Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Aneldningen till hetsen mot pitbull är väl faktiskt medias fel, vi läser ju nästan dagligen om detta, likadant är det med rottweiler.

Terriers är tämligen speciella hundar, de är alla avlade till att "tända till" snabbt, detta eftersom de ska kunna möta en grävling/räv i gryt, det är inga snälla sceener som spelas upp där. Likaså måste den vara smart, en oklok hund som går på en grävling i ett gryt dör... Naturligt urval.

Pitbullterriern togs fram i USA som "alltiallo-hund" när invandrarna kom, den skulle kunna vakta, jaga råttor, valla tjurar (på sitt eget speciella vis) men samtidigt fungera i det samhälle som fanns då. Dvs, alla har vi väl varit utomlands och sett hur hundarna springer där, de slåss aldrig. Eftersom människan alltid har varit intresserad av spänning så anordnade man hundkamper där hundarna möttes under ordnade former, sällan var det någon som blev illa tilltygad, den hunden som inte kunde varva ner efter kamp avlivades eftersom den inte kunde hanteras.

Allt eftersom så blev det känt att det fanns kamphundar, knarkare och folk som inte litade på andra skaffade sig dessa hundar och det blev början till förstörelse inom rasen och mindre lämpliga exemplar avlades på. Men det finns en stambok, där de gör samma tester som inom de flesta raser. Jag har faktiskt för mig att i USAs variant av korning så är det en pitbull som har fått högst poäng nånsin.

Det är en av världens mest tåliga hundar eftersom den har enormt hög smärttröskel, likaså är de väldigt förarbundna och ska vara relativt veka för att vara terrier. Men som vi alla vet så har det gått snett. Det speciella med pitbull är skärpan, som vi önskar oss i alla hundar som ska arbeta, vet man hur man använder det på bästa sätt så har du en pärla, de flesta som skaffar sig APBT vet dock inte det.


När det gäller bitstatistik så vill jag bara påminna er alla om att flertalert som skaffar labbe/golden, har små barn och eftersom alla vet hur snälla barnhundar de är så lämnas många barn ensamma med hunden. Även den mest snälla hunden kan bli rädd eller trängd. Så tänk på det innan ni dömmer ut en ras... Det borde ju vara schäfer eller malle då eftersom de används överlägset mest inom skydd, men fundera inte på det mer nu, men det rä svårt eftersom nån sån lista inte existerar, och gör det det så är den knappast tillförlitlig.

//E
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Jag läste en lista för 2-3 år sedan och då ledde Golden bitstatistiken över den ras som var inblandad i flest bitolyckor.

Det var procentuell statistik, så att de är en vanlig ras har inget med det att göra.

Har själv bara blivit biten av golden, trots att jag träffar många många raser.

Anledningen är nog inte att rasen är "aggressiv" utan för att det är många familjer som väljer Golden. Sen får alla kanske inte så mkt aktivering plus att de ska stå ut med allt barnen hittar på. Hunden måste ju få säga ifrån någon gång.

En annan statistik jag läst är att vanligaste kroppsdelen som blir biten är ansiktet. Där ligger det nog i att många barn umgås med hundarna och ansiktet är den kroppsdel som ligger närmast.


Tyvärr hittar jag inte denna statistik, och det var några år sedan så hur aktuellt det är vet jag inte.
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Det första man måste förstå när man talar om APBT är att det trots allt är en hund som avlats hårt för kamp. Det är därför inte, och kommer inte att bli på länge än, en hund som är jämförbar med en vanlig sällskapshund.

Därmed inte sagt att APBT är en monsterhund som bör skjutas på fläcken. Det är en ras som ska sakna skärpa helt och vara mycket vänlig mot alla människor. Bakgrunden till detta är att en hund som blev ilsk slogs sämre och det gick ju inte för sig att hundarna bet sina handlers under matcherna. Därför sållades alla människobitare bort och de hundar med skärpa sorterade ut sig själva.

Dock ska man ha klart för sig att APBT inte är avlad för att umgås med andra hundar och att de ofta ser på andra hundar som potentiella motståndare i nästa kamp. Vill man ha en hund som är social och välfungerande med både folk och fä så gör man bäst i att skaffa sig en annan ras.

Det är också här det blir så fel. Det smäller inte bara till en dag med en rättavlad APBT. Hunden har antagligen mätt sig åtskilliga gånger tidigare innan den hamnat i slagsmål med annan hund, men ägaren har missat det. Många som köper en APBT förstår inte vad de har i snöret. Det är inte och kommer inte att vara en hund av retriever-typ, men det är heller ingen elak och ond hund. Det är bara en annan typ av hund som ska hållas på annat vis än en papillon. Tursamt nog är APBT rätt föriga och veka och ofta kan man då hålla kamplusten i schack med ren lydnad. Även här missar många. Hunden tränas inte på rätt sätt, ofta inte alls.

Om man jämför med många av de tjänstehundar som finns idag så skulle de också bli rena monstren i fel händer. De har aggressionsförmåga så det står härliga till och plöjer snabbt över den förare som inte står pall. Här har det dock gått fram att medelsvensson inte klarar den typen av Schäfer, Dob el. rottis och så har man avlat fram mjukisvarianter istället. Samma lär hända med APBT och har till viss del redan hänt i och med Amstaffen.
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Jo det är ju klart! Det skulle nog inte vara så popis hos poliserna om hunden ställde sig och viftade svans och ville prata med brottslingen ifråga!!
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Tack för alla svar!

Nu har det börjat att trassla upp sig i min hjärna ;)
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

lady_vip skrev:
Det speciella med pitbull är skärpan, som vi önskar oss i alla hundar som ska arbeta, vet man hur man använder det på bästa sätt så har du en pärla, de flesta som skaffar sig APBT vet dock inte det.


Men är de så skarpa? Hör inte skärpa ihop med hur lätt en hund "tänder till" och blir aggressiv? För det blir de ju inte så lätt.
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

GaurdianAngel skrev:
Jag läste en lista för 2-3 år sedan och då ledde Golden bitstatistiken över den ras som var inblandad i flest bitolyckor.

Det var procentuell statistik, så att de är en vanlig ras har inget med det att göra.

Ok. :idea: Den enda statistik jag har sett har varit sådan där de räknat på antal hundar och inte procent.
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

jag hade uppskattat om han själv kunde säga till alla yngre hundar som försöker rida på honom. men inte ens då ryter han till.
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

nej en pitbull ska inte vara skarp. däremot ska de flesta andra terrierraser vara det.
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Ah, tell me... Liten skärpa och mycket social kamp eller vad? Försvarslust då? Eller *kliar mig i huvudet*
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Man ska inte dra alla över en kam, men jag kan ju berätta om en släktings hund, en hane av rasen pitbull, som ett enstaka exempel:

Som valp var den precis som vilken annan hund som helst. Men i.o.m. att den växte upp och blev äldre, så började den bli mer och mer aggressiv.

Först mot andra hundar på gatan, och sedan även mot människor på gatan, så det till slut blev omöjligt att gå ut med den utomhus i dagsljus.

Sedan började den bli aggressiv mot hyfsat välkänt folk också, till den grad att den måste stängas in i ett annat rum när besökare kom, för att inte tugga på dem.
Till slut blev den så frustrerad att den började klösa på dörren och banka huvudet i dörren, tills det blev ett stort HÅL rakt igenom dörren!

Och till slut så slutade den tolerera sin husse, så bara matte fick hantera den, tills den en dag gav sig på matte också.

Den avlivades när den var 1,5 år gammal.

Och det var mitt skräckexempel. Sen har jag träffat några som funkade ok, om än något aggressiva och hårdhänta mot andra hundar.
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Japp, ungefär så. Det typiska för APBT är just kamplusten. De slåss för att mäta sig, för slagsmålets skull, och inte för att de är hundilskna i allmänhet. Hur det ligger till med försvarslusten vet jag faktiskt inte, men jag tror inte att den är speciellt liten.

Kan man styra upp kamplusten så att det blir en motor för bruksarbete istället för hundkamp så brukar dessa hundar bli riktigt bra, men precis som med övriga raser som är mycket hund så kan inte alla det.

Det är också rätt intressant att se åt vilket håll kamplusten riktar sig hos olika raser. Hos Schäfer och många andra bruksraser som ska ha god kamp riktar sig deras kamp ofta mot människan. De mäter sig inte bara med andra hundar utan går gärna och trycker på människor också. APBT är ju ytterlighet åt sitt håll där man medvetet styrt kamplusten mot andra hundar.
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Okej... Någonstans så ringer det bekant. Då är det ungefär så jag har funderat.

