Politikerskandalen i Alingsås vad gör det med förtroendet för politiker och det demokratiska systemet?

Valet av de förtroendevalda börjar mycket tidigare än när de väl har kommit "på listan".
Det börjar inom partiet där man har möjligheten att påverka vilka som skall stå var på listan eller kanske inte alls är lämpliga till att stå på listan.

Om du inte känner den du röstar på så har du ju egentligen ingen som helst aning om vem den är som person. Att avgöra om den är bra eller dålig överlåter du då till andra människor som du inte heller känner.
Om då dessa andra är väldigt få och dessutom ett kompisgäng från förr, så är det stor risk att populära människor av typen "snyggaste tjejen i klassen" hamnar på listan som du röstar på.

Att gå med i ett parti och se till att lära känna sina politiker är något som alla kan göra för att hjälpa till att undvika att fel människor får en makt som de inte skall ha.
Jag kan förstå hur du menar ,tror jag, på ett sätt. Men samtidigt undrar jag vad personer som inte kan något och inte förstår politik gör för gott där? Det är ju skillnad på att ha egna små åsikter och att rent krasst vara politiskt kunnig och kunna tänka på flera saker på samma gång och ha förmågan att se längre fram dessutom. Vad skulle sådana som jag göra i politiken? Mer än skada? Jag kan ha fel när jag tänker att tex Sverigedemokraterna (det var ett exempel, jag har aldrig och skulle aldrig någonsin rösta på dem!) har en stor andel "vanliga" människor och därmed också en stor andel okunniga människor, varför deras politik inte går ihop-om man dessutom bortser helt från deras märkliga åsikter. Skulle inte fler okunniga komma långt bara för att de engagerar sig och gör sig en röst? Det är kanske att tänka tokigt, jag vet inte, men det känns lite som att istället för att bredda och försäkra sig om att rätt person röstas på så minskar man kvaliteten på skaran man röstar på. Eller den sållas kanske ur naturligt ändå i processen så de vettiga är kvar?

Nåja, jag vet inte, en bra anledning till att inte vara politiskt aktiv, jag kan inte tänka.
 
Nej tyvärr inte.
De tar sig dit eftersom att andra människor inte tycker att de har tid.
Tror du det är bara brist på tid som gör att människor inte engagerar sig politiskt? Vad tror du gör att människor inte engagerar sig mer?
För mig personligen är hela ämnet svårt att greppa. Och att sedan kompromissa med andra partier och inte alls kunna infria saker jag skulle tycka vore bra, det skulle kännas märkligt, som om jag ljög för mig själv och andra eftersom det ju inte är vad jag tror på. Och så är det det som är demokrati eftersom andra tror på den och den personen och vill se deras politik. Svårt att göra rätt när alla ska samsas.
 
Tror du det är bara brist på tid som gör att människor inte engagerar sig politiskt? Vad tror du gör att människor inte engagerar sig mer?
För mig personligen är hela ämnet svårt att greppa. Och att sedan kompromissa med andra partier och inte alls kunna infria saker jag skulle tycka vore bra, det skulle kännas märkligt, som om jag ljög för mig själv och andra eftersom det ju inte är vad jag tror på. Och så är det det som är demokrati eftersom andra tror på den och den personen och vill se deras politik. Svårt att göra rätt när alla ska samsas.

Jo, fast det argumentet känns vagt och svagt. Istället för att få vara med och kompromissa in ideer man tror på, så ska man släppa det helt till andra?

Jag tror att några anledningar till att människor inte engagerar sig mer är att (1) de inte förstår vad det handlar om, (2) de sitter fast i ett vida spritt politikerförakt som vuxit, (3) inte känner att de har tid.

(1) handlar en del om att man inte kanske satt sig in i skillnaderna på den politik som bedrivs på ett riksplan med hätska debatter och den politik som bedrivs mer regionalt och lokalt som ofta handlar mycket mer om praktiska sakfrågor som måste lösas här och nu.

Sen är jag inte heller politiskt engagerad och blev ganska besviken under den korta period jag hade ideer om att jag borde engagera mig mer, av olika anledningar. Som att partiet man sympatiserat med under lång tid plötsligt visade sig tycka att grundläggande värderingar inte längre var så viktiga, om makten hägrade. Dessutom var det obekvämt att flera som fanns i omgivningen var "lobbyister" med egna företag som var direkt beroende av politiska inriktningar. Har aldrig gillat det där när människors politiska "engagemang" handlar om egen plånbok eller andra direkta egenintressen.
 
Senast ändrad:
Jag är fortfarande övertygad om att ju färre vi lämnar att hantera den politiska makten, desto större risk för denna typ av missbruk som inte upptäcks fort.
Absolut, större risk att det händer och går oupptäckt förbi. Det håller jag med om. Men att just situationen i Alingsås uppstod på grund av att få engagerar sig, det tycker inte jag man kan sätta i direkt samband med vartannat.
 
