Porslin och glas - hur viktigt är det för dig? (utbruten från Vad gör vi? Del CLVI)

Tillhör också skaran som tycker att dukning tillhör måltiden. Haft flera ärvda serviser, som Svenska slott, Flytande blå, Meissen och någon med syrener på. Arvegods och i massor med delar. Men har inte plats längre, otroligt trist. Så kör endast en och samma nu...

Jag förstår att det är olika såklart men blev ändå förvånad för några år sedan. Vi var ett gäng kollegor som övernattade i stuga och skulle äta frukost. De kollegor som ansvarade för frukost dukade inte fram assietter/något lägga smörgås på eller servetter. Jag väntade tills allt skulle vara framdukat men insåg efter ett tag att smörgås skulle läggas direkt på bordet. Och hushållsrullen ställdes på bordet som servett.

Aldrig gjort så...

Har lagger manga smorgasen, kakan, frukten, vad det nu ar, pa en serviett, eller helt enkelt pa en ruta hushalls papper. Eller sa har man alltid, alltid, assietter till allt, men inte nodvandigtvis duk eller "place mats" och allt porslin och bestick ar direkt pa bordet. Det kan vara mycket forvillande hos andra an Svenskar. :p
 
Jag sålde min Blå Måsen-servis jag fick av min mamma(vilket skapade en viss hysteri från hennes sida🙄). Dels tycker jag den är oerhört ful, dels tycker jag att maten ser oaptitlig ut på blått porslin.

Däremot är Burleighs art deco-porslin to die for!:love:
Det finns många olika fina porslin, från helt billiga neutrala som bara "är" liksom till otroligt vackra! På andra sidan skalan finns ju då Blå Måsen och Gröna Anna, jag tycker verkligen inte att de är fina, men båda är ju så väldigt populära ;)
 
Vi använde aldrig tallrikar eller assietter hemma i Sverige när vi åt smörgås/frukost och jag ställer inte fram det om jag serverar i lägenheten här heller. Det har liksom aldrig fallit mig in. Skivade grönsaker serveras direkt på skärbrädan också, i informellt sällskap, och något annat har jag aldrig hemma.
Jag har aldrig tänkt på hur britterna gör men generellt minns jag inga "smörgåsfat" från min uppväxt eller vuxenliv i Sverige.
 
Porslin är roligt och intressant! Men på morgonen finns det ingen kopp som är bättre att ha kaffe i än Ikeas Pokal. Billiga och extremt hållbara. Men framförallt lagom stora för att man ska slippa springa fram och tillbaka till kaffebryggaren :D
 
Jag är en sån som har allt väldigt blandat och väljer det jag blir glad av för dagen :) Har faktiskt börjat uppskaffa äldre porslin, tycker det finns mycket fint!

Dock har vi en hel finporslins-servis hemma i ett skåp.... bröllopsgåva minsann - till min man och hans exfru för 25 år sen! :rofl::D
 
Fast va? Jag skulle aldrig kunna skilja på det billigaste från billigaste varuhus och det dyraste från dyraste. Märkliga människor som gapar över dylikt. Antingen tycker jag att det är fint och bekvämt eller inte, men personligen finns det inte en chans att jag skulle kunna avgöra om det var märkesvaror eller någonting charmigt från ICA Maxi.

Edit: jag tror alltså inte det är vanligt att folk sätter stort värde vid porslinert en serverar maten på, det är nog mer intressant för en själv. :)
Jag kan skilja på det direkt. Men jag vet inte vad det spelar för roll. Dvs jag gör ingen bedömning av det. (eller mer än oooh, svarta fyrkantiga fat från 80-talet, intressant, typ)
 
Vi har bara gammalt porslin här hemma. Inför bröllopet i somras åkte vi från loppis till loppis och köpte på oss ännu mer. Dukningen var helt omaka, vilket var lite idén också. :) Bara gammalt och antikt i en härlig blandning. I köksskåpet inomhus har vi nog tallrikar från 10 olika serier. Uppe på logen där allt förvaras kan jag nog inte ens försöka gissa mig till hur många olika serier det är representerade.

(I dagsläget äger vi över hundra kaffekoppar med fat, mattallrikar, assietter och diverse, så nu har vi faktiskt sagt att vi ska rensa ut och sälja av :p)
 
Jag är absolut ingen kännare när det kommer till porslin och glas, men jag tycker att det är väldigt viktigt för känslan av en middag. Både i hur glas och bestick känns att hålla i men också det estetiska intrycket. Man äter ju med alla sinnen :)
 
Håller med. Särskilt kan det reta någon att man dukar fint till vardags. När jag kom in i sambons släkt gapades det varje gång att det var dukat med fin porslin vid besök.
Jag gillar att ha det som jag tycker är fint porslin för mig ibland. Men jag njuter av det själv och matchar som jag tycker är fint. Jag har inget porslin i så stor omfattning att jag kan ha alla pottor, serveringsfat och skålar i samma.

(Men jag har ett övertaget Gröna Anna halvudda till vardags, och ett eget nytt fått, märkes, till lite ibland vardag (tycker faten är lite stora) och ett helmysigt från farmor, vinranka, till när det är kul.
 
Har lagger manga smorgasen, kakan, frukten, vad det nu ar, pa en serviett, eller helt enkelt pa en ruta hushalls papper. Eller sa har man alltid, alltid, assietter till allt, men inte nodvandigtvis duk eller "place mats" och allt porslin och bestick ar direkt pa bordet. Det kan vara mycket forvillande hos andra an Svenskar. :p
Min dotter firade bl.a. jul hos pojkvännen i Ohio ... och allt serverades på papperstallrikar! Man åt fö alltid på papperstallrikar även till vardags - och med tallriken i knät i soffan framför TV:n. Dottern tyckte det var ytterst märkligt och dessutom svårt att skära maten på en sladdrig papperstallrik. Hon lyckades arrangera några måltider vid bord och det ansågs som nåt lite speciellt och ovanligt. Detta var alltså en vanlig familj, med föräldrar och son, vid jul massor med släktingar. Alla åt med papptallrikar i knät.

Å andra sidan är det mycket som är lite märkligt i Ohio.....
 
Min dotter firade bl.a. jul hos pojkvännen i Ohio ... och allt serverades på papperstallrikar! Man åt fö alltid på papperstallrikar även till vardags - och med tallriken i knät i soffan framför TV:n. Dottern tyckte det var ytterst märkligt och dessutom svårt stt skära maten på en sladdrig papperstallrik. Hon lyckades arrangera några måltider vid bord och det ansågs som nåt lite speciellt och ovanligt. Detta var alltså en vanlig familj, med föräldrar och son, vid jul massor med släktingar. Alla åt med papptallrikar i knät.

Skojar du?! Låter ju helvrickat, miljövidrigt och obekvämt!
 
Min dotter firade bl.a. jul hos pojkvännen i Ohio ... och allt serverades på papperstallrikar! Man åt fö alltid på papperstallrikar även till vardags - och med tallriken i knät i soffan framför TV:n. Dottern tyckte det var ytterst märkligt och dessutom svårt att skära maten på en sladdrig papperstallrik. Hon lyckades arrangera några måltider vid bord och det ansågs som nåt lite speciellt och ovanligt. Detta var alltså en vanlig familj, med föräldrar och son, vid jul massor med släktingar. Alla åt med papptallrikar i knät.

Å andra sidan är det mycket som är lite märkligt i Ohio.....
Hopps! äntligen en förklaring på en jättemärklig pryl som dök upp i ett filmflöde. Någon snubba som visade den jättepraktiska papperstallrikshållaren fastsatt ovanför diskbänken så man liksom slapp öppna en låda för att få papperstallrikar. Som en Torky liksom. :arghh: det är ju helt galet, dessutom gräver man väl i USA ned soporna, eller mal ned dem i vasken dessutom :(
 
Hopps! äntligen en förklaring på en jättemärklig pryl som dök upp i ett filmflöde. Någon snubba som visade den jättepraktiska papperstallrikshållaren fastsatt ovanför diskbänken så man liksom slapp öppna en låda för att få papperstallrikar. Som en Torky liksom. :arghh: det är ju helt galet, dessutom gräver man väl i USA ned soporna, eller mal ned dem i vasken dessutom :(
Ja, vi hade kvarn i vasken när vi bodde i USA! Allt åkte ner i Monstret, som vi kallade det. Tror inte det är lagligt i Sverige? En bekant här har ändå installerat en i sitt kök….!
 
Jag kan inte dricka burköl, jag tycker att det är hemskt! Så när jag haft tillställningar genom åren och folk undrar varför jag inte köpt burköl i stället för flaska så har jag känt att ja vi kan ju servera vinet i plastmuggar också varför inte 🙃

Nej men jag vet att det här är en socioekonomisk grej och kan vara känsligt. Att vara kräsen med saker överlag ser jag lite mer som en förbannelse än något bra, man gör det ju förbaskat bökigt för sig. Och dyrt.
 
Jag tycker porslin och bestick är viktigt!
Inte alls ur ekonomisk aspekt, vill inte ha något dyrt eftersom jag är bra på att slå sönder porslin och glas. Men det ska vara noga utvalt. Dricker gärna ur vinglas till vardags, vilket pv inte förstår sig på så han har fått ett eget stort latteglas XD. Noga med muggar också, det ska vara en som är god att dricka ur.
Förstår inte heller detta med att ha massor av (fint) porslin undangömda i skåp! Vi har pratat om det flera ggr hemma. Det är till för att användas och en vanlig vardag kan väl vara lika mycket värd som en särskild dag.

Jag älskar färg, och som med allt annat bryr jag mig mer om färg och design än märke och tillverkare. Mitt eget porslin just nu är grått från Ikea. Fick svart porslin i julklapp för 30 år sen men gillade det aldrig, däremot tycker jag att det grå är vackert. Jag skulle gärna ha mer färggrant och jag har sett några färgglada serier på bland annat Åhléns men tyckt att det varit för dyrt. Har tittat lite på en serie som Rusta har som jag mår bra av att titta på. Skulle aldrig kunna ha något vitt, oavsett hur "fint" eller gammalt det är, jag behöver sprakande färger för att må bra.

Jag håller med! Vill ha färgglatt! Tänker att om jag ändå ska ha tallrikar och det ska jag ju då kan jag lika gärna ha fina.

Jag har ett gäng bestick från min pappa. Väldigt simpel design, men med lite tyngd i som jag tycker om. Rejäla runda soppskedar också.

Runda skedar :heart

Eller huuur!
Skedform är också extremt viktig för matupplevelsen
Word
 

Liknande trådar

Äldre 2014 börjar lida mot sitt slut och jag kan inte låta bli att sammanfatta det redan nu. Så mycket underbart har hänt och de mörka molnen...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
5 853
Senast: aiquen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp