Problem i skolan, mobbing

[Helli]

Helt ok @Miks ! Du får dela den med mig om du vill som vi sitter i samma båt.

Här startade jag morgonen precis innan avärd med att få ett mail om möte kl 9:10 så vi satte oss i soffan och dottern var hemma tills dess. På mötet berättade hon och fick beröm att hon var modig som berättat och det trycktes på att det är inte rätt. Specialpedagogen sa bla vissa pojkar är så men då avbröt jag henne sonika och sa högt till både dotter och specialpedagog, visst så må det vara att många pojkar är så men ingen menar det som ursäkt eller förklaring så... det hölls med.

De har idag pratat enskilt med pojken i fråga och han har liksom fått en dödssista chans att om det aldrig sker igen är det över och slutdiskuterat, händer en minsta grej kopplas föräldrarna in. Fick höra ryktesvägen att föräldrarna varit på ett annat möte i skolan förra veckan... Jag tyckte ok mot löfte om att det inte kommer fler sista chansen. Dottern fick specialschema idag, lite roligare grupper osv. Nu håller jag tummarna.

Ang handlingsplan @cirkus vet jag mycket väl vad det är. (Min dotter har även åtgärdsprogram etc, hon är särbegåvad). Varför jag skiter i handlingsplanen är för att hur välformulerat det än är, hur mycket bra planer och idéer den än innehåller är det bara ett papper. Det är handlingen, agerandet som hjälper min tös genom skoldagen.

 

[Saija]

Tack @cirkus Och @Lovisaleonora

Jag kom till skolan idag och då har läraren bytt arbetspass grupp på min son. Utan vår vetskap. Hon frågade sonen och han tyckte det var ok. Nu är det förvisso bara smågrupper det handlar om men ändå, borde hon inte pratat med oss först?

Hon hänvisade också till att om hon skulle flytta på "mobbaren" så skulle hon behöva göra en tripp trapp trull förflyttning på fler barn och då var den enklare att flytta på min son. Bra betyg för min unge som uppenbart fungerar bra i grupp förvisso men det känns inte så kul med gruppbyte!

Sorry @Helli för trådkap!

Mvh Miks

Tycker att ni borde ha informerats. Men mellan raderna ser det ut som, om hon hade flyttat mobbaren och då varit tvungen att gör flera byten med elever istället för bara en (ditt barn), så verkar det ju som att mobbaren ställer till problem på fler ställen...

 

[cirkus]

Helt ok @Miks ! Du får dela den med mig om du vill som vi sitter i samma båt.

Här startade jag morgonen precis innan avärd med att få ett mail om möte kl 9:10 så vi satte oss i soffan och dottern var hemma tills dess. På mötet berättade hon och fick beröm att hon var modig som berättat och det trycktes på att det är inte rätt. Specialpedagogen sa bla vissa pojkar är så men då avbröt jag henne sonika och sa högt till både dotter och specialpedagog, visst så må det vara att många pojkar är så men ingen menar det som ursäkt eller förklaring så... det hölls med.

De har idag pratat enskilt med pojken i fråga och han har liksom fått en dödssista chans att om det aldrig sker igen är det över och slutdiskuterat, händer en minsta grej kopplas föräldrarna in. Fick höra ryktesvägen att föräldrarna varit på ett annat möte i skolan förra veckan... Jag tyckte ok mot löfte om att det inte kommer fler sista chansen. Dottern fick specialschema idag, lite roligare grupper osv. Nu håller jag tummarna.

Ang handlingsplan @cirkus vet jag mycket väl vad det är. (Min dotter har även åtgärdsprogram etc, hon är särbegåvad). Varför jag skiter i handlingsplanen är för att hur välformulerat det än är, hur mycket bra planer och idéer den än innehåller är det bara ett papper. Det är handlingen, agerandet som hjälper min tös genom skoldagen.

Känns som mycket rykten, löften och chanser. Men om du tycker att det är tillräckligt istället för en handlingsplan som ni har kommit överens om och som ni kan påverka så är det ju upp till dig. Själv hade jag aldrig i livet gått med på att inte de andra föräldrarna kopplas in till exemel. Som det är nu har ni alltså ingenting på papper? Allt ni har är muntliga (imho yadayada) löften?

 

[cirkus]

Tack @cirkus Och @Lovisaleonora

Jag kom till skolan idag och då har läraren bytt arbetspass grupp på min son. Utan vår vetskap. Hon frågade sonen och han tyckte det var ok. Nu är det förvisso bara smågrupper det handlar om men ändå, borde hon inte pratat med oss först?

Hon hänvisade också till att om hon skulle flytta på "mobbaren" så skulle hon behöva göra en tripp trapp trull förflyttning på fler barn och då var den enklare att flytta på min son. Bra betyg för min unge som uppenbart fungerar bra i grupp förvisso men det känns inte så kul med gruppbyte!

Sorry @Helli för trådkap!

Mvh Miks

Inte okej och helt fel väg att gå säger jag.
Att flytta på ditt barn tycker jag signalerar att det är han som är problemet och inte det andra barnet.

 

[Lovisaleonora]

Menar du att mobbarens föräldrar inte är involverade i den här karusellen?

Är din dotters föräldrar (du) involverade så ska ju givetvis mobbarens föräldrar vara motsvarande underrättade och delaktiga.

 

[Miks]

Helt ok @Miks ! Du får dela den med mig om du vill som vi sitter i samma båt.

Här startade jag morgonen precis innan avärd med att få ett mail om möte kl 9:10 så vi satte oss i soffan och dottern var hemma tills dess. På mötet berättade hon och fick beröm att hon var modig som berättat och det trycktes på att det är inte rätt. Specialpedagogen sa bla vissa pojkar är så men då avbröt jag henne sonika och sa högt till både dotter och specialpedagog, visst så må det vara att många pojkar är så men ingen menar det som ursäkt eller förklaring så... det hölls med.

De har idag pratat enskilt med pojken i fråga och han har liksom fått en dödssista chans att om det aldrig sker igen är det över och slutdiskuterat, händer en minsta grej kopplas föräldrarna in. Fick höra ryktesvägen att föräldrarna varit på ett annat möte i skolan förra veckan... Jag tyckte ok mot löfte om att det inte kommer fler sista chansen. Dottern fick specialschema idag, lite roligare grupper osv. Nu håller jag tummarna.

Ang handlingsplan @cirkus vet jag mycket väl vad det är. (Min dotter har även åtgärdsprogram etc, hon är särbegåvad). Varför jag skiter i handlingsplanen är för att hur välformulerat det än är, hur mycket bra planer och idéer den än innehåller är det bara ett papper. Det är handlingen, agerandet som hjälper min tös genom skoldagen.

Tack! Sjukt tråkig båt att sitta i dock! Det känns som att ni kommit en liten bit på vägen iallafall! Hoppas din flicka fortsätter vara modig och berätta ifall mobbaren gör något mer!

Tycker att ni borde ha informerats. Men mellan raderna ser det ut som, om hon hade flyttat mobbaren och då varit tvungen att gör flera byten med elever istället för bara en (ditt barn), så verkar det ju som att mobbaren ställer till problem på fler ställen...

Jo han är stökig. Var redan på dagis. Han kommer från samma dagis som min son. De gick på samma avdelning men i olika grupper. Vi har träffats på badstranden osv.

Han är uppkäftig, stöddig, säger emot när någon vuxen säger åt honom. Jag kan förstå att det blir en dominoeffekt om man skulle flytta på honom.

Inte okej och helt fel väg att gå säger jag.
Att flytta på ditt barn tycker jag signalerar att det är han som är problemet och inte det andra barnet.

Jag hoppas att inte min son tog det som att det var hans fel. Av det lilla jag pratat med honom så var han till freds med att byta. Jag försökte att inte göra så stor grej av det.

Nu var det bara arbetspassgrupp och jag tror inte det påverkar jättemycket. Han har fortfarande kvar sin mentor och sitt klassrum. Det är en sjukt stor klass med många uppdelningar som inte är så lätta att hålla reda på. 75 barn i förskoleklassen!

Mvh Miks

 

[Helli]

Menar du att mobbarens föräldrar inte är involverade i den här karusellen?

Är din dotters föräldrar (du) involverade så ska ju givetvis mobbarens föräldrar vara motsvarande underrättade och delaktiga.

Mobbarens föräldrar är idag inte inkopplade. Jag litar på att de kommer kopplas in om/när pojken gör något igen.

Känns som mycket rykten, löften och chanser. Men om du tycker att det är tillräckligt istället för en handlingsplan som ni har kommit överens om och som ni kan påverka så är det ju upp till dig. Själv hade jag aldrig i livet gått med på att inte de andra föräldrarna kopplas in till exemel. Som det är nu har ni alltså ingenting på papper? Allt ni har är muntliga (imho yadayada) löften?

Som jag ser det så ger jag dom nu en chans som jag egentligen inte tror på men som dom punktmarkerar och anpassar dagarna så extremt till dottern tänker jag låt gå. När/om något sker kommer det bli cirkus så... som sagt mitt huvudmål är min dotter!

Som dottern har särskilda behov (särbegåvad) så har jag nära kontakt med många inkl rektorn och vi har regelbundna möten. Hade jag inte haft den nära relationen (det visste ju inte ni) hade jag inte gett dom möjligheten med ett enkelt löfte. Dock har dagens möte antecknats ner och jag har signerat protokollet, vår skola skriver protokoll på alla möten, alltid!

 

[Lovisaleonora]

Mobbarens föräldrar är idag inte inkopplade. Jag litar på att de kommer kopplas in om/när pojken gör något igen.

Det hade jag aldrig accepterat. Tänk att som förälder bli så förd bakom ljuset vad beträffar ens barn. Så hemskt.

 

[Helli]

Det hade jag aldrig accepterat. Tänk att som förälder bli så förd bakom ljuset vad beträffar ens barn. Så hemskt.

Jag håller med dig det är hemskt men jag tror tyvärr av den kontakt jag haft med föräldrarna att de ändå inte hade brytt sig. Vi får väl se hur det blir. Jag tänker lite hur skolan vågar (fel ord kanske) men ha ett enskilt möte med honom utan att informera föräldrarna, min dotter hade ju informerat mig hemma och JAG hade inte varit glad om det varit tvärtom. Dock är jag just nu ruggigt egoistisk, funkar det och min dotter är fri är jag nöjd.

 

[Javan]

Känns som mycket rykten, löften och chanser. Men om du tycker att det är tillräckligt istället för en handlingsplan som ni har kommit överens om och som ni kan påverka så är det ju upp till dig. Själv hade jag aldrig i livet gått med på att inte de andra föräldrarna kopplas in till exemel. Som det är nu har ni alltså ingenting på papper? Allt ni har är muntliga (imho yadayada) löften?

Om jag VAR den andra föräldern hade jag velat veta. Skulle bli skogstokig om min son mobbar andra och ingen berättar för mig.

 

[cirkus]

Om jag VAR den andra föräldern hade jag velat veta. Skulle bli skogstokig om min son mobbar andra och ingen berättar för mig.

Ja! Verkligen!
Jag begriper inte tankegången att föräldrarna ska hållas utanför

 

[Javan]

Ja! Verkligen!
Jag begriper inte tankegången att föräldrarna ska hållas utanför

Tror det är mer eller mindre tjänstefel faktiskt. (Jag förstår dig TS att du skiter i vilket bara mobbingen upphör) men jag är lärare och det är helt utanför kartan att INTE meddela hem i dessa fall. Har inte läst någon skolas likabehandlingsplan där kontakt och information till alla berörda vårdnadshavare är prioriterat.

 

[Badger]

Mobbarens föräldrar är idag inte inkopplade. Jag litar på att de kommer kopplas in om/när pojken gör något igen.


Som jag ser det så ger jag dom nu en chans som jag egentligen inte tror på men som dom punktmarkerar och anpassar dagarna så extremt till dottern tänker jag låt gå. När/om något sker kommer det bli cirkus så... som sagt mitt huvudmål är min dotter!

Som dottern har särskilda behov (särbegåvad) så har jag nära kontakt med många inkl rektorn och vi har regelbundna möten. Hade jag inte haft den nära relationen (det visste ju inte ni) hade jag inte gett dom möjligheten med ett enkelt löfte. Dock har dagens möte antecknats ner och jag har signerat protokollet, vår skola skriver protokoll på alla möten, alltid!

Det tycker jag är ett vansinnigt läskigt beteende gentemot hans föräldrar. Jag blir så förvånad över förskolelärare och lärare. Tror de någon blir glad över att "alla" föräldrar vet att deras barn är en mobbare utom de själva och de får ingen chans att göra någonting åt det. Gå på föräldramöte med sneda blickar från alla samtidigt som lärare och förskolelärare ler brett och ljuger dem rätt upp i ansiktet varje dag om att deras barn har varit såå snällt och allt har gått såå bra. Vad är meningen med det? (om han dessutom mot all förmodan skulle må dåligt och hans beteende är ett tecken på det så får de ingen chans att se över hans livssituation.)

 

[Badger]

Pojken i fråga har varit ett problem (mer eller mindre och till och från) i ett år. Tydligen så är det också av vikt att nämna att hans mor är läkare, det var någon mindre smidig personal på skolan som uttalade det som en "förklaring" förra våren, hänvisningen var att hon jobbade så mycket.

Jag är ganska snäll, visst har jag humör men det går fort över, låter mest men nu... Jag kommer kräva möte med hans föräldrar och löser sig inte frågan är jag inte rädd att driva det till sin absoluta spets. Föräldrarna behöver kanske stöd för att klara sin son?!

Hmm om man var elak/djävulens advokat skulle man kunna se det såhär. Barn är lättpåverkade, lärare och skola föraktar hans föräldrar och visar det lite för tydligt inför andra föräldrar och pojken? Han är jobbig och ett problem men de berättar inte det för föräldrarna för hon är bara läkare och inte hemmafru och därmed inte så hög i status. De punktmarkerar honom utan att berätta det för henne och driver honom till ett alltmer utagerande sätt genom sina förväntningar och opedagogiska bestraffningar. Inte ens när han mobbar barn berättar de det för föräldrarna.

Nästa gång undrar man ju om de "glömmer" att berätta någonting om mitt eget barn för att jag passar in i ngn annan mall.

(Jag läste en gång en artikel där man med flit? eller av misstag? råkade vända en hel klass uppochned genom att vända förväntningarna på barnen. Läraren fick veta att de sämsta var duktigast och de duktigaste bråkigast... tror inte det är såå lätt men tror det kan inverka.)

 

[Bexzor]

Om jag VAR den andra föräldern hade jag velat veta. Skulle bli skogstokig om min son mobbar andra och ingen berättar för mig.

Vi blev skogstokiga här hemma när vi fick veta av skolan att sonen mobbat ett specifikt barn genom att säga något i stil med att han skulle dödas.

Sonen fick först förklara sig här hemma, samt dagen efter be barnet om ursäkt framför lärarna. Jag själv ringde barnets mamma (delat boende och barnet var hos sin mamma den veckan) och berättade vad jag hört samt att det är inte okej nånstans samt att han kommer bli bestraffad (han blev tillfälligt av med sin fritidsaktivitet, mobil, dator,den egna tvn samt lekförbud med kompisar). För vi har noll tolerans mot mobbning i detta hem.

Och det är enda gången (och förhoppningsvis sista) som sonen har mobbat någon. Tyvärr är de ett gäng pojkar i klassen som hetsar varandra, däribland även han som blev mobbad just den gången (även om han är helt oskyldig enligt hans mamma ), det har varit konflikter mellan dessa pojkar ända sen förskolan. Hörde sist av rektorn och klassläraren att de äntligen börjar komma överrens

 

[Bexzor]

Mobbarens föräldrar är idag inte inkopplade. Jag litar på att de kommer kopplas in om/när pojken gör något igen.


Som jag ser det så ger jag dom nu en chans som jag egentligen inte tror på men som dom punktmarkerar och anpassar dagarna så extremt till dottern tänker jag låt gå. När/om något sker kommer det bli cirkus så... som sagt mitt huvudmål är min dotter!

Som dottern har särskilda behov (särbegåvad) så har jag nära kontakt med många inkl rektorn och vi har regelbundna möten. Hade jag inte haft den nära relationen (det visste ju inte ni) hade jag inte gett dom möjligheten med ett enkelt löfte. Dock har dagens möte antecknats ner och jag har signerat protokollet, vår skola skriver protokoll på alla möten, alltid!

Fast punktmarkering ger ingenting om inte föräldrarna är informerade. Hur ska de eventuellt kunna arbeta på problemet om de inte vet om det? Förhoppningsvis är de medvetna föräldrar som hjälper till att få slut på mobbningen.

Jag skulle bli vansinning om jag får veta att min son punktmarkeras utan att informera mig. På vår skola kräver de föräldrars tillstånd för att få punktmarkera, vilket jag godkänner OM det sker i smyg dels för att upptäcka bråk samt inte låta han hamna i fokus för de andra barnet. Mobbning ska upphöra, inte flyttas till ett annat barn!

 

[mooi]

Tror det är mer eller mindre tjänstefel faktiskt. (Jag förstår dig TS att du skiter i vilket bara mobbingen upphör) men jag är lärare och det är helt utanför kartan att INTE meddela hem i dessa fall. Har inte läst någon skolas likabehandlingsplan där kontakt och information till alla berörda vårdnadshavare är prioriterat.

Håller med! (skolkurator).

Helt galet att inte informera den mobbande elevens föräldrar, utan jobba bakom ryggen på dem. Såna här saker måste man ha med föräldrarna på. Hur tänker man?
Säg att situationen förvärras efter ett tag, ska man DÅ kontakta föräldrarna och bara; Ert barn mobbar, och har gjort det så och så länge. Vi har gjort det här och det här, men det hjälper inte -nu får ni faktiskt ta tag i det här.

 

[vallhund]

Håller med! (skolkurator).

Helt galet att inte informera den mobbande elevens föräldrar, utan jobba bakom ryggen på dem. Såna här saker måste man ha med föräldrarna på. Hur tänker man?
Säg att situationen förvärras efter ett tag, ska man DÅ kontakta föräldrarna och bara; Ert barn mobbar, och har gjort det så och så länge. Vi har gjort det här och det här, men det hjälper inte -nu får ni faktiskt ta tag i det här.

Skogstokig är bara förnamnet på vad jag skulle bli i den situationen!

 

[Helli]

Jag tror mest det är min dotter som punkmarkeras. Jag fick höra pojkens förklaring också. Som min dotter är särbegåvad har hon viss anpassning och det såg han som orättvist, han hade erkänt sina handlingar och varit ledsen för det då även han upplevde sig mobbad av vissa andra barn (han hade poängterat att det inte var min dotter) och dessutom sin storebror (ville inte att föräldrarna fick veta det sista).
Idag har varit lugnt på skolan, jag hoppas det fortsätter. Jag hade också velat veta som förälder, det känns mystiskt att dom inte får veta men jag ser det inte som min uppgift att kämpa för deras "rätt" jag har nog med min lilla tös.

 

[Badger]

Jag tror mest det är min dotter som punkmarkeras. Jag fick höra pojkens förklaring också. Som min dotter är särbegåvad har hon viss anpassning och det såg han som orättvist, han hade erkänt sina handlingar och varit ledsen för det då även han upplevde sig mobbad av vissa andra barn (han hade poängterat att det inte var min dotter) och dessutom sin storebror (ville inte att föräldrarna fick veta det sista).
Idag har varit lugnt på skolan, jag hoppas det fortsätter. Jag hade också velat veta som förälder, det känns mystiskt att dom inte får veta men jag ser det inte som min uppgift att kämpa för deras "rätt" jag har nog med min lilla tös.

Ush var det inte en artikelserie nyligen om hur ärrande det är att vara mobbad av syskon och att föräldrarna ofta inte märker det. Då är man ju helt ensam.