S
Stinat
Jag har hittat min stora kärlek en underbar häst som jag rider 2-3 dar/vecka. Jag älskar honom, att kela och rida, när det känns bra och vi är i fas är det underbara ögonblick.
I början var mitt fokus att han inte skulle sticka med mig, det var något som kunde hända enligt ägaren och får han chansen, fast oftast då att ryttaren ger honom chansen, tar han den. Jag har märkt tendenser och han är riktigt pigg ute, jag har försökt använda rösten massor, inte sitta och dra i munnen (har skarpt bett). Det gick jättebra, jag kände mig trygg och allt var bra. Jag har ridit själv mycket för att öva utan andra som stör.
Det jobbiga är att jag blivit lite mer nervös nu än i början! Ägaren sa att han var aldrig blev rädd, möjligen tittade lite. Det var verkligen så! Men flera gånger har han hoppat till, fryst, och varit tittig nu. Precis det jag varit så rädd för jämt. Så nu har jag blivit lite nervös och det märker väl hästen. Vad kan jag göra? Vad kan jag tänka?
Min tanke var att rida i paddocken. Men nu har de ett nytt plåtskjul där som knäpper när det blåser. En typisk grej som ägaren menade att han absolut inte är rädd för. Men han har hoppat till varje gång där och liksom sprungit några steg bort. Det är inte på låtsas, jag ser skillnad på testa och riktig rädsla. Jag sa det till ägaren som blev väldigt förvånad och inte hade upplevt det. Nu är jag skitnervös och rider hellre ut. Men blåser det mår jag dåligt. Vad gör jag för fel? Ägaren har inte sagt nåt, men jag har märkt att han blivit mer nervig på slutet, i början var både han och jag skitlugna. Har jag gjort honom såhär?! Han är ingen unghäst, han är 15 år.
jag vet inte heller vad jag ska öva på ute. Har gjort övergångar, försöker göra skänkelvikningar över grusvägarna och jobba så han inte kan bli pigg eller tittig.
Samtidigt som jag är nervös älskar jag verkligen att rida honom. Jag njuter i stallet och känner att han gillar mig. Jag har verkligen umgåtts med honom. Är jag bara lugn kan jag rida länge och njuta. I paddocken rider jag mest runt och försöker öva på halter, övergångar. Men där är han däremot skitseg och uttråkad. Det märks. Känner mig iakttagen fast säkert ingen tittat och är rädd att nån ska säga att jag är dålig. Jag är så himla fjantig! Kan ingen ge mig konkreta övningar och förstås tips på tankar när jag blir sådär nervös att han blir rädd och kasta av mig eller skena (inte dra - skena på riktigt)??? Jag trodde detta hade gått över men icke!
I början var mitt fokus att han inte skulle sticka med mig, det var något som kunde hända enligt ägaren och får han chansen, fast oftast då att ryttaren ger honom chansen, tar han den. Jag har märkt tendenser och han är riktigt pigg ute, jag har försökt använda rösten massor, inte sitta och dra i munnen (har skarpt bett). Det gick jättebra, jag kände mig trygg och allt var bra. Jag har ridit själv mycket för att öva utan andra som stör.
Det jobbiga är att jag blivit lite mer nervös nu än i början! Ägaren sa att han var aldrig blev rädd, möjligen tittade lite. Det var verkligen så! Men flera gånger har han hoppat till, fryst, och varit tittig nu. Precis det jag varit så rädd för jämt. Så nu har jag blivit lite nervös och det märker väl hästen. Vad kan jag göra? Vad kan jag tänka?
Min tanke var att rida i paddocken. Men nu har de ett nytt plåtskjul där som knäpper när det blåser. En typisk grej som ägaren menade att han absolut inte är rädd för. Men han har hoppat till varje gång där och liksom sprungit några steg bort. Det är inte på låtsas, jag ser skillnad på testa och riktig rädsla. Jag sa det till ägaren som blev väldigt förvånad och inte hade upplevt det. Nu är jag skitnervös och rider hellre ut. Men blåser det mår jag dåligt. Vad gör jag för fel? Ägaren har inte sagt nåt, men jag har märkt att han blivit mer nervig på slutet, i början var både han och jag skitlugna. Har jag gjort honom såhär?! Han är ingen unghäst, han är 15 år.
jag vet inte heller vad jag ska öva på ute. Har gjort övergångar, försöker göra skänkelvikningar över grusvägarna och jobba så han inte kan bli pigg eller tittig.
Samtidigt som jag är nervös älskar jag verkligen att rida honom. Jag njuter i stallet och känner att han gillar mig. Jag har verkligen umgåtts med honom. Är jag bara lugn kan jag rida länge och njuta. I paddocken rider jag mest runt och försöker öva på halter, övergångar. Men där är han däremot skitseg och uttråkad. Det märks. Känner mig iakttagen fast säkert ingen tittat och är rädd att nån ska säga att jag är dålig. Jag är så himla fjantig! Kan ingen ge mig konkreta övningar och förstås tips på tankar när jag blir sådär nervös att han blir rädd och kasta av mig eller skena (inte dra - skena på riktigt)??? Jag trodde detta hade gått över men icke!