Permission för dömda mördare/sexbrottslingar

[Lobelia]

En enkel fråga, om X får tag i Y utanför hennes hus, drar in henne i sin lägenhet, våldtar henne och slänger ut henne sedan. Blir straffsatsen densamma om mängden våld o hot är detsamma fast med följande scenario:
Y följer med X hem. Båda är kraftigt berusade. Det slutar med att X våldtar y och slänger ut henne sedan.

Nej, i fall 1 begås fler brott. Att tvinga in någon i sitt hus mot dennes vilja är även det straffbart även om man inte våldtar personen.

 

[Lobelia]

Avsaknad av försvårande omständigheter = förmildrande omständigheter....

Men vem av de båda herrarna skulle sannolikt erhålla hårdast straff?

Nope avsaknad av förmildrande omständigheter är inte försvårande.

 

[landsbygdsbo]

Våldtäktskulturen är ju också den betydligt äldre än så, jag förväntade mig alltså inte att den händelsen enbart skulle ligga bakom din tendens att dyka upp i de här trådarna enligt ett visst förutbestämt mönster, men jag var uppriktigt nyfiken på om du såg någon koppling till din egen upplevelse av att vara ett offer.

En bra story - det är ju fördelen (om man får använda sådana ord i de här sammanhangen) med den typen av våld, att det inte är lika skuldbelagt att prata om det, det är inte lika tabu som sexuellt våld. En våldtäkt blir ju sällan en bra story, inget man drar som en dramatisk underhållning a la "jag trodde jag skulle dö" över middagen.

"En engelsman, en holländare, en tysk och så jag", det låter lite som en Bellmanhistoria. Tur att det slutade lyckligt det med.

Bra story, pundaren trodde han kammat hem en storvinst och drog som en avlöning, jag hann knappt bli rädd.
Och varje gång jag får berätta om det så stiger min skadeglädje, hoppas verkligen att han led av abstinens när han på väg till sin langare upptäckte att vad han trodde var EURO av hög valör bara var värdelöst papper.

Därifrån har jag ingen känsla egentligen av att vara offer.
Händelsen med polisen lämnade djupare spår.
Därför att jag insåg att med eller utan min påverkan kunde det hela gå riktigt åt helvete.

Och jag skulle tro att det är just maktlösheten som kan lämna de djupaste skadorna.

En annan god vän satt i en källare under libanonkriget.
1 natt satt han där under intensiv artilleribeskjutning. Det kostade honom mer än flera års strider med vapen i han inne i Beirut, på den kristna sidan om den gröna linjen.

Den natten kunde han inte göra någonting varken för förbättra sina chanser eller försämra.

Men eftersom jag nog är lite fatalist, det som sker det sker, så har jag inte haft några djupare problem av dessa o andra upplevelser.

 

[landsbygdsbo]

Nope avsaknad av förmildrande omständigheter är inte försvårande.

för att säga så här normstraffet för en vanlig våldtäkt är x år. blir killen trots bevisning frikänd eller fär lägre straff så föreligger väl förmildrande omständigheter.
Får han längre straff än norm så föreligger väl försvårande, och de flesta döms till lägre eller högre än norm?

 

[landsbygdsbo]

Nej, i fall 1 begås fler brott. Att tvinga in någon i sitt hus mot dennes vilja är även det straffbart även om man inte våldtar personen.

det är det väl också om man kvarhålls mot sin vilja..

 

[landsbygdsbo]

Våldtäktskulturen är ju också den betydligt äldre än så, jag förväntade mig alltså inte att den händelsen enbart skulle ligga bakom din tendens att dyka upp i de här trådarna enligt ett visst förutbestämt mönster, men jag var uppriktigt nyfiken på om du såg någon koppling till din egen upplevelse av att vara ett offer.

En bra story - det är ju fördelen (om man får använda sådana ord i de här sammanhangen) med den typen av våld, att det inte är lika skuldbelagt att prata om det, det är inte lika tabu som sexuellt våld. En våldtäkt blir ju sällan en bra story, inget man drar som en dramatisk underhållning a la "jag trodde jag skulle dö" över middagen.

"En engelsman, en holländare, en tysk och så jag", det låter lite som en Bellmanhistoria. Tur att det slutade lyckligt det med.

det där är en sak man verkligen måsta ta itu med, att offret för ett brott straffas av samhällets moralnormer bara för att hon blivit våldtagen.

Jag kan inte tänka mig någon som frivilligt låter en sådan sak gå över en.

Att ni sedan påstår att jag vill ytterligare stigmatisera genom att skuldbelägga är fel.
Jag skriver ju gång på gång att en människas val och handlingar är till 100% hennes ansvar.
Det gäller naturligtvis alla människor! även våldtäktsmän.

 

[Tassetass]

Nej, i fall 1 begås fler brott. Att tvinga in någon i sitt hus mot dennes vilja är även det straffbart även om man inte våldtar personen.

Att tvinga in någon i ett hus är väl troligtvis någon sorts olaga tvång och tvång finns som rekvisit i våldtäktbestämmelsen, plus att högsta straffet för olaga tvång motsvarar minimum för våldtäkt av normalgraden. Tvånget ses nog inte som ett separat brott i just det här fallet, det anses redan ingå. Däremot tas det förstås i beaktning när man bedömer gärningens svårhet.

 

[Tassetass]

för att säga så här normstraffet för en vanlig våldtäkt är x år. blir killen trots bevisning frikänd eller fär lägre straff så föreligger väl förmildrande omständigheter.
Får han längre straff än norm så föreligger väl försvårande, och de flesta döms till lägre eller högre än norm?

Det kan vara förmildrande omständigheter (29:3 BrB) eller billighetsskäl (29:5 BrB) som gör att straffet sänks.

Huruvida de flesta döms till högre eller lägre straff än det abstrakta straffvärdet (alltså straffvärdet för gärningen i sig) kan jag inte svara på, har inte sett någon statistik för det.

 

[Lobelia]

Nope avsaknad av förmildrande omständigheter är inte försvårande.

för att säga så här normstraffet för en vanlig våldtäkt är x år. blir killen trots bevisning frikänd eller fär lägre straff så föreligger väl förmildrande omständigheter.
Får han längre straff än norm så föreligger väl försvårande, och de flesta döms till lägre eller högre än norm?

Kan du förklara på vad sätt ditt svar ens behandlar påståendet om att avsaknad av förmildrande omständigheter är försvårande?

 

[Lobelia]

Att tvinga in någon i ett hus är väl troligtvis någon sorts olaga tvång och tvång finns som rekvisit i våldtäktbestämmelsen, plus att högsta straffet för olaga tvång motsvarar minimum för våldtäkt av normalgraden. Tvånget ses nog inte som ett separat brott i just det här fallet, det anses redan ingå. Däremot tas det förstås i beaktning när man bedömer gärningens svårhet.

Givetvis blir det inte fler rättegångar men det kan mycket väl bli fler åtalspunkter och i normalfallet bedömer man säkert det första scenariot hårdare än det andra just för att det innehåller mer tvång. Man bedömer hela situationen inklusive allt och det är grövre att tvinga i allt än att bara delvis tvinga.

 

[Tassetass]

Givetvis blir det inte fler rättegångar men det kan mycket väl bli fler åtalspunkter och i normalfallet bedömer man säkert det första scenariot hårdare än det andra just för att det innehåller mer tvång. Man bedömer hela situationen inklusive allt och det är grövre att tvinga i allt än att bara delvis tvinga.

Kollade upp det lite noggrannare och olaga tvång av normalgraden ingår i brottsbeskrivningen av våldtäkt. Skulle tro att om man bedömer att det handlar om grovt olaga tvång så kan man antingen döma i konkurrens med våldtäkt eller så blir det grov våldtäkt, orkade dock inte efterforska mer.

6:1 st. 1 BrB:

Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.

Jämför med 4:1 st. 1 BrB:

Den som genom misshandel eller eljest med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar annan att göra, tåla eller underlåta något, dömes för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. Om någon med sådan verkan övar tvång genom hot att åtala eller angiva annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande, dömes ock för olaga tvång, såframt tvånget är otillbörligt.

 

[Lobelia]

Kollade upp det lite noggrannare och olaga tvång av normalgraden ingår i brottsbeskrivningen av våldtäkt. Skulle tro att om man bedömer att det handlar om grovt olaga tvång så kan man antingen döma i konkurrens med våldtäkt eller så blir det grov våldtäkt, orkade dock inte efterforska mer.

6:1 st. 1 BrB:

Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.

Jämför med 4:1 st. 1 BrB:

Den som genom misshandel eller eljest med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar annan att göra, tåla eller underlåta något, dömes för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. Om någon med sådan verkan övar tvång genom hot att åtala eller angiva annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande, dömes ock för olaga tvång, såframt tvånget är otillbörligt.

Allt är frågan om en bedömning och sammanvägning av vad som hänt. Nu är lbbs scenario en våldtäkt med mycket tvång och en med mindre tvång. Det förefaller rimligt att anta att om den med mest tvång skulle bedömas hårdare. Nu finns det inget förutbestämt straff far vardera scenariot så bedömningen lär variera. Skulle dessa två mål presenteras på rad inför samma domstol och alla andra omständigheter vara identiska så är det högst troligt att det blir en hårdare dom med mer tvång. Nu är det helt hypotetiskt och sådana exakta jämförelser sker förmodligen sällan eller aldrig.

 

[Tassetass]

Allt är frågan om en bedömning och sammanvägning av vad som hänt. Nu är lbbs scenario en våldtäkt med mycket tvång och en med mindre tvång. Det förefaller rimligt att anta att om den med mest tvång skulle bedömas hårdare. Nu finns det inget förutbestämt straff far vardera scenariot så bedömningen lär variera. Skulle dessa två mål presenteras på rad inför samma domstol och alla andra omständigheter vara identiska så är det högst troligt att det blir en hårdare dom med mer tvång. Nu är det helt hypotetiskt och sådana exakta jämförelser sker förmodligen sällan eller aldrig.

Ja jag håller med om att omständigheterna i det ena fallet nog skulle rendera högre straff än i det andra fallet. Det jag vände mig emot var att det grövre tvånget i det ena fallet skulle stå som en separat åtalspunkt.

 

[Lobelia]

det där är en sak man verkligen måsta ta itu med, att offret för ett brott straffas av samhällets moralnormer bara för att hon blivit våldtagen.

Jag kan inte tänka mig någon som frivilligt låter en sådan sak gå över en.

Att ni sedan påstår att jag vill ytterligare stigmatisera genom att skuldbelägga är fel.
Jag skriver ju gång på gång att en människas val och handlingar är till 100% hennes ansvar.
Det gäller naturligtvis alla människor! även våldtäktsmän.

Ett bra sätt att ta itu med det är att du slutar att sätta den våldtagna kvinnas fria val i relation till en våldtäkt, ingen väljer att bli våldtagen. Ditt sätt att se på det gör kvinnan medskyldig till att bli våldtagen, man kunde alltid gjort annorlunda, suttit i TV-soffan istället för på disco. Valt Kalle istället för Pelle som partner eller rymt hemifrån för att undvika att pappa våldför sig på en.

Du propagerar för en stigmatisering, synd bara att du inte inser det, fritt val i all ära, men så länge man inte väljer att bli våldtagen eller att vara extremt provocerande på gränsen till att tvinga mannen att ge sig på en så har man inte bett om att bli våldtagen. Det fira valet slutar liksom när man blir fasthållen.

 

[Borttaget konto]

Att ni sedan påstår att jag vill ytterligare stigmatisera genom att skuldbelägga är fel.
Jag skriver ju gång på gång att en människas val och handlingar är till 100% hennes ansvar.
Det gäller naturligtvis alla människor! även våldtäktsmän.

Ok låt oss tala klarspråk om ansvar.

När du nu tråd efter tråd inte uppfattas som du önskar så är det hög tid att tänka över hur du skriver och vilka konsekvenser det kan få i den här typen av trådar på ett mycket allvarligt ämne.

Om du hela tiden får det påpekat från flertalet olika användare (varav många varit utsatta för det du lägger ut texten om) att du framstår som rena affischnamnet för våldtäktskultur - då är det dags för dig att se över vad du faktiskt förmedlar i dessa trådar. Inte bara hävda att du blir missförstådd, inte slå ifrån dig, utan se över de faktiska konsekvenserna av det du skriver och hur det uppfattas. Ta ansvar, som du skulle ha uttryckt det.

