Sv: Polisanmäld Strasserverkare
Försökte trycka på "citatsvar" för att inte missa ngn av dina frågor, men det funkade inte.
Får försöka använda minnet för att få med "allt".
Jag vet flera hovslagare som anammat detta med att gå barfota är bra.
När då ryttaren/hästägaren förtvivlat sagt att hästen dag efter dag är blockhalt när de rider på grusväg, så den knappt vill gå ett steg, så får de svaret "fortsätt rida, det går över".
Och vore det en "nytänkande" hovis som sa det skulle jag inte reagera, men jag vet flera. Därför reagerar jag så starkt.
För mig är det nämnligen helt främmande att dag efter dag rida en häst som haltar och käckt tänka "det går över".
När jag vet ett sätt att helt få bort obehaget på hästen.
Jag anser att man väntar så länge det är möjligt med att sko sin unghäst. Men när man börjar märka att hästens hovar inte håller för arbete utan skor, då sätter man på skorna.
Med inte håller menar jag att hästen börjar bli ömfotad, hoven går sönder eller slits ner för mkt.
Jag har en häst med dåliga hovar. Skulle jag resonera "varför skor" så skulle nog hästen till slut behöva slaktas.
Han är född med dålig hovkvalité, när han var 3 år hade han redan flera ggr lyckats fläka upp hovarna i trakterna så det blev som "hundöron" i en bok.
Jag satte då på honom skor, kände att jag hade inget val.
Tappar den hästen en dojja på en skogstur, så hoppar han hem på 3 ben.
Hoven är helt söndertrasad, och dagen efter är han varm förutom glödhet i hoven, ända upp på halva skenan.
Med skor har hästen inget obehag alls.
Det är det jag menar med "vår tids sporthäst är långt ifrån sina vilda anfäder".
Det är genom forskning bevisat att vi i vår sporthästavel gett avkall på hästens hovkvalité.
Senast jag hörde det var i ett TV-program om vilda mustanger i USA.
De berättade att många framavlade sporthästar idag har alldeles för små hovar och smala ben i förhållande till sin kropp (vikt).
Vilket ju gör att vi inte kan tro de klarar sig utan "special".
Ta min häst med urkass hovkvalité som exempel igen.
Det är en mkt begåvad tävlingshäst, och trots att många kloka hästmänniskor är medvetna om "no foot no horse", så hur många begåvade tävlingshästar i halvblodsaveln tas ur avel för att uppfödaren vet de har dålig hovkvalité?
Inte många, för att inte säga ngn tror jag. Och hur många med en märr med halvtaskiga hovar väljer hingst efter hovkvalité?
Och vips så har man avlat vidare på halvkassa fötter.
Så jag anser helt enkelt att alltför många av dagens sporthästar är alltför "klena" i hovstatus för att kunna gå barfota.
Min andra häst fick på inrådan av sin nuvarande hovis (han är utlånad på foder) gå barfota bak. Hovis ansåg honom "sprucken" och "svår att fästa skor på".
Jag höll inte med, men "vek" mig för att han ju bör vara expert, han är ju utbildad.
Så jag gick med på att låta honom gå barfota bak, för det skulle "stärka hoven" sa hovis.
Resultatet var att hästen var halt i 6 veckor, och till slut hittades en rejäl hovböld.
Han linkade fram på grusvägen, och tog sig knappt över den grusade stallplanen till hagen. Blockhalt båda bak. Hur länge skulle man i det fallet resonera "det går över"?
Den hästen har inte varit sjukskriven på över 10 år, och enda "benhältor" han haft har på 16 år varit 2 dagars konstig stelhet, ett par dagars hälta pga att han fastnade i leran och "ryckte till" ett ben vid ridning, samt några veckor efter ett rejält spiktramp.
Denna häst har förut inte ens reagerat när han tappat en sko, och gått alldeles utmärkt att rida med tappsko i ridhuset ngn dag tills hovis kom.
Med "laborerare" menar jag outbildat folk som skor, verkar, utövar muskelbehandling, kotknackeri, tandvård och sådant.
Och ja, jag vet hästar som fått fysiska skador av sådant.