Promenadkatt

[Asko]

Jag är sugen på att ha en katt som jag kan promenera med även i stan, i framtiden. Som med en hund. Det finns en video på youtube med en katt som promenerar i central park i NY hur cool som helst Men jag funderar dock på vad som krävs och hur man kan ge bästa förutsättningar för det.

Min nuvarande ragdoll är en följsam katt som på sommarstugan gärna följer med mig runt på småsmå promenader i trädgården (det tycker hon räcker gott ), men tyvärr är hon rätt skygg. Så hemma i stan så får hon mest vara på uteplatsen så att hon har närhet till att skynda sig in så fort hon får syn på en främmande människa. Jag tror att jag missade en period när hon var kattunge när jag kunde ha socialiserat henne med människor utanför familjen mera, så det har jag i bakhuvudet. Men räcker det?

Är det bäst med kattunge som man kan träna från början? Eller leta reda på en vuxen som är tillräckligt självsäker för såna promenader? Fast det är väl ganska svårt att hitta en katt som passar mina krav? Vad tror ni? Jag är sugen på flera ragdolls i framtiden då deras temperament passar mig.

Om kattunge med träning - jag tänker socialisering och koppelträning, är det något mera man bör träna på för bästa förutsättningar?

 

[Sol]

Man ska nog ha rätt tur om man lyckas skaffa den där katten som är urcool ute i nya miljöer. Katten är ett revirhävdande djur och de reagerar instinktivt negativt på att lämna sitt revir. Eftersom de inte bara är rovdjur utan även bytesdjur känner de sig lätt trängda och behovet att fly undan och gömma sig finns där. Detta kan man till viss del motverka genom att tidigt vänja kattungen vid positiva upplevelser utanför reviret. Det är antagligen enklast att vänja katten vid specifika områden än att få den att traska genom nya miljöer helt oberörd.

Om du tänker försöka skulle jag rekommendera någon av de mer aktiva och nyfikna raserna tex. devon rex, cornish rex eller bengal (andra raser finns också).

Mina devons vänjs tidigt vid att åka runt i bil och följa med till sommarstället, till min mamma och iväg på utställningar men jag skulle nog bara säga att det är hälften av dem som är sådär coola och laid back med det, som tom. tycker att det är roligt.

 

[TinyWiny]

Jag tror det handlar om personlighet. Jag har haft en katt som blev till när mamman smet ut på den tiden då katter inte fick kastreras förren de var året som så snart hon kunde ta sig fram var nyfiken på allt och ville med på allt. Närmade man sig ytterdörren satt hon där direkt redan när hon var 5-6 veckor och bara skulle med (vilket hon då faktiskt inte fick). Henne hade jag med som en hund ungefär när hon blev äldre. Hon åkte tåg och buss sittandes innanför min jacka (med sele på) med huvudet utanför och åkte vi bil skulle hon ligga ovanpå instrumentbrädan och ha koll. Hon hängde med på stan utan några som helst problem och det utan någon som helst träning, hon vara bara på. En väldigt rolig och väldigt speciell katt på väldigt många sätt.

 

[Sonic76]

Min siames var bara att sätta koppel på och gå
Hon var då 6 år
Hon åker tåg i koppel och bryr sig inte om ljuden eller nåt.
Enda nackdelen är att hon ska hälsa på alla hundar, även kattätande såna

 

[nilie]

Min erfarenhet är att du måste ha MYCKET tålamod om du går ut med en katt i koppel. Den går inte på som en hund, utan kan bestämma sig för att det är jätteviktigt att stanna upp och tvätta sig i 10 minuter eller att det är jätteviktigt att hoppa upp på en stor sten och stå där och spana i en kvart.

Det som funkar bäst är att katten går lös och följer efter dig. Risken är att den sticker och du tappar bort den. Inte så bra om det är en innekatt. Jag har en utekatt som följer efter på hundpromenaden. Jag blir dock begränsad och vågar inte gå för nära trafikerade vägar eller för långt hemifrån.

Om du vänjer en innekatt att gå på koppelpromenader, kan den tjata ihjäl dig och vilja gå ut hela tiden.

 

[mandalaki]

Går man ut med katten gör man det väl för kattens skull, inte för att det ser coolt ut? Det är låååångt ifrån säkert att katten vill det, hur mycket du än försöker.

 

[MJLee]

Jag går ut med Nikita i sele men det är inte precis så att hon går fot. Utan vi vandrar dit hon vill. Vill hon äta gräs, då gör vi det, vill hon stå och lukta på en vägg i tio minuter, då gör vi det. Enda problemet är att hon älskar taggiga buskar vilket ställer till det när man trasslar in kopplet. Dessutom måste man vara bra på att ge och ta när man vill åt ett håll och katten åt ett annat.

Om katten står och jamar och vill ut så är det många som tar den i kattburen/väskan och går till lämpligt ställe och sedan går promenad. Då förknippar inte katten ytterdörren med att gå ut.

 

[Sasse]

Jag håller med andra om att det inte är som att gå med en hund. Vissa katter kan vara mer och mindre följsamma, men rent generellt skulle jag säga att de flesta katter gillar att gå i sin egen takt, nosa på saker en evighet, titta på saker en evighet, gå lite var de själva vill, osv.

Mina två katter är varandras motsatser och har utvecklats olika vad gäller koppelpromenader. Den första fick en rätt grundlig introduktion och har miljötränats en del. Med den andre struntade jag i allt sådant och bara körde.

Min första och äldsta katt är stillsam av naturen och ointresserad av det mesta. Han tappar inte lätt fattningen. Han har hängt med på allt möjligt, nya platser, resor, vandringsturer och även stadspromenader utan problem. Han har aldrig varit intresserad av att lukta på saker, utan vill bara framåt. Det som komplicerat med honom är att han endast har två lägen: Snabbt som tusan, och Jag vägrar! Det senare betyder att man antingen åldras 100 år på plats i ett försök att vänta ut, eller får bära en 7 kg's katt. Trots att jag försökt få till de bästa förutsättningarna för ett fortsatt trevligt koppelliv, har han i dagsläget helt tappat intresset av att följa med.

Den andra katten är aktiv, social och nyfiken av sig. Han är mer hund än katt. Han har älskat koppelpromenaderna från första stund och blir helt till sig när han förstår att han ska få följa med. Han är rätt följsam och anpassningsbar. Han följer lätt med på en powerwalk, men helst vill han gå och strosa och lukta på saker, gärna en kvart vid varje gran han ser. Är vi oense om vilket håll vi ska ta, tar det inte lång tid innan han bestämmer sig för att mitt håll inte är så tokigt trots allt. Det enda han inte gillar är öppna ytor. Han vill gå i skogen eller mindre vägar. Bort från folk och fä.

Jag älskar att berätta om mina katter, som du ser

Med tanke på hur det gått med mina katter så tror jag inte det kommer bli hellätt om du väljer att lära upp en kattunge. Blir nog lättare med en vuxen som antingen varit utekatt i stadsmiljö alt. som är van vid koppelpromenader bland folk/i städer. Jag gissar att det blir desto svårare om du vill ha en ragdoll. En mer aktiv och nyfiken katt har troligtvis bättre förutsättningar.