Jag gjorde ett impulsköp i höstas, som jag tyvärr ångrar bittert. En mops.
Jag har alltid haft fördomar om folk som köper och säljer djur på Blocket. Mina nuvarande två hundar har jag köpt via uppfödare och rekommendationer. Men när jag surfade runt bland de lokala annonserna på Blocket kom det upp en kort annons om en mops som sökte nytt hem. Hon var då knappa sex månader gammal, och behövde ett nytt hem då ägarens stora boxer höll på att ta livet av mopsen. Ägaren hade haft den i fyra dagar, den var köpt från skåne och dessförinnan importerad från Bulgarien. Pass och veterinärbesiktningsprotokoll följde med, så det kändes bra "trots" Blocket.
En mops har alltid varit en "drömhund", men jag tyckte själv att jag inte ville ha en till valp av olika anledningar, en unghund kändes bra. Det kändes som att den här mopsen skulle bli så perfekt.
Ägaren ville att jag skulle hämta hunden på studs, en prövotid fanns inte på kartan. Jag borde sagt nej.
Men jag hälsade på, för jag ville verkligen träffa den, och såg att mopsen var inlåst i tvättstugan. Den fick inte gå lös i lägenheten för den var inte rumsren. Jag borde anat oråd. Sedan släppte hon ut mopsen och boxern, och min haka föll till marken. Som boxern behandlade mopsen, kastade runt den och slängde sig ovanpå. Jag sa bara direkt "klart jag tar henne". Tyckte så synd om henne. Bo i en tvättstuga med en hundkompis som försöker ta livet av henne, klart hon kissar inne av stress (boxern på 1.5 år var inte heller rumsren...). Men man ska inte styra med hjärtat.
För vi har problem.
Första problemet:
Hon kissar överallt. Våra nylagda golv börjar resa sig i skarvarna
Igår hade hon lagt en korv i vår säng. Vi kan ha varit ute på morgonpromenad, hon gör det hon ska ute och hinner bara in så sätter hon sig på första bästa mjuka tyg och kissar.
Jag vet inte vad jag ska göra. Det är sådan tur att jag jobbar deltid och kan "hålla efter" så inte sambon min ser allt. Han ser kanske 10% och tycker att det är illa, men överkomligt och "det ger sig nog". Men jag är så förtvivlad och ser ingen ljusning. Jag gör ingenting annat än tvättar sängkläder, hundfiltar och skrubbar golv.
Jag har två barn hemma och det är ett evigt passande så de inte kliver i kisshögar eller bajskorvar. De är hårt drillade i att inte lägga något mjuk på golvet och måste alltid hålla dörrarna till sina rum stängda, annars går hon upp och kissar i deras sängar eller i tv:soffan. Det känns som att det är ohållbart. Jag orkar inte länge
Som längst är hon själv hemma tillsammans med min chihuahua i fem timmar, sedan slutar jag jobbet. Och då händer det aldrig någon olycka. Men är vi hemma en hel dag tillsammans med hundarna så hinner hon både kissa och bajsa ett par gånger på olika ställen.
Samtidigt är jag ju förtjust i den lilla flickan. Hon charmar alla, och älskar mina barn (och de henne). Hon ligger (självvalt) hos dem på nätterna, hon ligger i mitt knä i skrivande stund, och är en kelsjuk hund. Ingen av mina andra hundar vill bli kliade eller klappade, utan ligger helst för sig själva, men den här vill alltid vara med.
Just nu försöker jag komma på vad jag gör för fel. Kan hon bli stressad över att det är två hundar och två barn här hemma? Hon kan lägga sig och sova när som helst, och går inte omkring och vaktar eller verkar orolig. De andra två hundarna (boxer, åtta år och chihuahua två år) är rumsrena (även om det tog tid med chihuahuan).
Hon är hemskt tuff, älskar snön och inte rädd för något. Som kontrast är det skönt med en sådan hund om jag jämför med min chihuahua som är raka motsatsen.
Andra problemet:
Hon har just löpt, och i och med det tycker jag att hon kivas extra mycket med mina andra två hundar. Det har alltid varit kärvänliga bus med chihuahuan (boxern leker inte med småhundarna dock). Men igår och idag har mopsen rykt ihop ordentligt med chihuahuan, jag fick ta isär dem tre gånger. När jag precis flyttat på mopsen flög hon på boxern, jag vet inte vad som låg bakom mer än att de andra hundarna nosar lite extra runt henne i och med löpet. Är det något jag ska vara aktsam på, att hon till och med ger sig på boxern? Hon kanske helt enkelt inte passar hos oss?
Åh jag är så kluven och känner mig som världens sämsta hundägare just nu. Jag vill inte ge upp, och hur skulle jag kunna göra det? Vem vill ha en hund som inte är rumsren? Och jag skulle aldrig kunna låta avliva henne enbart pga av det.
