkring och ibland går på folk. Men jag passerar ändå storstan varje dag, åker igenom stan nästan var jag än ska.

För min del hade det räckt gott med att bo utanför en mindre stad, tycker det är ganska tråkigt i storstan.

 

[Petruska]

Ni som tycker att föräldrapar ska åka olika flyg o dyl, tar ni varsin bil när ni ska nånstans?

Bilåkningen bör ju vara bland det mest riskabla (förutom sjukdom och iofs även självmord, som är en hyfsat vanlig dödsorsak) vi alls gör.

 

[Seabaz]

Jag och mina föräldrar ska in och titta på invigningen på Citybanans 2 nya stationer imorgon och helt plötsligt dök det upp en rädsla. Min mardröm är att bevittna en attack, inte så mycket att bli skadad själv. Jag vet att det är större risk att bli påkörd av en bil eller vad som helst, men ändå.
Är jag ensam om detta? Är det så här det kommer vara nu så fort man ska in till stan på grejer? Resten av livet? Eller kommer man bli luttrad?

Lite semestertankar en lördag

Ja enligt politikerna nu så är detta nya sverige och det får man vänja sig vid för andra länder har det ännu värre


Risken är förstås liten men ja, det kan hända. Och det kunde det för 20 år sedan med, men högre risk idag om ännu en liten risk för varje enskild människa att vara där.

 

[Luff]

Ni som tycker att föräldrapar ska åka olika flyg o dyl, tar ni varsin bil när ni ska nånstans?

Bilåkningen bör ju vara bland det mest riskabla (förutom sjukdom och iofs även självmord, som är en hyfsat vanlig dödsorsak) vi alls gör.

Nej, jag tycker inte att någon ska åka i olika flyg. Men jag har tänkt den ologiska tanken. Faktiskt när vi åkte bil till äldste sonens student nu i år. Då fladdrade tanken förbi. Om vi inte kom fram så skulle han stå där ensam. Första dagen i hans vuxna liv och ingen familj.

 

[hastflicka]

Ja enligt politikerna nu så är detta nya sverige och det får man vänja sig vid för andra länder har det ännu värre


Risken är förstås liten men ja, det kan hända. Och det kunde det för 20 år sedan med, men högre risk idag om ännu en liten risk för varje enskild människa att vara där.

Fast det ar inte riktigt sant att det ar hogre risk nu.

http://www.na.se/opinion/ledare/det-var-storre-risk-for-terror-pa-70-talet
"Trots det finns det mycket som tyder på att det är mindre risk att du drabbas av terrordåd i dag, jämfört med 70-talet, om du bor i Västeuropa. Det gör inte kampen mot IS mindre angelägen. Men det är en nyans som ändå kan vara viktig att framhålla i en tid då terrorister försöker sprida just rädsla"