Nä fan mycket kamp är svårt att styra... Jag har möjligtvis måttligt på min lilla fula, men det tycker jag är nog *pust* Mer vill jag verkligen inte ha. Ska försöka att mentaltesta henne också, men det blir nog när hon är 4 år eller lite drygt (Testar ju inoff så...) Hon är ju väldigt flamsig och "valpig" ännu, så det känns inte som att det säger så mycket redan :)

Men hennes lite mera kamp (jämför med den andra som har liten) och hennes matte-klängighet gör ju att hon hela tiden vänder det mot mig. Hela hennes kropp mot min hela kropp. Hon är social och vill vara nära och ha mycket kontakt. Ibland kan knäppgöken ta sats från en höjd bara för att kunna hoppa och typ landa på min axel! (Hade iofs inte så mycket med kampt att göra, men hennes syn på hur nära matte man vill vara ibland...) Men hon är för den skulle inte en hund som klänger för jämnan, men får hon chansen så...
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Det har min tik faktiskt nu på äldre dagar börjat göra när vissa hanhundar rider.. Men det är inte ofta.
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Hur mäter man kamplusten egentligen? Eller mäter och mäter, hur vet man om ens hund har stor kamplust?
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Du har "social kamplust" och sen har du "jaktkamplust".

Det kan vara svårt att avgöra det på en hund bara genom att läsa det, detta är ju anpassat efter stationer som hunden går igenom, samt att man mäter det under hela provet. En hund kan ju t.ex. vissa mycket av en sak hemma, men lite av det på prov. Men det är ju lika för alla som är på prov och det är utifrån det man jämför så att säga!

Men detta får det nog ändå att klarna!

Jaktkamplust

MYCKET STOR
Hög intensitet i jakten, inget bytesintresse

STOR
Snabbt förföljande, visar tydligt bytesintresse

MÅTTLIG
Snabbt förföljande, svagt bytesintresse

LITEN
Fullföljer jakten med dåligt intresse, nonchalerar bytet

OBETYDLIG
Dåligt intresse från start, avbryter

VISAR EJ

Social kamplust

MYCKET STOR
Bjuder ofta till kamp utan anledning, svår att bryta/obehärskad

STOR
Svarar med kraft, bjuder även till kamp utan anledning

MÅTTLIG
Svarar direkt och med kraft på kampinviter, lätt att kontrollera

LITEN
Svarar kraftlöst på kampinviter, intresset kan öka efterhand

OBETYDLIG
Svår att engagera i alla kampsituationer

VISAR EJ
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Tack. :idea:

(Kändes som en lite dum fråga eftersom jag har hund av en sådan ras som många anser ha väldigt stor kamplust, och jag tycker inte hon verkar ha så värst mycket.)
 
Sv: Pitbull, en mardröm eller en dröm?

Fast du får skilja på leklust och kamplust. Exempelvis många mallar sägs ha stor kamplust, men det de egentligen har är en rejält stor leklust. Pressar man på hunden visar det sig att det inte alls är "äkta" social kamp det handlar om.

Ordet kamplust har fått lite sned betydelse i och med att man samtidigt använder uttrycket " att kampa". Det handlar egentligen inte om hur stor lust hunden har att dra och slita i en trasa utan om hur pass villig den är att mäta sig och ta strid med andra. Kamp i ordet kamplust syftar just till kamp såsom strid, fight osv, inte dragkamp.

Hunden med social kamplust mäter sig gärna med andra, människor och/eller hundar, kan finna stort nöje i att dra igång ett gräl och ger sällan upp. De behöver dock inte alls vara stridstuppar som slåss hejvilt. Det finns andra egenskaper som sätter stopp för det. En trygg, självsäker hund med måttlig kamplust kan mycket väl nöja sig med att mäta sig lite och sedan inse att denne själv ändå är störst och bäst och därefter gå därifrån.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

E
Övr. Hund Är alltid runt på nätet och kollar. Hittade då dessa två filmer...
Svar
16
· Visningar
1 254
Senast: Anna_Lillen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Bilköp och hundbur
  • Akvarietråden V
  • Kattbilder #10

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp