Rädd för att rida ut *långt*

[mariannesv]

Jag har ridit sen jag var 9, och när jag var ca 13-14 år var jag skötare till en varmblodsvallack under en tid. Hästen hade gått några löp utan större succé och var omskolad till ridhäst.
Han var jättesnäll att hantera och att rida på banan, men var verkligen inget kul att rida ut på. Han var inte alls trafiksäker, bilar gick som oftast hyfsat, men kom det däremot en traktor eller lastbil... Han ägdes av två vuxna damer som inte alls vågade rida ut på honom, så dom skickade ut mig. Jag var ju bara lycklig över att få rida gratis, men efter otaliga skräckritter gav jag upp och slutade rida hästen. Kort tid efter blev han såld till en familj som turhäst, men det tog ju inte lång tid förrän typ hela familjen hade brutit armar och ben och sålde honom vidare... Vet inte vad som hände honom sen.

Efter detta tog det ganska lång tid innan jag vågade mig ut i skogen på en häst, och sedan dess är det inte jättemånga gånger jag har ridit ut. Jag har alltså aldrig riktigt haft möjligheten att komma över min rädsla, och det känns så himla tråkigt!! Så nu, ca 13 år senare, känner jag att jag fortfarande är rädd när jag rider ut! Jag vill ju så gärna kunna njuta av en mysig skogsritt, men jag sitter ju där i helspänn och väntar på at något farligt skall dyka upp och skrämma iväg hästen i full fart.

Vad kan jag göra för att komma över min rädsla och kunna slappna av?
Har funderat på att skaffa en medryttarhäst, men vem vill väl ha en rädd medryttare??

Sorry att det blev lite långt, hoppas någon orkar läsa...

 

[offsan]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Jag var med om när en häst (min egen)drog iväg med mig utan att alls vilja stanna. Hur liten känner man sig inte å totalt maktlös. Jag känner fortfarande mig rädd å osäker fast det var ett år sen,men det går bättre och bättre nu. Du måste bestämma dig för om du vill fortsätta, de e de första. Rid sen så ofta du kan på "säkra ställen". Skritta ,rid inne på banan, rid lektioner, bli medryttare på en snäll gammal kuse som inte orkar springa. Hästar är hästar men en del e hetare än andra. Läs litteratur om hästar å hantering, skaffa ett avslappningsband, tänk dig att du rider och är glad. Försök att tänka positivt, det är en tråkig erfarenhet men visst en erfarenhet. Jag försöker tänka som så att om man aldrig råkar ut för något så lär man sig ingenting heller. Ja lycka till ge inte upp!

 

[månFare]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Jag tycker att du ska rida ut med sällskap. Börja med att boka in dig på turridning nånstans. Du kanske dessutom känner dig säkrare på mindre hästar så varför inte prova islänningar. Det finns nog flera ställen runt Göteborg som kan vara lämpliga. Ring dit, berätta att du känner dig lite osäker och fråga alla frågor du känner att du har. Det är nog en bra start tror jag. När detta känns tryggt kan du gå vidare med att vara medryttare tror jag !
Lycka till

 

[SkorpSmulan]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Jag förstår på ett umgefär hur du känner. Mitt råd är att Satsa på att försöka hitta en trafiksäker och lugn medryttarhäst. Spendera första månaderna med att bara lära känna hästen umgås med den och kanske promenera osv så att du känner att du vet hur hästen fungerar och att du litar på den innan du börjar rida. Börja sen gärna med att rida ut i sällskap med någon annan lugn säker häst om det finns möjlighet.
Var ärlig mot ägaren redan från början och ha en bra dialog med denne så borde det inte vara något problem tycker jag.

 

[mariannesv]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Jag rider lektion på ridskola två gånger i veckan och tävlar dressyr på lektionshästar, så det är inte ridning generellt som är problemet, det är just att rida ut. Jag tycker ifs inte mycket om när hästen hoppar runt inne heller, men ett ridhus är åtminstone en lite mer kontrollerad miljö än ute i skogen så det känns bättre.
Att sluta rida har aldrig ens funnits i mina tankar, jag älskar det helt enkelt för mycket!! Det är bara det att jag skulle vilja njuta uterittene så mycket som jag gjorde en gång i tiden. Jag och en kompis har faktisk tänkt rida ut på islandshästar någon helg nu, spännande och se hur det känns!

 

[heidi maria]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Börja titta efter annonser direkt. När du hittar något som verkar intressant ringer du upp och är väldigt noga med att berätta hur du känner. Ägaren kan säkert berätta om hästen och avgöra om det verkar vara något för dig. Det finns jättemycket hästar som är snälla som lamm att rida ut på. Lycka till Du kommer säkert hitta något snart.

 

[kikilottan]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Jag var precis som du jätte nervös och rädd för att rida ut, det var min förra häst som skrämmde mig rejält. Efter honom hittade jag en underbar nordis som jag blev medryttare på, han var superstabil, red honom i 2 år, kan inte komma ihåg att han någonsin blev rädd för något, han gav mig självförtroendet tillbax och nu står jag här med en kallblodstravar dam med nerverna utanpå, visst kan jag fortfarande känna lite fjärilar i magen vissa dagar, men det handlar till stor del om att övertala sig själv att man visst inte är rädd.

Sen är det OK att säga att man är rädd för att rida ut, medryttarhästens matte var jätte förstående och lät mig rida på ridbanan tills jag kände mig säker, sen när man väl börjar rida ut så rider man korta rundor nära stallet!

Hoppas du kommer över din rida ut rädsla!

 

[Ör_Hjalmur]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Hej! har några tips till dig
För det första behöver du hitta en häst som du vågar lita på, en som du bli kompis med, en som stärker självförtroendet.
Du får leta efter en medryttar häst som du känner dig säker med, en lugn och snäll häst. Sen vet ja ju inte om du vill rida stora eller små? Men jag vet att det finns många islandshästar som är lugna och trygga.Men även många större hästar ocskå.
Men när du väl hittat en häst du litar på så skall du lära känna hästen, umgås med den hitta på saker som du känner dig säker på och som du tycker är roliga.Rid inte ut förrn du litar på hästen och förn du vet vad knapparna sitter.
Sedan måste du rida ut,för att bli av med rädslan.
Rid inte ut själv i början, ta med dig någon som kan hjälpa dig, lugna dig när det behövs. Börja rida korta rundor öka till längre så småningom. Men när du ridit ut ett tag med en annan ryttare (den som är med dig behöver ju inte vara till häst, den kan ju gå jämte dig) och känner dig lite säker på hästen du rider, kan du prova rida ut korta rundor själv.
Det viktigaste är att du känner att du litar på hästen och att den litar på dig.
Hade mina förra sköthästar varit i livet, hade du fått rida dem ett tag(lovar att de hade hjälpt dig). De var två ur snälla och söta islandshästar. JAg kunde rida med heltlösa tylgar, utansadel och hade jag velat hade jag även kunnat blunda genom en hel ritt. JAg litade på den till 500% om man nu hade kunnat det, för man skall vara medveten om att man inte kan lita på en häst till 100% de är trots allt flyktdjur.
Men det var bara för att de var mina kompisar, och jag lärde mig hur de funkade. Jag viste vad de inte gillade och vad de var lite rädda för. som jag vågade lita på dem så mycket......

Det går inte att beskriva vår vänskap med ord, dt måste upplevas!



lycka till -du kan om du vill! och hoppas du blev något klokare

 

[Curtice]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Hej!

Jag har också varit feg vad gäller att rida ut, och jag hade till och med ett nervvrak till häst ett tag. vilket inte var så bra, men älskade hästen i övrigt. Tiderna ändrades och jag lämnade ut min häst på foder. Efter det blev jag medryttare, jag var öppen med att jag är försiktig och tar det i min takt, och hittade en kallblodstravare med lugnt temperament, visst kunde han titta på lite saker, men inte alls som min dam gjorde.
Efter jag slutade på hnm började jag på en annan häst, en tinker, som var lugnet själv. Hon reagerade inte på någonting. Och båda de här hästarna, främst den sista, har hjälpt mitt självförtroende och jag har blivit lugnare och säkrare.
Nu har jag tillbaks min egna dam, och det funkar hundra gånger bättre, jag är mycket säkrare, tack vare de lugna hästarna jag ridit.

Så mitt tips är att försök hitta en lugn och trygg häst, som du kan bygga självförtroende med!

 

[__Stilett__]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

jag älskar att rida ut! har alltid vart en sån där som ridit ut i ur o skur, i mörker och överallt. Tills jag blev sjuk och lider av yrsel och får anfall imellanåt. Så nu rider jag väldigt sällan ut endast pga det. (på bana kan jag hoppa av o gå hem om jag får anfall) Eller ja, givetvis rider jag ut, men bara korta sträckor och tyvärr inte så ofta som jag vill. rider jag på ridbanan så brukar jag skritta av ute iaf.
fast hästarna kommer ju ut, med andra ryttare givetvis

fast försvinner yrseln ngn gång, då blir det meeer uteritter för mig

det bästa tips är ju att du får en lugn, äldre, stadig häst som är trafiksäker och orädd och framförallt inte bakskygg. Sen kommer det gå över!

 

[mariannesv]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Först vill jag bara säga tack för alla svar!!

Som sagt tidigare rider jag på ridskola och speciellt på försommaren rider vi ibland ut. Jag är ju med ut, och det är inte så att jag får panik eller nåt, men så fort vi kommer ut blir jag helt anspänd och obekväm, och det är det här jag vill åt. Jag vill ju att det ska vara mysigt och kul! Och hästen märker ju att jag är rädd och spänd, och det gör ju ofta inte saken bättre.

Som flera säger; det vore nog bra att hitta en lugn och snäll medryttarhäst som man kunna rida ut på en gång i veckan kanske, och utsätta sig för det man är rädd för! Det verkar bara vare lite svårt att hitta slika hästar, hade ute en annons men fick inga passande svar. Jag betonade i annonsen att det måste vara en jättesnäll och lugn häst då jag är lite skraj, men fick ändå flera svar om hästar som var ”snäll när hon inte låtsas vara rädd”, ”lite tittig i trafiken” och liknande. Precis vad jag inte vill ha... Det fanns ifs några som verkade vara bra, men dom skulle ha mer betald per gång än vad jag betalar för mina lektioner, och det känns inte så aktuellt. *Suck* Den som hade obegränsad med pengar! Har också svarad på lite annonser själv men det har varit samma sak där, antingen för dyrt eller inte lugn nog...
Jaja, får bara hoppas att "den rätta" dyker upp någon gång!

Inte meningen att gnälla här alltså, behöver bara skriva av mig lite!

 

[NaTTa]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Har funderat på att skaffa en medryttarhäst, men vem vill väl ha en rädd medryttare??

Säg inte det. Jag skulle bli jätte glad om jag fick någon att rida ut med. Lite tråkigt att rida ut ensam...

Det skadar ju inte om du försöker, sätt ut annonser

 

[mariannesv]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Som sagt så testade jag att lägga ut en annons, men fick inga lämpliga svar så jag tog bort den igen... Får väl försöka koka ihop en ny, och vara övertydlig med vad jag vill ha för typ av häst!

 

[Incontestable]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Jag förstår precis hur du känner!

JAg var med om en ridolycka på ett ridläger för ca 10 år sen ..
då när vi skulle hoppa 3 hinder på rad (studs tror jag det heter) så hoppade min häst av för tidigt och jag hamnade på halsen samtidigt som han fortsatte hoppa, jag lyckades kravla mig till sadeln igen i full galopp och precis när jag fick kontroll igen var vi vid kortsidan av paddocken som jag trodde han skulle hoppa över, så fort gick det!

men precis innan så tvär vek han av och jag flög rakt in i staketet och ner på rygg så ambulans och hela köret kom.

efter det (nu 10 år senare) är jag fortfarande osäker när jag rider.
Har precis skaffat min första egna häst, ca 2 månader sen, en varmblodsvalack på 9 år som är ca 169 cm hög (jag är ca 162 cm) han är stor men jättesnäll.

det enklaste är att rida sällskap med någon annan och framför allt: TA DET LUNGT! min häst är livrädd för ekorrar elskåp soptunnor mm. men INTE traktorer crossar lastbilar haha! men så länge man tar det lungt så går det oftast bra, försöka att inte stressa upp sig och sitta på helspänn! det känner ju hästarna oftast av också.
Han har konstigt nog stärkt mig inom ridningen då jag kommit underfund med att han för det mesta bara stressar upp sig i onödan, och att om min lugnande hand finns på hans hals och jag pratar med honom så lugnar han sig, och jag också.

och vad det gäller att du vill bli medryttare så är det nog inga problem så länge du är ärlig och den är ärlig tillbaka! med en snäll häst kommer det att funka!
Lycka till!

 

[Theresa]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Låter som du får komma och rida på min mormors 27-åriga islandssto. Reagerar inte på något alls, helcool jämt

 

[Myzan87]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Känner igen mej. Inte så att jag alltid rider på ridbanan men det är vissa vägar jag undviker trots att det var en massa år sedan det hände något på just den platsen och med en helt annan häst.

Jag tyckte skorpsmulans förslag var bra ang. att först lära känna hästen och gå ut på promenader. Rid ihop med ett litet glatt gäng som pratar och sitt och tänk på löven eller nått.

Visst säger dom att det är lättare att ha kontroll över hästen i ex. ett ridhus men dom har inte träffat min ponny. Ute är hon lugn och fin som en filbunke men på banan går det knappt att styra

 

[Jennifer80]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Förstår hur då mår! ´Jag har också varit rädd! Synd att du trodligtvis inte bor i närheten här, skulle du kunna få prova min pålle.. Han är jobbig att rida på bana men guda snäll ute!

Lastbilar traktorer älgar, det är inget som han blir rädd för! Visst man kan säga aldrig med säkerhet att det inte händer ngt eftersom en häst är ändå en häst. Men jag har haft min häst nu ett år och han har aldrig dragit för mig !!!

Du måste hitta en lugn trevlig pålle, den kan gärna vara lite lat också, då kommer du säkert över den räddslan!

Lycka till

 

[Quiss]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Jag vet hur det känns.
Har ett vbl sto som nu är 14 år. världens underbaraste.
Nu. När hon var yngre var det en annan femma.
Vi gick omkull en gång för 8 år sedan, och jag blev jätterädd.
Det tog ca 6 månader innan jag vågade klättra upp på henne igen, då med en kompis som gick brevid och höll mig.
Det tog ytterligare ca 2 månader innan jag vågade rida ut själv med henne igen, men det var endast för att mamma hotade med att sälja henne om jag inte började rida henne igen. Annars vet jag inte hur lång tid det tagit innan jag samlat modet till mig.
Var inte den tuffaste personen precis, utan jag var snarare en liten fegis.
Men nu är allt bra igen, men jag föredrar att rida ut med trafiksäkra hästar som jag känner hyfsat bra.
Är fortfarande lite utav en fegis:smirk:

 

[Bitacha]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

försök att lita på hästen du sitter på, har du egen så försök att lita på h*n

 

[mariannesv]

Sv: Rädd för att rida ut *långt*

Har ingen egen häst.

Just det att lita på hästen är ju mycket av problemet. Jag har ju en gång "lärt mig" att man inte kan lita på hästen, så det är det jag måste försöka komma över. När man många nog gånger har suttit som en vante på en häst som rusar och inte alls reagerar oavsett vad man gör blir det lite till att man tror att det ska hända varje gång, även om man sitter på en annan häst...