Du hävdar att du vill framstå som objektiv men du ger sken av att skuldbelägga offren - om du nu inte menar att stigmatisera offren på det här sättet måste du göra något åt ditt sätt att skriva om dem. För vad får det för konsekvenser när du faktiskt framstår som betydligt mer skuldbeläggande än du vill låtsas om, vad får det för konsekvenser när våldtäktsoffer läser trådarna (många fler än de som svarar läser ju) och du framstår som skuldbeläggande och dömande?

Det är verkliga människor vi pratar om. Verkliga människor som bär på verklig smärta, det är verkliga händelser som dina futtiga ord försöker röra vid, och de läser det du skriver. Hur tänker du kring det att du (omedvetet eller inte) bidrar till att offer för sexuellt våld skuldbelägger sig själva och mår dåligt? Det är inte offret som är problemet här utan det är förövaren som till 100% bär ansvar för våldtäkten, och om du gång på gång med dina inlägg förmedlar motsatsen, att offret på något sätt bär ett ansvar för vad våldtäktsmannen gjorde, så borde det - om det inte är din avsikt - bekymra dig djupt.

Så ja, låt oss tala om ansvar, låt oss tala om ansvaret du har när du skriver i de här trådarna.

Hur tycker du att du hanterar det ansvaret när du, trots dina eventuella goda avsikter, ytterligare stigmatiserar och skuldbelägger våldtäktsoffer? Tycker du att det fungerar bra?

 

[Lobelia]

Ja jag håller med om att omständigheterna i det ena fallet nog skulle rendera högre straff än i det andra fallet. Det jag vände mig emot var att det grövre tvånget i det ena fallet skulle stå som en separat åtalspunkt.

För mig är det ganska ointressant om det är olika åtalspunkter eller de klumpas ihop i samma åtalspunkt. Det är en klart försvårande omständighet att släpa med sig någon mot dennes vilja.

Om det blir en egen åtalspunkt beror på omständigheter som inte redovisas. Om man tvingar med någon och håller kvar denne i minuter eller dagar är högst väsentligt i sammanhanget. Håller man kvar någon länge så kan det vara människorov och det är inget som ingår i en våldtäkt.

 

[Tassetass]

För mig är det ganska ointressant om det är olika åtalspunkter eller de klumpas ihop i samma åtalspunkt. Det är en klart försvårande omständighet att släpa med sig någon mot dennes vilja.

Om det blir en egen åtalspunkt beror på omständigheter som inte redovisas. Om man tvingar med någon och håller kvar denne i minuter eller dagar är högst väsentligt i sammanhanget. Håller man kvar någon länge så kan det vara människorov och det är inget som ingår i en våldtäkt.

Och för mig är det viktigt att hålla isär vad som ingår i brottsbegreppet, vad som är en försvårande omständighet och vad som utgör ytterligare ett brott (som inte konsumeras av det första).

Givetvis är det skillnad om det blir tal om människorov, eller synnerligen grov misshandel, osv. Jag sa redan i första svaret till lbb att det bara går att gissa utifrån de få omständigheter han gav.

 

[Pigan]

Varför? För att du har mer koll, kan se om hen är hemma /vad hen gör etc, än om denne skulle bo kvarteret bort? Trots att hen är rehabiliterad?

Allmänt (ej riktat till Mammadutt)
Utan att veta /"förmoda vad andra Bukefalister har varit med om i sina liv" så en reflektion:
det finns personer, nära anhöriga till brottsoffer, som aldrig kan ta sig ur sorgen. Den dömde åker in ett X antal år, slussas ut och börjar om sitt liv, om inte den brottsliga banan fortsätter. Efter de antal X åren finns kanske en familjemedlem som fortfarande har en så stor förtvivlan och hat att det enda som driver människan är hämnd. Som tycker att det finns inget kvar att förlora, att den kan ta några år i fängelse. Och blir därmed också en brottsling också, pga traumat den utsattes för.

Det finns också offer som kan gå vidare i livet på något sätt, som kan läka ihop, och där hämndtankar inte existerar.

Det finns också personer som gjort ett grovt brott och ångrar sig djupt, och kommer fungera bra i samhället igen. Som tar väl hand om sin nya chans.

Det finns också personer som fortsätter sin kriminella bana, och inte bry sig så mycket. Vad är det då som är fel? För kort vårdtid, utslussningen, personlighet, eller kanske något annat?

Det är lätt att göra något brottsligt. Ibland behöver man inte ens vara medveten om att en handling är brottslig från början. Ibland begås brott under inverkan av sjukdom. Ibland händer trafikolyckor och någon blir så illa skadad att den dör. Då händer det att någon döms som vållande till annans död och faktiskt får fängelsestraff. Man blir en brottsling. Ibland är det ett barn som begår brottet för det inte begrep/ förstod konsekvenserna. Oavsett påverkar det den individen och dess anhöriga och ev kvarvarande vänner för all framtid. Inte minst påverkar det möjligheterna att få jobb och inom vilka sektorer. Allt är alltså inte svart eller vitt.....

 

[Lobelia]

Det är lätt att göra något brottsligt. Ibland behöver man inte ens vara medveten om att en handling är brottslig från början. Ibland begås brott under inverkan av sjukdom. Ibland händer trafikolyckor och någon blir så illa skadad att den dör. Då händer det att någon döms som vållande till annans död och faktiskt får fängelsestraff. Man blir en brottsling. Ibland är det ett barn som begår brottet för det inte begrep/ förstod konsekvenserna. Oavsett påverkar det den individen och dess anhöriga och ev kvarvarande vänner för all framtid. Inte minst påverkar det möjligheterna att få jobb och inom vilka sektorer. Allt är alltså inte svart eller vitt.....

Nja att göra grova brott är inte så värst lätt att göra utan att vara medveten om det, det ska en del till för att bli vållande till annans död. Det räcker inte med en trafikolycka som du nämner, man ska även ha varit vårdslös på något vis. Man blir inte dömd för vållande till död för att man kör helt lagligt bilen får en sladd och kör in i en annan. Blir man dömd till vållande i det läget så talar vi om att andra brott begåtts som vårdslöshet, rattonykterhet eller fortkörning.

 

[Pigan]

Vi har inte fått så mycket hjälp rent konkret. Först fick vi erbjudande om samtalshjälp, barnen avböjde. Jag hade psykologkontakt som inte fungerade, jag pratade, grät och pratade, troligen ganska osamanhängande och vräkte ur mig hat. Han satt och hummade, jag kan ha en monolog med en köksstol också men det ger mig inte heller något. Så jag avslutade det. Jag fick själv ordna med flytt, jag blev nekad extrapengar från soc till kläder och annat basic. Jag blir fortfarande tårögd över hur många från Buke som då klev in och uträttade mirakel...Tack igen.

Tjejerna fick målsägarbiträde i rättegången men tvingades också att vittna personligen för dom var båda över 15 år. I övrigt har vi inte fått någon hjälp, ingen uppföljning och jag ringde själv polis och socialtjänst den kvällen. Jag fick själv bråka med allt från försäkringskassan till skatteverket med allt som barnbidrag, studiebidrag, bostadsbidrag, underhåll och folkbokföring. Samma stelbenta svar överallt: Gemensam vårdnad, både måste skriva på. Jag ville bara skrika åt alla. Jag fick dessutom ansöka om enskild vårdnad, nu gav han mig vårdnaden utan att bråka. Men i den sämsta av världar hade han fått behålla gemensam vårdnad för dom två barnen han inte utsatt, av just det skälet.

Jag är både nöjd och missnöjd med den hjälp vi har fått och erbjudits. Det hade kunnat gjorts så mycket mer och på ett bättre sätt.

Och det är fortfarande inte klart, jag hatar fortfarande så det ryker ur öronen på mig. Jag borde kanske ta mitt svajiga mående på allvar och sjukskriva mig innan jag går i väggen. Jag ska hantera så mycket, förklara saker jag själv inte kan förstå. Finnas, orka, förklara, ta hand om, fixa, ordna och skydda. Och det enda jag får är en klapp på axeln om hur bra jag har hanterat allting hittills...

Och ja det kanske jag har, men till vilken kostnad?

Låter som om mycket har missats. Ni har varit erbjudna hjälp som döttrarna sagt nejd till och du avslutat för att du inte fick svar tyckte du. Men att " bara" prata av sig osammanhängande, gråta, rasa ut allt det är ETT sätt att bearbeta. Ni ska INTE vända den hjälpen ryggen. Ta kontakt igen!