Jag har dragit mig för att göra liknelsen men nu gör jag den ändå. Om Ulf Kristersson hade rekryterat icke-kompetenta kompisar systematiskt i början av sin karriär hade han inte blivit statsminister, i alla fall inte utan att pudla ordentligt och förhoppningsvis lärt sig av sina misstag. Det hade funnits tillräckligt många (även om ännu fler säkert hade varit bättre) som hade kunnat ge han smisk på fingrarna på vägen.
Där tror jag att förhållandet är det omvända.
Det är egentligen Ulf Kristersson som är den som är rekryterad av sina kompisar.

Vissa misstag är p.g.a. människors oändliga ambition efter makt och andra är nog p.g.a. att människor blir mindre skarpa med åldern.
De misstag som jag känner bäst till beror alla på bristande antal engagerade människor.

Bitter var det.
 
Vad skulle sådana som jag göra i politiken? Mer än skada?
Ingen skada i alla fall.
Du skulle kunna bedöma människor omkring dig för att sedan påverka listorna så att de vettiga hamnar på valbar plats i stället för de maktlystna.
Man röstar ofta fram listorna inom partiernas lokala föreningar.
 
Jo, fast det argumentet känns vagt och svagt. Istället för att få vara med och kompromissa in ideer man tror på, så ska man släppa det helt till andra?

Jag tror att några anledningar till att människor inte engagerar sig mer är att (1) de inte förstår vad det handlar om, (2) de sitter fast i ett vida spritt politikerförakt som vuxit, (3) inte känner att de har tid.

(1) handlar en del om att man inte kanske satt sig in i skillnaderna på den politik som bedrivs på ett riksplan med hätska debatter och den politik som bedrivs mer regionalt och lokalt som ofta handlar mycket mer om praktiska sakfrågor som måste lösas här och nu.

Sen är jag inte heller politiskt engagerad och blev ganska besviken under den korta period jag hade ideer om att jag borde engagera mig mer, av olika anledningar. Som att partiet man sympatiserat med under lång tid plötsligt visade sig tycka att grundläggande värderingar inte längre var så viktiga, om makten hägrade. Dessutom var det obekvämt att flera som fanns i omgivningen var "lobbyister" med egna företag som var direkt beroende av politiska inriktningar. Har aldrig gillat det där när människors politiska "engagemang" handlar om egen plånbok eller andra direkta egenintressen.
Och då kapitulerade du och lät de maktlystna och giriga människorna vinna?
Det är ju det som vinner när de vettiga människorna lämnar politiken i fred till att "sköta sig själv".
Du lämnade dem fri väg till att ta för sig

Politikerna på riksplan kommer från de lokala föreningarna från början.
Om man stämmer i bäcken, d.v.s. lokalt, så slipper man få upp rötäggen på riksnivå.
Men för att kunna hantera det så måste det finnas tillräckligt många engagerade medlemmar i partiet lokalt.

Det gäller oavsett parti.
 
Absolut, större risk att det händer och går oupptäckt förbi. Det håller jag med om. Men att just situationen i Alingsås uppstod på grund av att få engagerar sig, det tycker inte jag man kan sätta i direkt samband med vartannat.
Nästan alla dåliga situationer inom politiken bottnar i att där inte fanns tillräckligt med andra engagerade i partiet för att hantera människor med bristfällig egen moralisk kompass.
 
Och då kapitulerade du och lät de maktlystna och giriga människorna vinna?
Det är ju det som vinner när de vettiga människorna lämnar politiken i fred till att "sköta sig själv".
Du lämnade dem fri väg till att ta för sig

Politikerna på riksplan kommer från de lokala föreningarna från början.
Om man stämmer i bäcken, d.v.s. lokalt, så slipper man få upp rötäggen på riksnivå.
Men för att kunna hantera det så måste det finnas tillräckligt många engagerade medlemmar i partiet lokalt.

Det gäller oavsett parti.

Nej, jag gick vilset ur partiet när de tog beslut om att överge grundläggande kärnvärden, tills dess var jag kvar och kämpade emot. Sen dess har jag inte riktigt hittat någon hemvist för mitt engagemang.
 
Nej, jag gick vilset ur partiet när de tog beslut om att överge grundläggande kärnvärden, tills dess var jag kvar och kämpade emot. Sen dess har jag inte riktigt hittat någon hemvist för mitt engagemang.
Det är ju tyvärr så som det går till när mindre lämpade människor hamnar på toppositioner.
 
Det är ju tyvärr så som det går till när mindre lämpade människor hamnar på toppositioner.
Njae. Toppositioner brukar inte komma till partier utan stöd. Det vore ännu mer fel att stödja ett parti vars grundläggande värderingar går på tvärs mot mina.

Med tanke på det horribla utfallet av marionettregeringen är jag väldigt tillfreds med mitt egna ställningstagande även om det inte hjälper oss som samhälle i någon vidare utsträckning.
 
Senast ändrad:
Nej det är ju inte möjligt.
Men ändå farligt på något vis.
Eftersom att du (och andra?) då hamnar utanför det demokratiska systemet och faktiskt blir helt överkörda.
Jag röstar ändå och deltar i samtal om mitt samhälle. Jag har hopp om att hitta en hemvist framöver. Den nuvarande bisarra situationen varar inte för evigt.

Så kanske inte överkörd, bara lite dåligt representerad.
 
Jag har inte varit partiaktiv men enligt min erfarenhet så kan maktfrälsta och diverse oschyssta fulspel upptäckas av andra i en medlemsbaserad organisation. Men det behöver finnas en bred bas och ett klimat som tillåter pluralism och olika tyckanden för att det ska gå att göra något åt det. Är man själv/få är det mycket svårt att kunna ta sådana strider.

Att väljare skulle kunna upptäcka det innan valsedeln stoppas i lådan tror jag är svårt, nästintill omöjligt. Av dem upptäcks det i efterhand, när skandaler har blivit offentliga. Jag har svårt att se något mer effektivt verktyg än välmående partiorganisationer för att kunna undvika att personer med tvivelaktig moral kommer till makten.

Sedan kan man förstås tycka att alla människor borde födas och sedan fortsätta vara godhjärtade och moraliska, men det ser jag som ännu mer osannolikt scenario...
 
Det handlar inte om att hålla med.
Jag är mitt i det och berättar för dig hur det brukar gå till.
Det är ingen åsikt utan bygger på egen erfarenhet.
Ursäkta?! Nu räcker det. Sluta mästra.

Jag pratar också av erfarenhet.

Du har din åsikt som grundar sig i din erfarenhet. Jag har min åsikt som grundar sig i min erfarenhet.

Vi kommer ingenstans. Kan du vänligen sluta klappa mig på huvudet och acceptera att vi uppfattar det olika?
 
Ursäkta?! Nu räcker det. Sluta mästra.

Jag pratar också av erfarenhet.

Du har din åsikt som grundar sig i din erfarenhet. Jag har min åsikt som grundar sig i min erfarenhet.

Vi kommer ingenstans. Kan du vänligen sluta klappa mig på huvudet och acceptera att vi uppfattar det olika?
Men varifrån tycker/tror du att bra politiker skall komma då?
Om de inte bygger på att människor engagerar sig och ser till att få bra politiker?

Att peka finger åt andra utan att själv vilja göra jobbet för liksom inte handlingen framåt.
Det ger bara plats för fel människor att göra jobbet på sitt sätt med den egna agenda som de må ha.
Och varför blir du så upprörd i stället för att försöka hitta en lösning på problemet?
 
Tror du det är bara brist på tid som gör att människor inte engagerar sig politiskt? Vad tror du gör att människor inte engagerar sig mer?
För mig personligen är hela ämnet svårt att greppa. Och att sedan kompromissa med andra partier och inte alls kunna infria saker jag skulle tycka vore bra, det skulle kännas märkligt, som om jag ljög för mig själv och andra eftersom det ju inte är vad jag tror på. Och så är det det som är demokrati eftersom andra tror på den och den personen och vill se deras politik. Svårt att göra rätt när alla ska samsas.
Demokrati betyder ju dels att de flesta skall vara nöjda med de beslut som tas.
Majoriteten bestämmer.
Och dels att alla skall ha rätten att kritisera och ifrågasätta om majoriteten verkligen har rätt.

På Kommunal nivå finns oppositionsråd som skall vara motparten som tillsammans med resten av oppositionen ser till majoriteten inte går fel.
Oppositionen är väldigt viktig i en demokrati.

Tillägg.
Ignorans och likgiltighet är demokratins största fiende.
Att inte bry sig kan ibland vara det absolut farligaste.
 
Men varifrån tycker/tror du att bra politiker skall komma då?
Om de inte bygger på att människor engagerar sig och ser till att få bra politiker?

Att peka finger åt andra utan att själv vilja göra jobbet för liksom inte handlingen framåt.
Det ger bara plats för fel människor att göra jobbet på sitt sätt med den egna agenda som de må ha.
Och varför blir du så upprörd i stället för att försöka hitta en lösning på problemet?
Det är klart att det bygger på att människor engagerar sig. Det jag vänder mig emot är ditt resonemang om att politikers oacceptabla beteende beror på människorna som inte engagerar sig. Jag menar att man inte kan sätta ett orsakssamband mellan dem.

Jag tycker dessutom att det är riktigt skrämmande att du som (vad jag förstår) är aktiv politiker, skyller oacceptabelt beteende på dom som inte är aktiva. Ansvaret ska tas av dem som tagit och fått ansvaret och förtroendet. Ingen annan. Det du ägnar dig åt är definitionen av att peka finger på andra.

Jag blir upprörd på förtroendevalda som missbrukar sitt förtroende. Det är helt rimligt och inget jag behöver förklara närmare. Och jag blir upprörd på dig som nedvärderar och förminskar istället för att försöka förstå och vara intresserad av olika perspektiv. Jag var inte upprörd på dig fören du klappade mig på huvudet när jag konstaterade i att vi tänkte olika, att det var ok och att vi skulle sluta diskussionen där. Ibland kommer man inte längre i det här formatet.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp