Problem med skritten.

Zuzzi

Trådstartare
Har blivit mer och mer medveten om mitt problem med min vbl travare. Han har varit ridhäst i några år nu och jag tycker överlag han är en mycket svår häst att rida i skritten. Det är mycket kropp som ska hållas reda på och ridas ihop.

Han är överbyggd 2 cm och har lååånga bakben varav det högra är svagare. Jobbar alltid med att få honom så liksidig som möjligt såklart.

Nu till min fundering här... han fick en stor sårskada i slutet av september 2006 och stod då och läkta i två månader, sattes igång med ridningen strax innan jul och därifrån har vi jobbat upp styrkan igen. Jag har börjat rida annorlunda och med den utrustning han trivs allra bäst med. I början av igångsättningen jobbade vi skritt och åter skritt och jag tyckte att den började bli trevlig och han började bära sig bra (det kändes i hela hästen att han jobbade bakifrån) men strax därefter blev det lite som vanligt. Redan innan skadan var han såhär.

Han slingrar sig och tappar framåtbjudningen helt, nog för att han kan komma till ganska bra jobb även med huvudet "uppe i det blå" där han trampar på trevligt bak men jag gillar inte denna emotstretning jag upplever att han gör när vi jobbar på kort tygel med krav. Har haft tanken - har han ont? Men samtidigt blir han bara trevligare och i trevligare i traven och starkare i galoppen.

Han gör allt man ber honom om, öppnor, sidvärts, slutor, bak/framdelsvändningar med mycket om och men! Man får rida halvt ihjäl sig! Han blir inte irriterad, han ser inte besvärad ut men hamnar fruktansvärt på bogarna. Kan det bara vara rent otyg från hans sida att han försöker komma undan? Ska jag rida vidare och kämpa på med framåtbjudningen?

Tänkte ta upp det här med min tränare nästa gång också... men hör gärna lite tankar och idéer.

Kanske jag är lite för fjåsig med honom... har märkt själv nu att jag är ganska dålig på sätta tryck i honom när han kommer till jobb vilket han behöver. Kanske är det som krävs i skritten också? Han är ju inte dum direkt... bjuder helst inte på en cm gratis! Men han har lärt mig mycket hur man måste RIDA en häst.

Lägger ut lite bilder från dagens ridpass där han var väldigt trevlig i traven. Började t.om "skumma" i munnen vilket han aldrig har gjort tidigare. Dock är det otroligt mycket muskler och styrka som fattas men det kommer. Har just börjat fått upp den rätta styrkan på honom nu.

Det här är en trevlig skritt på honom
9245833.jpg

9245844.jpg


Men TYVÄRR är det ofta det ser ut såhär. Vilket jag får så dåligt samvete över. Han är ju redan så framtung exteriört och när han ser ut såhär under ryttare blir det ju bara ännu värre!
9245845.jpg


och så lite travbilder
9245835.jpg

9245837.jpg


det är det här trycket jag vill ha honom i
9245838.jpg

9245839.jpg


jag är väl medveten om våra brister... men vi är bara glada amatörer som tränar för skojs skull ;)
 
Sv: Problem med skritten.

Har du sett att du sitter annorlunda på den sista skrittbilden? Du drar bak skänklarna och jag tror du är mer bakåt i handen?
På de andra bilderna har han sina bakben långt efter sig istället, när du tar mer bakåt och bromsar blir det för svårt för honom att få plats eftersom han inte orkar och han protesterar.

Skritt är en känslig gångart och jag tycker inte du ska jobba mer än mkt korta stunder i skritt. Läs den andra skrittråden. Det är lätt att få problem i skritten med tex pass, dvs oren skritt om hästen inte har lätt för sig och är stark och bärig.

Skritta på lång tygel när du skrittar och du kan där försöka få hästen att komma mer framår neråt med nosen, men utan att gå bakåt med handen, du ska arbeta bakifrån med att få undertramp och aktivitet i ryggen som går igenom hela överlinjen.

Han ser trevlig ut bla på den andra travbilden:) . Ha inte för bråttom med att få tryck ännu, om han inte har tillräckligt med muskler. Det kommer med att han blir starkare då upprepade halvhalter, att du sitter till lite, kommer att leda till mera tryck i arbetet.

Samma som i skritten, arbeta bakifrån och få därigenom hästen att arbeta fram mot handen genom hela överlinjen, då kommer nacken med, framåt neråt. Det kan vara svårt att till riktigt på en vbl travare som varit van att arbeta tvärtom med huvudet högt. Men där är du på god väg:)

Klättra ger styrka och om han klättrar med arbete i hela kroppen så stärks musklerna i hela överlinjen som han behöver. MEn se till att han tar i och länger halsen framåt neråt när han klättra.
 
Sv: Problem med skritten.

Jag ska kika i den andra tråden! Men det jag blir så fundersam över att skritten fungerade mycket bättre när jag just började rida honom igen, nog för att det tog emot och han la in handbromsen men han blev bärig och han sökte sig neråt i en bättre form. Här är en bild från 25 februari 2007.

7729962.jpg


Skulle igentligen ha lagt ut en film på hans skritt. Det är så svårt att förklara hur den är! Han har ett normalt övertramp på ca 2 hovar i kort skritt och han är väldigt seg i sina bakben. I traven har vi jobbat med att bli kvickare i bakbenen för att få med oss dom vilket har gått jättebra, tidigare hade han samma tendens i traven att lämna bakbenen så långt efter sig som det syns på skrittbilderna. Överlag har han en ren skritt, inga som helst tendenser till oren eller pass. När han blir oren i skritten är när han är extremt stressad... vilket nästan aldrig existerar i hans värld :p

I skritt på lång tygel har han lärt sig att sträcka halsen framåt och neråt. Har varit mest ute och skrittat på lång tygel under hela igångsättningen och han har fått en trevligare överlinje (om än lite så är det en riktigt bra överlinje på denna som har haft mycket svårt att få en tidigare). Klättrar gör vi mycket då han först och främst är en trevlig hobbyhäst.

I traven jobbar vi mest med övergångar, att få dom raka (bogar och höger bakben vill helst hoppa åt sidan i övergångar) och jag märker stor skillnad i speciellt övergång till skritt från trav att han har blivit betydligt starkare där. Men han går mest och lallar runt med en på ryggen när man ska jobba i skritt, koncentrationsnivån är mycket låg.

Är det en ny ryttare på ryggen "jävlas" han något helt otroligt. Så med den positiva början vi hade med skritten till detta... förhoppningsvis nånting som vi kan jobba bort vad det nu är så småningom nu när han börjar bli så trevlig att rida annars.
 
Sv: Problem med skritten.

På den bilden har han också bakbenen långt efter men han har huvudet där du vill någotsånär och därför känns det bättre. Men det är inte ett arbete genom överlinjen, den har inte baken med och därmed inte heller överlinjen. OM du där vill få honom att ta med baken får du troligen protest med pass, sätta in bakben, upp med huvudet, eftersom han nog inte orkar.:idea:

Så utgå från det och vänta med krav i skrittarbetet, vad gäller att han ska gå samlad. DÄremot jobba in baken på längre tygel där han har frihet att länga sig i halsen.
 
Sv: Problem med skritten.

KL
din häst rör sig som min långe. Har ett jättelångt steg o lite överrörlig kropp. därför blir det så pannkaka då de tappar bärigheten.

Jag har gjort lite tvärt om. begränsat påskjutet då det är så enormt och bett om arbete i en kortare skritt där steget succesivt tas mer o mer in under tyngdpunkten. Med koll på längningen och ryggverksamheten hela tiden.

Att få med bakbenen i högre tempo/långa kliv blir enormt arbetsamt för en så långstegad häst o kommer nog bli svårt att styra.

Trav är ju lättare då de har hjälp av svävet. Hur funkar travigångsättningarna? Kliver han upp i trav eller skuttar han fram i trav. Hur känns han i handen i igångsättningen?

tar han stöd och skjuter sig fram emot stödet eller lättar han och söker mjuk kontakt?

Är det en travartrav som rullar på framåt eller känns han som han vilar på steget och är lätt o vändbar?

Kan tänka att galopparbete skulle stärka honom! Om den går att rida rund och vändbar.

Och så, att sitta snyggt i en utförslutning som den där är nog att begära för mycket!!:smirk: då de knäckt av i korset sådär är det bara att hänga med o ta om på något sätt. Förbättra utgångsläget.
Det är ingen ridbar form!!
På bilderna då ryggen är mer stabil sitter du ju bra.:)
 
Sv: Problem med skritten.

Men hur ska jag då få med bakbenen i skritt på lång tygel då han blir ännu längre i kliven? Han har rena älgakliven. Jag kanske missförstår dig på något sätt nu, lite svårt ändå med sån här diskution över nätet.

Ska rida för en tränare i helgen jag ridigt för en gång tidigare. Hon gav mig lite av en aha-upplevelse förra gången. När han gör en mindre volt trampar han mer runtom sitt inre bakben vilket gör att han inte tar de här megakliven, han har samma takt i skritten men tar kortare steg bak. Enligt denna kvinna är det jättebra, då det stärker honom. Något som låter vettigt?

Usch vad jag känner mig kass på att förklara :angel:
 
Sv: Problem med skritten.

Överrörlig är en bra beskrivning!

Jag vill inte ha honom i ett högre skrittempo utan att han blir kvickare i sina bakben och ha dom mer med oss. De har en tendens att bli långa när han skjuter på (som synes på bilderna).

Har lagt ner mycket tanke på hur vi sköter övergångarna. Det är bogar och speciellt hans höra bakben det ska hållas koll på och tidigare har han alltid skuttat fram i gångsättningen men dom övergångarna blir färre och färre nu. I övergång till trav är han lätt och trevlig i handen (om jag bara lättar av, har fortfarande tendens att hänga kvar i handen! Fy på mig) men övergång till skritt har vi mycket kvar att jobba med just för att det är jobbigt för honom när jag lyckas få honom göra en bra avsaktning. Då sätter han bakbenen inunder sig, går kvar där 1-2 steg sedan ramlar vi iväg. I övergångarna till skritt är han tung i handen.

Kontakten i handen kan variera mycket. Det märks direkt när han vill lägga sig i handen och bara paddla på. Försöker då stämma av och få upp energin igen bakifrån varav han tar ett mjukt stöd.

Han har alltid haft en taktfast trav och jag upplever som att han vilar bra på stegen. Han är vändbar men bara om man verkligen rider honom. Samma med steget, han vilar inte så mycket på stegen om man låter honom paddla på framåt. Så han har verkligen lärt mig att rida häst - inte åka

Galoppen jobbar vi mest med lite övergångar. Jag hoppas att vi ska kunna fortsätta att utvecklas inom tömkörningen och ta det arbetet mer där så han får hitta en egen balans först och främst.

Nej tack huuh jag vet att det är bara att börja om när han lägger sig sådär på bogarna :crazy: Ser förskräckligt ut
 
Sv: Problem med skritten.

Du använder sätet till att bromsa upp och få honom mer aktiv bakifrån. Bara mkt lätt kontakt i munnen om du behöver hålla in.
Halvhalter med sätet/magen.
 
Sv: Problem med skritten.

Du behöver ge honom mycket mer utrymme framtill. Jag gissar att det gick bra i början för att han förstod vad du ville och försökte, men inte kunde längre när du ville ha mer tryck och bärighet. Har själv en överbyggd häst som man får vara otroligt försiktig med just det här med.

Läng tygeln och låt honom hitta takten i traven först, men utan att du själv följer med framåt med överkroppen. Titta på horisonten och vissla! Om detta behöver göras i lite högre tempo så OK, bara den hittas. Långa ben och dålig stabilitet kan behöva lite mer tempo för att få steglängden nog lång för att komma in under sig. För att ändå ställa lite krav på balans och följsamhet kan det vara bra att rida på stora bågar med ledande tygeltag, då kan hästen inte lika lätt svara med att slänga upp huvudet och rusa i fulla spjäll.

När han fått med sig kroppen kan man jobba mer med halvhalterna för att få bärighet utan så mycket fart. Just halvhalter kan vara svårt i början för min häst, jag har löst det genom att växla mellan trav och skritt istället, ev med halt före skritten till och med. Titt som tätt lägger jag in ett varv skritt med lång tygel för att vi ska "börja om från början" så många gånger som möjligt (annars blir det lätt att jag försöker öka trycket, få stöd i handen etc, för tidigt).

Jag har numera tre "nivåer" i mitt ridpass. Det lägsta är skritt på lång tygel, mellannivån består just av täta avbrott och halter (ej bryskt utan med fokus på lugn framåtbjudning och takt), den tredje nivån använder jag i ca 5 min (längre och längre tid) i slutet av passet och är väl det som andra skulle beteckna som det egentliga träningspasset. Det är det läge där jag kan rida mer aktivt framåt. Hästen kommer att stå emot för att inte tappa balansen, och jag kan rida framåt i rörelser som kräver mer framåtridning, såsom sidvärtersrörelser och få lite mer tryck och schwung i stegen utan att riskera att låsa hästen med tygeln.

Försöker jag rida ex vis sidvärts innan hästen hittat till balans blir det lite som att sitta på en vattenballong, det bänglar iväg på något ställe och det blir väldigt mycket korrigeringsridning som inte leder någon vart och med kort, lyftad hals, "i bästa fall" med krök i nacken men med spänd underhals och underkäke.

