Presentera era inkörningsprojekt.

[Chili]

Min född -14 var tömkörd vid köp nu i början på vintern. Van vid träns, bett, loksele. tycker inte det är för tidigt. Jag tömkörde min förra unghäst från att han var kanske 1 år och några månader.

 

[Amk]

Nu är julledigheten avslutad och jag har börjat jobba med min ponny. Vi har tränat på att styra, göra halt och komma igång till skritt igen. Inledningsvis hade jag grimma över tränset, men mot slutet använde vi bara bettet då ponnyn blev väldigt pigg och var svårbromsad med bara grimman. Det har varit jättekul att komma igång, och han är duktig även om han gör en hel del vackra skolor ovan mark... jag hade glömt hur enormt mycket tid det ligger i en inkörning, så man uppskattar den äldre hästens nivå desto mer.

 

[Mli]

Nu blidde det inte riktigt som jag tänkt då tappskor och snö ställde till det för min träningsplan. Men vi har ändå kommit långt. Nu drar han linor och svängel utan problem. Jag kan hålla mot i svängeln och även lyfta och släppa den utan reaktion. Drar både i skritt och trav nu. Det som är kvar på mitt mål tar vi när det töat i veckan, skaklarna ligger nämligen under snön någonstans i paddocken..
Han är rätt trevlig att jobba med nu när vi bättre litar på varandra. Tömkörde ut idag för att skritta av, och 200m hemifrån på hemvägen blev han lite stressad och taktade, ville bara sätta av framåt. Men han lyssnade bra på mig (och mitt nya grodbett..) och höll sig i skinnet hela vägen hem.

 

[kryddelydd]

Jag har vintervila.
Eller ja.
Inte jag, men mina flertalet av mina unghästar.
Om någon vecka ska Yngve och Reggie få skor har jag tänkt mig, så då ska vi börja om med körningen igen. Reggie behöver antagligen grundas med tömkörning några gånger och lite skrammel innan vagn (eller inte; mer stabil häst får man leta efter gällande psyket) hängs på igen.
Känner mig lite taggad att jobba mer med precision i styrning, men det fungerar säkert inget vidare förrän det är vår och snön är borta. Så mer grund med "rakt fram på vägen" och så tömkörning i par, torde ligga på agendan.

 

[Mli]

Igår fick Musse ett dressyrtömkörningspass i paddocken - iförd linor och mjuk svängel (dvs kedja med plaströr på med kedjor i båda ändar).
Jag har funderat, och planerat om. I normala fall så hade jag i detta läge vant in vid skaklar innan det är dags för att dra något. Men eftersom han har varit så känslig så tror jag att jag fortsätter med linor, kopplar på den hårda, riktiga, svängeln med drag (den svängeln har han fått panik av innan) och drar lite däck när bara den hårda svängeln går bra. Då kan vi ha det som ny "baslinje" om vi måste backa massor när vi börjar med skaklar. Skaklar åker inte på förrens han är helt trygg med att dra diverse skrammel och konstigheter (stora dunkar med grus i, plaststolp etc). Jag är fullständigt nöjd med att kunna använda honom till att harva och kratta här på gården ett tag till, vi har ingen stress i vagn. Han får den tid han behöver nu när planen är att vi ska ha två andra att köra.

 

[Mli]

Ta daa!! Noll reaktion, skritt och trav även på voltarbete. Och står stilla på kommando. Det här var något jag inte trodde skulle vara möjligt för ett halvår sedan. Bådar gott inför vårens ljusa kvällar! (Kan ju inte flexa ut för att träna hästarna varje eftermiddag.. )

 

[Chili]

Ta daa!! Noll reaktion, skritt och trav även på voltarbete. Och står stilla på kommando. Det här var något jag inte trodde skulle vara möjligt för ett halvår sedan. Bådar gott inför vårens ljusa kvällar! (Kan ju inte flexa ut för att träna hästarna varje eftermiddag.. )

Åh vad roligt!

Jag tycker det går väldigt segt med att hitta en bra begagnad loksele. De dyker upp ibland men ägaren vill ju i princip aldrig skicka pga vikten/otympligt. Så nu kikar jag på nya men lite billigare bröstselar så vi har nånting iaf. Har fastnat för Drive outs Duo i brunt. För en lite nybörjare som läst allt tillgängligt angående bra/dålig sele senaste tiden tycker jag denna verkar alldeles utmärkt? Sen kan skatteåterbäringen i sommar få gå till en ny, riktig rockard. har man inte bråttom kanske det rent av dyker upp en bättre begagnad i närheten.

Svängel, en kätting och en sax plockade jag med mig från pappa. De ligger och väntar men kommer snart till användning hoppas jag.

 

[Mli]

Åh vad roligt!

Jag tycker det går väldigt segt med att hitta en bra begagnad loksele. De dyker upp ibland men ägaren vill ju i princip aldrig skicka pga vikten/otympligt. Så nu kikar jag på nya men lite billigare bröstselar så vi har nånting iaf. Har fastnat för Drive outs Duo i brunt. För en lite nybörjare som läst allt tillgängligt angående bra/dålig sele senaste tiden tycker jag denna verkar alldeles utmärkt? Sen kan skatteåterbäringen i sommar få gå till en ny, riktig rockard. har man inte bråttom kanske det rent av dyker upp en bättre begagnad i närheten.

Svängel, en kätting och en sax plockade jag med mig från pappa. De ligger och väntar men kommer snart till användning hoppas jag.

Om jag måste köpa en ny sele till den mindre ponnyn (blir väl rätt så troligt..) så tänker jag mig att det blir en DO Duo och komplettera med en separat ergonomisk brösta från Zilco. Då har man alla funktioner man behöver till ett mkt bra pris. Har en hel sele i Biothane och det är såklart min favorit, men plånboken tillåter inte att ha två just nu. Väntar tills DO börjar sälja sin nya Biothane, den är suverän och till ett bra pris. har deras prototyp.

Nu vet jag inte vart du bor, men jag kör ibland sträckan Skåne - Sthlm, så säg till om jag kan hjälpa till med någon frakt någon gång om jag ändå är ute och kör!

 

[trassel]

Vill du titta på min ideal maraton, går det utmärkt. Jag är på kurs i Stockholm till i morgon, sedan är jag på hemmaplan.

 

[Chili]

Vill du titta på min ideal maraton, går det utmärkt. Jag är på kurs i Stockholm till i morgon, sedan är jag på hemmaplan.

Tack för erbjudandet! Är den också från DO? Jag borde ha tid i helgen, vore jättekul att träffa er.

 

[trassel]

Jag har köpt min från Börjes, om du vill klämma på/prova en maratonsele.

 

[Mli]

Idag drog Musse däck i hagen. Han var lite på tå idag, skulle behöva mer regelbunden motion. Unghäst som han är så kunde han inte hålla sig i skinnet utan totalt exploderade med skolor ovan mark. Med däck bakom. När jag röt till "STILLA" ovh tog en lätt förhållning tvärstannade han och stod stilla som ett ljus innan han fick kommando att gå. Fortfarande obrydd om däcket.. Mer än så kan jag inte kräva av en unghäst, han har blivit helt fantastisk. I morgon ska vi dra med lokselen, förbereda för mer motstånd.

 

[Mli]

https://www.facebook.com/video.php?v=10153878634952380

 

[Digbil]

Inkörningen har stått still för oss ett tag. Jag har gått med rockarden vid henne och två personer som hållit den i rätt läge. Hon har ståt "plats" själv medan jag kört vagnen runt och fällt upp och ner.
Men i januari flyttade vi till nytt stall och omställningen har tagit tid. Jag har tömkört två gånger bara eftersom jag inte vill ge mig ut på okänd mark i mörkret. Vi har iofs ridhus. Men problemet är inte grejerna. Hon är helt lugn med släpa och däck och lösa skaklar. Problemet vi har blev väldigt uppenbart i samband med flytten och det är att hon spookar och blir otrygg när hon går först (före mig) på okänd mark. Hon stannar och vänder 180 grader. Idag när hagkompisen gnäggade så var det nära att jag tappade kontrollen. Hon har snott in sig i tömmarna runt halsen några gånger men är så mycket tränad med grejer och rep och prassel ( i andra sammanhang än körning) att hon tar det med ro.

Detta har verkligen fått mig att tvivla på hennes lämplighet som körhäst. Samtidigt vet jag att det är en häst som tar skare på ett bra sätt och är väldigt vettig i det mesta. Tanken med körningen är att vara ett komplement och att kunna köra henne och jobba henne innan hon rids in helt.

Vad tror ni? Fortsätta tömköra mycket ut i markerna för att få distans och vana i henne eller ge upp?

Det är en unghäst, 4 år, mycket hanterad och van. Vettig och lyssnar bra (är tävlad i handklasser i western).
Jag har lång erfarenhet inom travet där vi körde in mycket unghästar men på ett helt annat vis än jag gör med denna.

 

[Efwa]

Inkörningen har stått still för oss ett tag. Jag har gått med rockarden vid henne och två personer som hållit den i rätt läge. Hon har ståt "plats" själv medan jag kört vagnen runt och fällt upp och ner.
Men i januari flyttade vi till nytt stall och omställningen har tagit tid. Jag har tömkört två gånger bara eftersom jag inte vill ge mig ut på okänd mark i mörkret. Vi har iofs ridhus. Men problemet är inte grejerna. Hon är helt lugn med släpa och däck och lösa skaklar. Problemet vi har blev väldigt uppenbart i samband med flytten och det är att hon spookar och blir otrygg när hon går först (före mig) på okänd mark. Hon stannar och vänder 180 grader. Idag när hagkompisen gnäggade så var det nära att jag tappade kontrollen. Hon har snott in sig i tömmarna runt halsen några gånger men är så mycket tränad med grejer och rep och prassel ( i andra sammanhang än körning) att hon tar det med ro.

Detta har verkligen fått mig att tvivla på hennes lämplighet som körhäst. Samtidigt vet jag att det är en häst som tar skare på ett bra sätt och är väldigt vettig i det mesta. Tanken med körningen är att vara ett komplement och att kunna köra henne och jobba henne innan hon rids in helt.

Vad tror ni? Fortsätta tömköra mycket ut i markerna för att få distans och vana i henne eller ge upp?

Det är en unghäst, 4 år, mycket hanterad och van. Vettig och lyssnar bra (är tävlad i handklasser i western).
Jag har lång erfarenhet inom travet där vi körde in mycket unghästar men på ett helt annat vis än jag gör med denna.

Tappa inte modet. Jag har den mest trygga körhäst som finns men tömköra på fält eller även ibland på volten så kan han både sticka och bli rädd.
I den åldern är det inte heller ovanligt att vända och trassla in sig. På något sätt tillhör det åldern och inkörningen, upplever jag.

Det enda som jag kan säga är väl att vara uppmärksam första gångerna man har skaklar ute och den vill vända OM den skulle bli rädd för skaklarna. Men annars verkar det osm de fattar skillnaden och vänder inte när de körs med vagn men har åsikter och hyss för sig när man tömkör.

 

[Mli]

Inkörningen har stått still för oss ett tag. Jag har gått med rockarden vid henne och två personer som hållit den i rätt läge. Hon har ståt "plats" själv medan jag kört vagnen runt och fällt upp och ner.
Men i januari flyttade vi till nytt stall och omställningen har tagit tid. Jag har tömkört två gånger bara eftersom jag inte vill ge mig ut på okänd mark i mörkret. Vi har iofs ridhus. Men problemet är inte grejerna. Hon är helt lugn med släpa och däck och lösa skaklar. Problemet vi har blev väldigt uppenbart i samband med flytten och det är att hon spookar och blir otrygg när hon går först (före mig) på okänd mark. Hon stannar och vänder 180 grader. Idag när hagkompisen gnäggade så var det nära att jag tappade kontrollen. Hon har snott in sig i tömmarna runt halsen några gånger men är så mycket tränad med grejer och rep och prassel ( i andra sammanhang än körning) att hon tar det med ro.

Detta har verkligen fått mig att tvivla på hennes lämplighet som körhäst. Samtidigt vet jag att det är en häst som tar skare på ett bra sätt och är väldigt vettig i det mesta. Tanken med körningen är att vara ett komplement och att kunna köra henne och jobba henne innan hon rids in helt.

Vad tror ni? Fortsätta tömköra mycket ut i markerna för att få distans och vana i henne eller ge upp?

Det är en unghäst, 4 år, mycket hanterad och van. Vettig och lyssnar bra (är tävlad i handklasser i western).
Jag har lång erfarenhet inom travet där vi körde in mycket unghästar men på ett helt annat vis än jag gör med denna.

Jag har också haft unghästar som har reagerat kraftigt på att gå först när man tömkör ute. Jag promenerar mycket ute med mina unghästar, och det jag har gjort är att promenera med tömkörningsutrustning på. Jag tömkör unghästar (från ca 2 år och upp) de sträckor jag vet att hästen går fram och är trygg med, och leder sen förbi de partier som misstänks kunna skapa oro. Men byter innan minsta tecken på oro. På så sätt har jag lyckats bygga det självförtroende som behövts, sen går även riskpartierna av bara farten.
Men några hästar har aldrig kunnat bete sig bra när jag tömkört ut. Men har jag bara hängt ner linor/skaklar så har uppmärksamheten skärps direkt. Typiskt kallblod tror jag, när det är arbete på gång är det liksom allvar.

Jag har just nu samma tankar om min Musse. Han är suverän i paddock och i hage, men hopplös vissa partier att gå ut med. Han kan stegra och bocka och härja rundor så jag knappt kan hålla honom när vi ska gå förbi andra hästar eller om han spänner sig om det kommer en bil på avstånd. Han är inte rädd, bara totalt överladdad och "bebis" i huvudet. Vissa dagar bryr han sig inte, vissa dagar är han hemsk. Därför rider jag bara i paddocken, och har all inkörning där och i hagarna för att kunna stänga om honom. Sen promenerar vi ut för hand. Jag tror verkligen att han kommer bli lugnare ju äldre han blir och ju mer han får arbeta. Och om det blir så att vi bara kan dra redskap (och förhoppningsvis vagn) på gården så får det ju bli så de närmsta åren. Det fyller ju en funktion det också. Jag har just nu plats för fler hästar som kan fylla mina andra behov, därför så har jag tid att vänta ut honom.

 

[Digbil]

@Mli @Efwa
Tack för lugnande ord och pepp.
Jag körde mycket med linor och däck i skog och mark på förra stället vi bodde på. Det hände någon gång att hon skulle tvärvända när någon hästätande gräshög eller nåt dykt upp på ett oväntat ställe. Då betedde hon sig helt annorlunda än vid tömkörning. hon hade stenkoll på var linor och svängel var och hon backade och svängde runt utan att sätta en fot på eller utanför en lina. Det verkar som att hon ändå har koll.

Jag hade tänkt att utnyttja ridhuset för att sätta i vagn och sen fortsätta tömköra med linor och svängel ute. Det finns en 1000 m travbana (rundbana) på gården som jag tänkte vänja in henne att gå på och sen utnyttja den i början av vagnsturerna.

Jag har lyckats lösa och få till allting annat så bra med den här hästen med tappar självförtroendet lite i samband med körningen. Men jag har ju faktiskt ingen brådska eller tid att passa .

 

[Rosie]

Idag blev första träningspasset i paddocken och fram och tillbaka till postlådan med loksele och linor, med en planka emellan, för min 8-åriga valack. Han är lite, lite bakskygg från födseln tror jag (har haft honom sedan han var 6 mån) så därför är det extra intressant hur detta skall gå, men det gick hur bra som helst idag. Har tömkört en del tidigare så han är van att gå framför mig. Han blev lite störd bara av plankans skrammel och rassel, men ingen som helst ohanterlig rädsla - vände bara lite på huvudet och kollade. Har egentligen bara som mål att han skall kunna dra lite här hemma, men vem vet, kanske blir det en fin körhäst till slut ! Har tränat honom genom åren med rep runt benen, plast och annat och han är i grunden inte lättskrämd eller tittig men blev skrämd av en bil bakifrån förra året så där har vi lite att jobba på. Har lite tankar på att testa skygglappar på honom, men känns som om det skulle bli värre då eftersom han gärna vill vända sig om och se bilen som kommer. Får fundra lite till på det... Rider honom därför inte heller på landsvägen efter den händelsen utan det blir promenader till och från ridställen. Att hitta ställen att köra på där det inte är trafik känns nästan omöjligt så därför blir målet att kunna dra något lugnt och fint när jag går/tömkör honom.

 

[Egonson_]

Hilda 2 år, med gjord och bett i munnen ute på promenad med utrustning för andra gången. Promenad på ca 30 min Huuur duktig som helst, hon skrittade på med god energi hela tiden. Knatade över bron över ån här nere utan att tveka, aldrig sett en bro förut.
Duktig liten dam!

 

[Habina]

Hoppar in här igen, för nu har jag börjat tömköra Ricky igen. Jag har börjat jobba honom i sjok, så vi jobbar 2-3 pass på raken istället för varannan dag. Det passar honom utmärkt, han blir trygg av att vi gör samma sak varje dag.

Nu har vi kommit så långt att vi kan gå hela grusvägen (500 m) till "ridbanan" och tillbaka. Han är lite orolig i halterna och kan få för sig att snurra ibland. När jag går bredvid hans bakdel går det lättare än när jag går bakom honom.

Samtidigt är jag kluven till inkörning. Jag gillar tanken, att köra honom några månader innan jag påbörjar insittningen, men han har en historia av att när han blir rädd, så sliter han sig och springer iväg...

Med bra kapson har det inte hänt sedan i somras, men han har gjort ett par försök så sent som för två veckor sedan. Jag är inte erfaren, har kört in två hästar (finns i den här tråden), men de var inridna och stabila (15 respektive 8 år).

Vad säger ni?