prispengar

[havreflinga]

I vikt-tråden kom frågan om prispengar upp. Någon trodde att om prispengarna blev större, då skulle hästägarna skaffa lättare ryttare till sina hästar. (Fritt tolkat.)

Och det fick mig att börja fundera. Vill vi ha mer prispengar till sporten? Spontat känner jag att det ju skulle vara kul om man kunde vinna exempelvis 3000 kr på en tävling! Vem tackar nej till det!?

Men samtidigt, vad händer med sportens själ om möjligheten att tjäna pengar ökar?

Ett sätt att få in mer pengar till sporten är att göra det möjligt för "vanligt folk" att spela på våra hästar. Det känns ganska orealistiskt i nuläget, men vi kan väl leka med tanken.

Om man kunde spela på distans på samma sätt som t ex trav, hur skulle det påverka/förändra sporten? Skulle du vilja att det blev så? Eller skulle du kanske sluta med distans då?

Ett annat sätt att som arrangör kunna bjuda ryttarna på ett stort och fint prisbord är att jaga sponsorer. Personligen tycker jag det är jättekul när man får med sig lite hästartiklar hem efter en lyckad ritt. Men finns det en gräns för hur mycket hederspriser/pengar som är lämpligt för sponsorer att gå in med? Kan det bli för mycket?

På Greveritten fick ALLA med sig lite småsaker (borste, hovkrats och sånt) hem. Fast jag vet inte om det bara var de som blev godkända eller alla som startat. Är det en bra idé?

Ska man satsa på olika specialpriser (t ex bästa hinknisse, bästa kallblod, trevligast uppvisad häst för veterinärerna, äldsta häst/ryttare och liknande) eller koncentrera sig på ryttarna i täten?

Hoppas på många svar!

 

[Arabis]

Jag & några med mig har varit uppe i en disskussion om det här med prispengar.
För höga prispengar för de placerade, tror jag gör att själva ritten kommer bli ett riktigt långt galopprace till slut, verkligen vinna eller försvinna.
Däremot, så pratade vi om att en betydligt högre prissumma skulle kunna delas ut för bästa kondition. Då även kanske 2:a & 3:e pris för BC. Man behöver då inte vara först imål, för att " vinna", utan BC kan ju utses bland de placerade, men det skall vara en väl ( vad heter det) genomgången koll för att utse den bästa. Som tex Tjust distansklubbs, ( el liknande). Alla borde ha samma villkor för BC, & många faktorer skall spela in.
Jag vet inte om det är genomförbart, men det tycker jag skulle vara en idé för att få mer prispengar, men ändå inte riktigt "rida slut" hästen. För att vinna BC, så gäller det ju verkligen att känna sin häst, & ta till vara på de egenskaper som just mitt ekipage kan "vinna/ tjäna" på.
* en liten tanke..

 

[Stopek]

Tror inte att det är realistiskt att ens tänka sig på länge att det skulle finnas pengar i distans. Allmänintresset för distans är allt för litet och det är för svårt för en publik att hänga med och hålla intresset uppe under så långa dagar som distansen ju handlar om. I länder där man har tradition av denna typen av ritter/tävlingar är det en annan sak.
De summor du talar om på några tusen tycker jag dock inte låter orealistiskt i en nära framtid, med mycket jobb med sponsorer och liknande, för att locka till sig ekipage till just sin tävling. Några tusenlappar är ju inte några pengar att tala om överhuvudtaget när det handlar om hästsport. Det får nog handlar om närmre hundratusen för att det skall locka till sig nya ryttare som gör det i vinstsyfte. Fast att överhuvudtaget få fram nya hästar genom prispengar tror jag är svårt - en travhäst startar ju efter bara en kort träningsperiod och distanshästen är ju först redo i en ålder då travhästen pensioneras. Därför kan man inte slita och slänga distanshästar som man gör med travhästar. Däremot kan kanske lite prispengar locka till sig folk från travet kanske. Man kanske låter sin duktiga travhäst - när det närmar sig pensionering - gå lite distansritter för att få in lite pengar, istället för att sälja/slakta.
Fast frågan är kanske då om det är det vi vill premiera. För min egen del så saknar prispengarna betydelse i dagsläget. Det är så långt kvar för just mina hästar innan vi ens kan tänka placeringar. Och det är definitivt inte det som driver mig - pengar alltså Fråga min man hur mycket prispengar det skulle behövar vara för att det ens skulle jämna ut sig.
Jag tycker också att man hellre då skall ge finare pris till BC om man nu lyckas med att få in oredentligt med pengar från sponsorer. Fast bara det att göra någon specialtillverkad plakett eller rosett för BC är ju en väldigt trevligt och värderas, så det behöver inte vara pengar, fast pengar det är ju en fin gest det med. Men framförallt hellre fina priser till BC än till ettan.
Hälsning Maja

 

[Spirit]

Trots jag inte blev godkänd på Greveritten pga min felridning , så fick även jag papperspåsen med broschyrer och lite småsaker, när jag hämtade ut min tävlingsbok.

Risken med mer prispengar är att avgiften för oss ryttare som tävlar höjs. Om inte så lägger man som ryttare press på arrangören att få ihopa minst x-antal sponsorer utöver dom som verkligen behövs. Risken är att arrangören helt enkelt låter bli att anordna ritter pga extra arbetet, eller alternativ om dom kan ordna fasta sponsorer som ställer upp på alla arrangörens ritter via ett särskilt sponsorkontrakt.

Jag hade gärna sett mer prispengar & kanske mer utbrett så inte "bara" 1-3 får en slant utan även 4-6 får en mindre summa. Då riskerar man nog inte att ryttarna pressar sina hästar utan kan även "nöja" sig med en 4-6 plats.Samt det kanske även lockar fler tävlanden eftersom dom inte är pressade att ta 1-3 placering för prissumman skull.

Ovanstående inlägg är oxå ett bra förslag.

/Spirit

 

[akleja]

Visst vore det positivt med mera priser. Jag tror inte vi behöver vara rädda för att vinst och pengaintresset blir för stort. Dit är det nog långt i den här grenen. Det sägs att vid en större internationell tävling i Tyskland fick placerade en plastkanna och plastmuggar! I vilken annan sport hade man accepterat det?
Jag tycker t.ex. att det kan finnas premier till placerade även i 50 km-klassen. Inför Greveritten jaaagade vi sponsorer! Med ett fåtal startande i tävlingsklassen var vinstsumman inte högre än vad TR kräver, men alla godkända fick något, alltifrån hästtäcke, schabrak till borstar och vattenflaskor beroende på placering och klass. Alla startande fick dessutom en "reklampåse" med keps o dylikt.

Men att hitta sponsorer är inte det lättaste. Någon nämnde längdskidor som sport, där man några decennier tillbaka, för att locka publik åkte runt, runt på en bana som kunde följas med kamera. Men vem vill rida mil efter mil på en travbana!? Ett annat sätt att få uppmärksamhet verkar vara genom Dokusåporna... fast det passar nog inte distansryttarens karaktär...
Så jag antar att vi får gå den långa vägen, med ständig jakt på uppmärksamhet bland sponsorer och media samt försöka få fram lite bättre priser än plastmuggar till bäst placerade.