Jag har helt enkelt börjat med att lägga ribban så lågt att jag i princip börjar om att rida fram var 5:e minut eller så under 30 min tid... Hästen känns jättefin och har musklat på sig väldigt snyggt. Tycker att det är en enorm fördel att så enkelt kunna känna när hästen inte orkar längre och då kunna återvända till en övning som ger mig kontroll istället för att använda bettet, som jag gärna gör annars (min förra häst var en ångvält som gav mig inflammationer i axlarna).

Ett-två varv på lång tygel mellan byte av övning och mellan byte av varv (brukar rida varje "mönster" först åt ena hållet, sedan åt andra och till sist växla) gör det lättare för mig att komma ihåg att låta hästen slappna av i sina muskler och låta nytt syre komma dit. Ofta har hästen lyft sig lite under skrittpausen och man får bättre kvalitet på samma övning efteråt. Förmodligen beror det inte bara på hästens muskler utan minst lika mycket på att ens egen kropp hinner "utvärdera" medans man skrittar. Det är svårt att planera hur länge man ska skritta, ibland är man inte redo att gå vidare förrän efter 2 varv, ibland räcker det med ett halvt eller en diagonal (eller om man känner av spänningar hos hästen omedvetet, inte vet jag. Det är ganska intressant iallafall).

Näst sista bilden tycker jag är bäst. Dock skulle jag vilja ha samma energi/styrka men djupare form både fram och bak, framtill med längre tygel (och ev lättare kontakt) då så att inte nosen åker in bakom lod, baktill sänkt i motsvarande grad och med inner bak längre in under kroppen.

Slappna av i överarmarna, var inte rädd för att låta rumpan stanna kvar på hästens rygg istället för att höfterna åker fram mot armbågarna. Sänk axlarna och låt armarna tillåta hästen mer framtill. Jag brukar säga att kroppen ska höra till delen bakom manken medan händerna ska höra till halsdelen. Elasticiteten måste skapas mellan ditt säte och dina händer och då måste man rida dem ifrån varandra, inte mot varandra. Det kommer senare. Det kan kännas jobbigt att sträcka händerna framåt, men med sänkta axlar blir armarna längre och lyfter man bröstkorgen så att nedre delen av bröstryggen kommer framåt, har man rätt bra hjälp av bålstyrkan för att bära upp tyngden av sina händer när de hamnar längre från kroppen. Viktigt att du sitter kvar på ryggen när du länger framdelen - om din tyngdpunkt åker framåt kommer du att tvinga hästen att springa fortare.

Visst är det din häst som du visat så snygga ridbilder av tidigare? Det är alltid lättare att komma tillbaka till något som man redan haft, det svåra är att komma ihåg vägen dit :D

Lycka till!
 
Sv: Problem med skritten.

Men hur ska jag då få med bakbenen i skritt på lång tygel då han blir ännu längre i kliven? Han har rena älgakliven. Jag kanske missförstår dig på något sätt nu, lite svårt ändå med sån här diskution över nätet.

Ska rida för en tränare i helgen jag ridigt för en gång tidigare. Hon gav mig lite av en aha-upplevelse förra gången. När han gör en mindre volt trampar han mer runtom sitt inre bakben vilket gör att han inte tar de här megakliven, han har samma takt i skritten men tar kortare steg bak. Enligt denna kvinna är det jättebra, då det stärker honom. Något som låter vettigt?

Usch vad jag känner mig kass på att förklara :angel:
Det tar TID att samla hästen. Om du kortar upp den- vad händer?
baken blir högre o den skrittar med raka bakben.

vägen till bärighet går över den stora skritten som då tar mer vikt från framdelen. Den måste böja sina ledgångar för att bli bärig, inte bli kort o stum.
 
Sv: Problem med skritten.

Tack för ett intressant och inspirerande inlägg :bow: Nu ser jag verkligen fram emot träningen! Min sits brukar det bli mer ordning på också när jag har nån som tjatar på mig!

Jag kan alltid hoppas att jag har visat bra bilder tidigare :angel:
Här finns det lite diverse bilder... finns också bilder från februari 2007 fram tills nu ca, hur vägen har sett ut i stora drag.
http://www.pixbox.se/alb_show_id254788_page0.html

Såhär såg han ut från första början :D kommer knappt ihåg att han har breddat sådär mycket en gång i tiden
7070789.jpg
 
Sv: Problem med skritten.

Det tar TID att samla hästen. Om du kortar upp den- vad händer?
baken blir högre o den skrittar med raka bakben.

vägen till bärighet går över den stora skritten som då tar mer vikt från framdelen. Den måste böja sina ledgångar för att bli bärig, inte bli kort o stum.

Med detta inlägg menar du?
Att han måste böja sina bakben och lägga mer vikt bak det är jag väl medveten om.
 
Sv: Problem med skritten.

Men om du bara kortar skritten tar han korta steg med raka bakben= ingen bärighet, utan hög rumpa.
 
Sv: Problem med skritten.

KL
min travare började ridas ur sin usla form, framåtstupa läge med rak hals, sänkt bröstrygg och raka bakben.

Genom arbetet med
1-minskad steglängd
2- formgivning av överlinjen
3-ökning av bärighet (skolor) böjda spår.
4- korta travigångsättingar med sving i ryggen
-har han börjat vinkla sina bakben mycket!! och kan överföra vikt till bakdelen med bibehållen överlinje. men bara korta stunder.

Från spikraka hasor och intryck av att vara övebyggd har han utvecklats till räserbåtsform. sätter sig bak och överför kraft bakifrån och fram genom ryggen. Power!!

Så flera vägar bär till rom! det är bara att välja och prova!!:)

Kanske annorlunda med hästar med kort steg och stabil konstitution. Våra överrörliga rackare är svåra att mästra i sin fulla (steg)längd!!:D
 
Sv: Problem med skritten.

min travare har också haft svårt just med skritten.
ändå har jag på tävling lyckats knåpa ihop lite 8 or på den.
när han väl skrittar på som jag vill så gör han det väldigt bra.

min kan knycka ihop huvudet, nicka till, tappa steglängden och bli stum i steget. Detta har jag märkt att han gör om han känner sig "kort i nacken". Prova att alltid ha helt långa tyglar när du tränar skritten och använda sätet som "puschar på" lite.
 
Sv: Problem med skritten.

Men om du bara kortar skritten tar han korta steg med raka bakben= ingen bärighet, utan hög rumpa.

Ja det förstår jag. Men jag rider inte honom i kortare skritt och låter honom vara helt oaktiverad. Vi har gjort så gott vi kan hittils av det
 
Sv: Problem med skritten.

Jag har ridigt en hel del hästar under uppbyggnad och även unghästar under uppbyggnad men det är långt ifrån samma ridning som på den här herren!

Överrörligt och instabilt om man inte rider och håller ihop allt varje cm framåt :rofl: Längtar tills vi kommit liiite längre, då brukar han bli mer "hållbar" :p
 
Sv: Problem med skritten.

Ska jobba mer med skritt på längre tyglar och även pauserna som Asa föreslog. Alltid kul att testa något annat!

Sätet är jag bra på att använda! Utan det stannar han någonstans och filosoferar över annat istället om vi jobbar på banan :angel: Därför jag föredrar att jobba med han ute i naturen istället.
 
Sv: Problem med skritten.

Jag har inte sett din häst och kan inte säga emot det självklart.

Men jag tycker att det låter märkligt som du beskriver det. Korta steget framifrån på en häst som inte kan bära sej utan behöver plats framåt. Lika fel som att korta en galopp som inte är bärig för att hästen inte orkar.
Vet inte helelr hur du menar med att "formge" överlinjen:confused:

Jag håller med Stillet:
min kan knycka ihop huvudet, nicka till, tappa steglängden och bli stum i steget. Detta har jag märkt att han gör om han känner sig "kort i nacken". Prova att alltid ha helt långa tyglar när du tränar skritten och använda sätet som "puschar på" lite.

Jag menar dock inte att man ska "puscha" men understödja genom att rida små halvhalter med sätet, som hjälp att sätta tillbaka vikt men att hästen fortfarande har öppet framåt.

Samt framförallt stärka den innan man börjar ställa krav på samling av någon som helst grad.
 
Sv: Problem med skritten.

Är det inte svårt att jobba med halvhalter, om man som ts skriver, har problem med framåtbjudningen?
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Jag har alltid älskat hundar och är uppvuxen med labradorer i kärnfamiljen. Har från det jag var barn gått ut med hundar, genomgående...
2 3
Svar
50
· Visningar
4 537
Senast: Cissi_ma
·
Utrustning Är medryttare och hästen jag rider går barfota. Ägaren kommer inte att sko hästen, såvida hovslagaren inte propsar på det, och hästen...
Svar
12
· Visningar
722
Senast: Miingla
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 782
Senast: Lavinia
·
Ridning Jag börjar undra om en del människor (då syftet jag på mig själv) aldrig kommer lära sig att rida bra. Har ridit till och från i 20 år...
2
Svar
34
· Visningar
4 549
Senast: Roxy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp