Provridning, vart drar ni gränsen för hur mycket som får provas?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Är det verkligen bara jag som inte hade tyckt det var konstigt att jag skrev på någon form av riskkontrakt (förmånligt för både mig och säljaren såklart) att om jag på något vis skulle orsaka att hästen skadar sig via min ridning (nu snackar vi skador pga min oaktsamhet) så är det jag som får stå för dessa skador? :angel: Förutsatt att det är en häst av högt värde eller liknande, annars hade det ju bara varit konstigt.

Du hade inte kunnat skapa ett kontrakt som jag skrivit på. För det ditt kontrakt behöver innehålla är "skadeståndslagen gäller" och om du inte har nog koll på den för att inse att den gäller utan kontrakt skulle jag fundera vad du pysslar med och vad det är för hake med hästen eller om nån utrustning är kass.

Så ja det är nog mest du och ganska få andra som skulle tycka det var helt normalt.
 
Som jag ser det så vill personen rida ut på hästen på provridningen vill hen göra det hemma efter köp. Om jag inte litar på häst eller ryttare nog för att släppa iväg dem ute, så bör jag inte sälja hästen dit. Risken är enorm den endera kommer i retur på nåt vis (leta fel tills man hittar nåt eller vad som helst) eller snabbt sälja vidare. Oavsett kommer hästen få betala priset för när ryttaren inte klarar av den.

Så. Kan jag tänka mig sälja hästen till spekulanten kan jag tänka mig låta hen rida ut den. Annars säljer jag inte till den personen.

Väldigt väl formulerat!
 
Har du varit med vid försäljning av dyrare hästar någon gång?
(Nu är 200kkr lite lågt i sammanhanget dyra hästar)
En köpare ringer inte bara på en annons på hästnet och får boka en provridning bara sådär som det kan vara med hästar under 100kkr.
Alltså, när det gäller dyra hästar så vet säljaren troligtvis redan vem köparen är. För en häst med ett pris på minst 500kkr så är gruppen med tänkbara köpare såvitt jag sett inte särskilt stor. Om ryttaren är duktigt, så känner man redan till hen från tävlingsbanan. Om ryttaren/köparen inte är duktig men ändå köper häst för 500kkr+ så är hen tillräckligt rik för att vara lätt att ta reda på vem hen är etc. Troligtvis har hen dessutom hjälp av någon duktig ryttare/förmedlare.
Skulle det vara så att en säljare bokar en provridning av en dyr häst och köparen visar sig vara för grön för att klara av den, ja då får köparen kliva av och ta ställning till om den vill köpa eller inte utan att själv provrida. Det är inte mer med det. En skadad häst innebär en jäkla massa krångel och problem oavsett vem som tar på sig det ekonomiska ansvaret, så man chansar inte.
Exakt det jag skulle skriva.
Det brukar inte vara en random person ute i busken som råkar ha en häst för en halv miljon att sälja.
Min erfarenhet är att hästar för, säg en halv miljon, ofta säljs på kontakter. Det kanske tex är en tränare som har en lovande ryttare och tror att en uppfödare/ förmedlare har något som kan passa.
 
Jag var tvungen att söka på Hästnet över dyra hästar till salu. Jag hittade nyss 14 st hästar/ponny alla kategorier med prislapp över tex 400´som finns i Sverige. Sen ungefär lika många till i utlandet.
Ytterligare 40 till hästar/ponny fanns om man gick ner till 300´.
Så jag antar att folk har lite koll på vad som finns i branschen, dvs både vilka ryttare som är aktuella för de dyra hästarna samt vilka uppfödare och ägare som är aktuella.
 
Jag var tvungen att söka på Hästnet över dyra hästar till salu. Jag hittade nyss 14 st hästar/ponny alla kategorier med prislapp över tex 400´som finns i Sverige. Sen ungefär lika många till i utlandet.
Ytterligare 40 till hästar/ponny fanns om man gick ner till 300´.
Så jag antar att folk har lite koll på vad som finns i branschen, dvs både vilka ryttare som är aktuella för de dyra hästarna samt vilka uppfödare och ägare som är aktuella.
Du kanske skulle kolla på 200.000 som nämndes. På den nivån är det fortfarande en hel del "vanligt" folk bland den tilltänkta målgruppen.
 
Nu menar jag såklart inte om man har en person som varit och provridit ett antal gånger i ridhuset och där det känns bra, som tex vill prova rida ut. Utan mer tvetydiga ryttare som man tex märker inte riktigt klarar av hästen, men som går in med ambitionen att tillsammans med tränare lära sig av hästen. Hade ni fortfarande låtit dem rida ut medan hästen var i er ägo?
Det beror ju på vad du menar med att inte klara av hästen. Går ju att definiera på mängder av sätt. Tror inte att en ryttare som provar hästen och hästen sticker osv och är allmänt vild väljer att rida ut hästen det första den gör. Sen tycker jag iofs inte att det är mera riskabelt att rida ut hästen än vad det är att rida den inne. Min häst var mycket lättare att rida ute än vad han var att rida inne.
 
Det beror ju på vad du menar med att inte klara av hästen. Går ju att definiera på mängder av sätt. Tror inte att en ryttare som provar hästen och hästen sticker osv och är allmänt vild väljer att rida ut hästen det första den gör. Sen tycker jag iofs inte att det är mera riskabelt att rida ut hästen än vad det är att rida den inne. Min häst var mycket lättare att rida ute än vad han var att rida inne.
Nej jag tänker mer på det faktum om ryttaren trillar av och man står så som jag tex gör med mina hästar, där man måste korsa många stora och tätt trafikerade vägar för att ens komma till ridbara trakter. Jag brukar i alla fall själv tänka på det när jag rider att om något händer så att jag trillar av och hästen drar hem är det inget kul om den ska korsa dessa vägar på väg hem. Tänker att det kan vara riskabelt både för den som provrider och hästen att ge sig ut då. För börjar man rida ut på en häst man köpt börjar man ju oftast långsamt i små steg och känner sig fram efterhand som man lär känna hästen. Kommer då någon som inte riktigt lärt känna hästen och dess knappar än och provrider, och som då oftast inte är ute efter att ta en "ta det som det kommer"-runda, utan snarare en runda där man faktiskt verkligen vill känna hur hästen beter sig och reagerar kanske situationer uppstår som inte hade hänt med ägaren, för att man helt enkelt inte lärt känna varandra än. Om man inte har en häst som ägaren säger just är helt okomplicerad att rida ut på. Men jag är fortfarande osäker på att jag hade vågat det faktiskt :D tycker att oftast känner man ju snabbt hur hästen är i lynnet och kan då känna om det är något man kan jobba med. Men sen söker jag ingen trygg skogshäst heller.
 
Varför skulle du bli förvånad om någon vill rida ut på en tävlingshäst? De flesta tävlingshästar rids ju ut regelbundet, för konditionsträning, hållbarhet och omväxling om inte annat, så det är väl inget konstigt att testa det?

Jag är lite förvånad över att det är så många som inte vill släppa ut en spekulant själv. Jag skulle inte köpa en häst jag inte visste var trevlig att rida ut på själv. Så jag skulle absolut vilja testa det. Om ägaren tycker hästen är för riskabel ute för att släppas iväg själv, så är det inte hästen för mig.

Jag tänker att man vill checka av om det går att göra det man vill göra med hästen. I mitt fall hoppa, dressyra, rida ut, och tävla. Tävlandet kan man ju gå på resultatlistan, men resten skulle jag vilja kolla, och se lite hur ängslig den är. En häst som är väldigt ängslig kommer ju behöva väldigt mycket mer tid och man kanske aldrig kommer kunna göra lika mycket med den.

Håller med. Även om huvudfokuset är tävlingar så underlättar det ju enormt om hästen kan skrittas fram på grusvägen, klättra och konditionsträna. Det är inte så kul att ha en häst som inte är ridbar utanför ett staket och det är mycket jobb att försöka lära en vuxen häst att ridas ut. Mer jobb än att lära den byten och slutor! Jag har inte ridit någon långtur, bara typ 10 minuter så jag ser att hästen går villigt från stallet och inte blir hysterisk. :)
 
Nej jag tänker mer på det faktum om ryttaren trillar av och man står så som jag tex gör med mina hästar, där man måste korsa många stora och tätt trafikerade vägar för att ens komma till ridbara trakter. Jag brukar i alla fall själv tänka på det när jag rider att om något händer så att jag trillar av och hästen drar hem är det inget kul om den ska korsa dessa vägar på väg hem. Tänker att det kan vara riskabelt både för den som provrider och hästen att ge sig ut då. För börjar man rida ut på en häst man köpt börjar man ju oftast långsamt i små steg och känner sig fram efterhand som man lär känna hästen. Kommer då någon som inte riktigt lärt känna hästen och dess knappar än och provrider, och som då oftast inte är ute efter att ta en "ta det som det kommer"-runda, utan snarare en runda där man faktiskt verkligen vill känna hur hästen beter sig och reagerar kanske situationer uppstår som inte hade hänt med ägaren, för att man helt enkelt inte lärt känna varandra än. Om man inte har en häst som ägaren säger just är helt okomplicerad att rida ut på. Men jag är fortfarande osäker på att jag hade vågat det faktiskt :D tycker att oftast känner man ju snabbt hur hästen är i lynnet och kan då känna om det är något man kan jobba med. Men sen söker jag ingen trygg skogshäst heller.

Du säger "man". Jag är inte så säker på att det är så representativt som du tror det du säger.

Jag rider ut nya hästar från första turen. Ensam. Jag var varken ridsällskap eller ridbana.

De flesta jag känner rider ut tämligen omgående med.

När uteridning är normen gör man inte så stor grej av det. Jag rider in mina unghästar ute med. Från dag ett.

Nu har jag och vill jag ha allroundhästar och har hobbyhästar. Men jag red ut första passet hemma på treåringen köpt direkt från galoppen med. Själv. Inga problem. Samma sak med fbl som fd ryttare enbart ridit på banan i 6 mån för hen blivit rädd för hästen ute. Danskan gick också ute direkt, det var rätt spännande i början eftersom hon var helt ovan med det här med skog och tyckte det var läskigt (och hon har rätt mkt nerv) men hon vande sig.

Sen väljer jag ju en otrafikerad väg i början osv. Men ut det blir det direkt. Och skulle bli ÄVEN med ridbana. Man ska lära känna varandra och det gör man bättre utanför skyddad verkstad.
Jag skulle dock aldrig köpa en häst jag på provridningen kände mig osäker på att klara av, jag har köpt svåra/knepiga hästar inland men aldrig något jag känt mig osäker på om jag reder ut. Då letar jag vidare.
 
Nej jag tänker mer på det faktum om ryttaren trillar av och man står så som jag tex gör med mina hästar, där man måste korsa många stora och tätt trafikerade vägar för att ens komma till ridbara trakter. Jag brukar i alla fall själv tänka på det när jag rider att om något händer så att jag trillar av och hästen drar hem är det inget kul om den ska korsa dessa vägar på väg hem. Tänker att det kan vara riskabelt både för den som provrider och hästen att ge sig ut då. För börjar man rida ut på en häst man köpt börjar man ju oftast långsamt i små steg och känner sig fram efterhand som man lär känna hästen. Kommer då någon som inte riktigt lärt känna hästen och dess knappar än och provrider, och som då oftast inte är ute efter att ta en "ta det som det kommer"-runda, utan snarare en runda där man faktiskt verkligen vill känna hur hästen beter sig och reagerar kanske situationer uppstår som inte hade hänt med ägaren, för att man helt enkelt inte lärt känna varandra än. Om man inte har en häst som ägaren säger just är helt okomplicerad att rida ut på. Men jag är fortfarande osäker på att jag hade vågat det faktiskt :D tycker att oftast känner man ju snabbt hur hästen är i lynnet och kan då känna om det är något man kan jobba med. Men sen söker jag ingen trygg skogshäst heller.
Hänger inte med på varför du ser sån skillnad på risker riktigt, det är ju betydligt mera riskabelt att testa hästen inne på banan än vad det är att rida en runda utomhus där man inte kräver annat än att hästen först och främst ska skritta på framåt utan problem. Förstår inte riktigt varför du gör så stor grej av just uteridning.
 
Nej jag tänker mer på det faktum om ryttaren trillar av och man står så som jag tex gör med mina hästar, där man måste korsa många stora och tätt trafikerade vägar för att ens komma till ridbara trakter. Jag brukar i alla fall själv tänka på det när jag rider att om något händer så att jag trillar av och hästen drar hem är det inget kul om den ska korsa dessa vägar på väg hem. Tänker att det kan vara riskabelt både för den som provrider och hästen att ge sig ut då. För börjar man rida ut på en häst man köpt börjar man ju oftast långsamt i små steg och känner sig fram efterhand som man lär känna hästen. Kommer då någon som inte riktigt lärt känna hästen och dess knappar än och provrider, och som då oftast inte är ute efter att ta en "ta det som det kommer"-runda, utan snarare en runda där man faktiskt verkligen vill känna hur hästen beter sig och reagerar kanske situationer uppstår som inte hade hänt med ägaren, för att man helt enkelt inte lärt känna varandra än. Om man inte har en häst som ägaren säger just är helt okomplicerad att rida ut på. Men jag är fortfarande osäker på att jag hade vågat det faktiskt :D tycker att oftast känner man ju snabbt hur hästen är i lynnet och kan då känna om det är något man kan jobba med. Men sen söker jag ingen trygg skogshäst heller.
Fast olyckor kan ju ske överallt?
Det skulle kunna ske vid hoppning på en provridning också.
Jag har ridit ut så mkt genom åren så det kanske är därför det inte är så stor grej för mig. Jag tänker att ridning är en sport som innebär risker både för ryttare och häst.
 
Håller med. Även om huvudfokuset är tävlingar så underlättar det ju enormt om hästen kan skrittas fram på grusvägen, klättra och konditionsträna. Det är inte så kul att ha en häst som inte är ridbar utanför ett staket och det är mycket jobb att försöka lära en vuxen häst att ridas ut. Mer jobb än att lära den byten och slutor! Jag har inte ridit någon långtur, bara typ 10 minuter så jag ser att hästen går villigt från stallet och inte blir hysterisk. :)

Ungefär så tänker jag, att man vill kolla hur den reagerar när den är ute på egen hand. Jag tycker det verkar vara ganska vanligt att folk har problem med sina hästar ute, så jag skulle inte ta för givet att den är okomplicerad ute. Uteritter är avkoppling för mig, men det blir ju inte så avkopplande om hästen sticker, växer fast/backar ner i diken eller reser sig när den kommer ut.
 
Är det verkligen bara jag som inte hade tyckt det var konstigt att jag skrev på någon form av riskkontrakt (förmånligt för både mig och säljaren såklart) att om jag på något vis skulle orsaka att hästen skadar sig via min ridning (nu snackar vi skador pga min oaktsamhet) så är det jag som får stå för dessa skador? :angel: Förutsatt att det är en häst av högt värde eller liknande, annars hade det ju bara varit konstigt.
Ja. En säljare som håller fram ett "riskkontrakt" berättar därigenom för mig att hen är okunnig ifråga om just kontraktskrivande, hur avtal bör se ut, hur lagstiftningen är beskaffad och så vidare. Jag skulle gissa att personen har en väldigt amerikaniserad bild av det svenska rättssystemet, hämtad från tv-serier. Personen visar också därigenom att hen troligen är rätt knepig att göra affärer med, pga sin allmänna okunskap om vad en affär är, och dessutom skulle jag undra vad det var för fel på hästen.

Gäller det sedan en ordentligt dyr häst, för flera hundra tusen, ja, då verkar det alltigenom olämpligt med en till den grad okunnig säljare. Det är ju ändå en rätt stor affär. Jag vill inte göra stora affärer med okunniga klåpare.
 
Nej jag tänker mer på det faktum om ryttaren trillar av och man står så som jag tex gör med mina hästar, där man måste korsa många stora och tätt trafikerade vägar för att ens komma till ridbara trakter. Jag brukar i alla fall själv tänka på det när jag rider att om något händer så att jag trillar av och hästen drar hem är det inget kul om den ska korsa dessa vägar på väg hem. Tänker att det kan vara riskabelt både för den som provrider och hästen att ge sig ut då. För börjar man rida ut på en häst man köpt börjar man ju oftast långsamt i små steg och känner sig fram efterhand som man lär känna hästen. Kommer då någon som inte riktigt lärt känna hästen och dess knappar än och provrider, och som då oftast inte är ute efter att ta en "ta det som det kommer"-runda, utan snarare en runda där man faktiskt verkligen vill känna hur hästen beter sig och reagerar kanske situationer uppstår som inte hade hänt med ägaren, för att man helt enkelt inte lärt känna varandra än. Om man inte har en häst som ägaren säger just är helt okomplicerad att rida ut på. Men jag är fortfarande osäker på att jag hade vågat det faktiskt :D tycker att oftast känner man ju snabbt hur hästen är i lynnet och kan då känna om det är något man kan jobba med. Men sen söker jag ingen trygg skogshäst heller.

Om jag nu har en köpare på min häst, som väldigt gärna vill rida ut en sväng så skulle jag nog transportera hästen till ett ställe där det går att rida ut en sväng, kanske utan de störst trafikerade vägarna. Om man tex åker till ridhuset ändå vid provridning kanske där finns någon liten slinga köparen kan prova hästen på. Finns absolut ridhus som ligger väldigt centralt men tror måga ligger i anslutning till någon form av natur där man kan testa på lite!
 
Ok, du står på ett sådant sätt som du beskriver och har hästar i den prisklassen till salu - då börjar jag fundera.
Varför börjar du fundera för det? Det var det löjligaste! Nu är det som jag skrivit inte relaterat till mig själv, utan bara en tanke som dykt upp ifrån en diskussion. Dock råkar det faktiskt vara så att jag har en häst i den prisklassen, därför jag reagerar på ditt svar. Förklara dig gärna!
 
Hänger inte med på varför du ser sån skillnad på risker riktigt, det är ju betydligt mera riskabelt att testa hästen inne på banan än vad det är att rida en runda utomhus där man inte kräver annat än att hästen först och främst ska skritta på framåt utan problem. Förstår inte riktigt varför du gör så stor grej av just uteridning.
Fast det är det väl inte? :D Om ryttaren åker av på banan eller i ridhuset kommer ju inte hästen någonstans, är man ute och rider där det måste korsas trafikerade vägar är det betydligt större risk att någonting händer när hästen då är lös.
 
Ja. En säljare som håller fram ett "riskkontrakt" berättar därigenom för mig att hen är okunnig ifråga om just kontraktskrivande, hur avtal bör se ut, hur lagstiftningen är beskaffad och så vidare. Jag skulle gissa att personen har en väldigt amerikaniserad bild av det svenska rättssystemet, hämtad från tv-serier. Personen visar också därigenom att hen troligen är rätt knepig att göra affärer med, pga sin allmänna okunskap om vad en affär är, och dessutom skulle jag undra vad det var för fel på hästen.

Gäller det sedan en ordentligt dyr häst, för flera hundra tusen, ja, då verkar det alltigenom olämpligt med en till den grad okunnig säljare. Det är ju ändå en rätt stor affär. Jag vill inte göra stora affärer med okunniga klåpare.
Men om du provar en bil hos en försäljare, då behöver du väl skriva under?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 081
Senast: Lavinia
·
Hästvård Hej! Skriver här desperat i hopp om att nån kanske har en aning om vad som är felet på min ponny. Hon är en 18 årig korsningsponny med...
2
Svar
34
· Visningar
3 307
Senast: Freazer
·
Hästhantering För cirka 5 månader sen köpte vi dotterns första ponny, "världens tryggaste och snällaste barnponny". Provridningen gick ok, dottern var...
Svar
13
· Visningar
3 908
Senast: Mabuse
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har funderat en hel del kring hur livet förändras, i bland relativt förutsägbart, och i bland åt helt oväntade håll. Jag förstår att...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
19 508
Senast: MML
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Parfym
  • Vad gör vi? Del CCV
  • Vinterföräldrar 23/24

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp