P-pillermyt

Har man sån tur att man har 100% perfekt hormonbalans, inga problem med smärta eller blödningar och det enda syftet med p-medel är att inte bli gravid så finns det hormonfria alternativ som är mer lämpliga.
Skulle tro att en förkrossande majoritet tar p-piller som preventivmedel och av ingen annan orsak. Nog för att det är vanligt att ha diverse problem kopplat till de reproduktiva organen men det normala är ju inte att behöva få p-piller utskrivet för att må bra (i andra avseenden än i relation till sexliv).

Om inget radikalt har ändrats sedan jag var tonåring så är p-piller liksom standard-p-medlet. Är du 15 år och går till UM och säger att du vill ha preventivmedel så är p-piller första förslaget. Andra alternativ tas upp när du kommer tillbaka efter att ha haft en blodpropp...
 
Det är väl självklart att ingen ska gå och vara suicidal i flera månader pga ett piller, det trodde jag var inlysande! Det finns biverkningar och biverkningar, alla är inte lika allvarliga.

Får man så extrema biverkningar hjälper det förmodligen inte efter 3 mnd heller, då är det fel piller eller fel typ av preventivmedel för den personen. Kanske tål de inte hormoner öht.

Jag känner många som mår bättre när de tar hormoner och det är inte direkt ovanligt att man på läkares inrådan provar p-piller eller andra hormoner som en behandling för olika hormonella problem och inte bara för att undvika graviditet. Tex hudproblem, kraftiga blödningar, svåra menssmärtor osv. Det är ffa vid sån problematik man måste ge det några mnd för att se om det stabiliseras och inte byta hej vilt (givetvis slutar/byter du direkt om det enda du vill är att lägga dig framför tåget...). Men man kanske får härda ut och ha lite illamående, ömma bröst, gå upp 2 kg etc för att sen potentiellt må mycket bättre.

Men som jag redan skrivit, man ska absolut ta biverkningar på allvar och LÄS PÅ om biverkningarna för vartenda läkemedel ni tar så ni vet vad som kan vara en möjlig biverkning. Det är det första man ska göra när man får en ny medicin, lusläs hela bilagan eller gå in på fass.se och kolla, ta inga piller innan ni läst hela texten. Det är inte bara dumt men också farligt att strunta i det.
Läkare borde bli bättre på att upplysa om biverkningar (de säger nästan aldrig ett ord om det!) men tills dess är det i allas intresse att själv ta reda på vad det är vi stoppar i oss.

Har man sån tur att man har 100% perfekt hormonbalans, inga problem med smärta eller blödningar och det enda syftet med p-medel är att inte bli gravid så finns det hormonfria alternativ som är mer lämpliga.
Mjo exakt, det är ju därför jag tycker det är bra att de till slut ändå forskar på p-pillers biverkningar. Dessa biverkningar som ångest och dåligt mående har ju inte bara Inte funnits i FASS de har också ivrigt förnekats av många barnmorskor.

Sämre sexlust och torra slemhinnor tror jag inte heller finns med som biverkningar för P-piller i FASS och jag tror inte heller det är forskat på. Viktuppgång däremot finns med eller ökad hunger.

Så det är väldigt bra att de ändå nu gjorde en studie på det, även om de trodde att de självklart skulle komma fram till att P-piller inte påverkade psyket för någon utom möjligen till det bättre för vissa. Nu kom de istället fram till att de som påstår att de snarare mår sämre faktiskt verkar göra just det. Så efter någon studie till kanske det kommer med i FASS så att folk kan läsa om det och hålla utkik efter det.
 
Har man sån tur att man har 100% perfekt hormonbalans, inga problem med smärta eller blödningar och det enda syftet med p-medel är att inte bli gravid så finns det hormonfria alternativ som är mer lämpliga

Är det så ovanligt att kvinnor har ok hormonbalans och ok mens att det faktiskt är ett undantag att man skulle råka ha det? Själv trodde jag det var ett undantag att det användes som medicin och antidepp.

Eller är det mer av ett uttryck för det gamla tänket att kvinnokroppen och kvinnohormoner är ett problemobjekt som kräver mediciner i jämförelse med den mer perfekta manskroppen.
 
Är det så ovanligt att kvinnor har ok hormonbalans och ok mens att det faktiskt är ett undantag att man skulle råka ha det? Själv trodde jag det var ett undantag att det användes som medicin och antidepp.

Eller är det mer av ett uttryck för det gamla tänket att kvinnokroppen och kvinnohormoner är ett problemobjekt som kräver mediciner i jämförelse med den mer perfekta manskroppen.
Ibland känns det som att p-pillret ska skapa Den Problemfria Kvinnan - smärtfri, jämn i humöret och sexuellt tillgänglig utan risk för graviditet.

Men jag vill inte spotta för mycket på p-piller. Preventivmedel är trots allt en frihet som vi tar för givet numera! Det är fantastiskt att p-piller är så lätt tillgängligt, särskilt för tonåringar. Däremot kunde man öppna upp mer för andra alternativ och inte skriva ut just p-piller slentrianmässigt.
 
Ibland känns det som att p-pillret ska skapa Den Problemfria Kvinnan - smärtfri, jämn i humöret och sexuellt tillgänglig utan risk för graviditet.

Men jag vill inte spotta för mycket på p-piller. Preventivmedel är trots allt en frihet som vi tar för givet numera! Det är fantastiskt att p-piller är så lätt tillgängligt, särskilt för tonåringar. Däremot kunde man öppna upp mer för andra alternativ och inte skriva ut just p-piller slentrianmässigt.
Exakt! Jag vill inte heller negga p-piller för mycket. Tycker bara att de förtjänar en neutral bedömning istället för ett skimmer av -löser alla problem för kvinnan och alla tonåringar bör äta dem. :)

Det är ju helt ovedersägligt att de var helt revolutionerande och helt fantastiskt när de kom.

(Även om jag är förvånad över hur få skildringar jag stött på om hur det var att äta dem i början. En fantasybok från 70-talet faktiskt gav mig en chock när jag läste den. Collegelever i USA som stöter på problem med älvdrottningens hov. Chocken i berättelsen var faktiskt att det är enda gången jag läst en verklig skildring av två kvinnor som får de första p-pillren, hur de säger att det är för psykiska hälsan -såklart! det var ju det sättet man kunde/kan få det på i USA. Det är nog en del i att de är så populära för finnar och psyket, när man meddelar pappa att man ska få p-piller (obligatoriskt godkännande från föräldrar) så ska sex inte nämnas för då får man dem inte. De mår konstant rent chockerande dåligt av pillren, sängliggande dåligt, ingen skildring av de nuvarande som jag läst om på Buke eller själv upplevt ligger i närheten av det. Men det var värt det för dem...! men det känns som att detta faktum, lidande nästan döljs. Skildringen av p-pillren är absolut inte fokus i historien, det är bara en bigrej som beskrivs som en total självklarhet utan någon feministisk emfas eller agenda. I stil med lite killproblem och samtal med läraren.)
 
Exakt! Jag vill inte heller negga p-piller för mycket. Tycker bara att de förtjänar en neutral bedömning istället för ett skimmer av -löser alla problem för kvinnan och alla tonåringar bör äta dem. :)

Det är ju helt ovedersägligt att de var helt revolutionerande och helt fantastiskt när de kom.

(Även om jag är förvånad över hur få skildringar jag stött på om hur det var att äta dem i början. En fantasybok från 70-talet faktiskt gav mig en chock när jag läste den. Collegelever i USA som stöter på problem med älvdrottningens hov. Chocken i berättelsen var faktiskt att det är enda gången jag läst en verklig skildring av två kvinnor som får de första p-pillren, hur de säger att det är för psykiska hälsan -såklart! det var ju det sättet man kunde/kan få det på i USA. Det är nog en del i att de är så populära för finnar och psyket, när man meddelar pappa att man ska få p-piller (obligatoriskt godkännande från föräldrar) så ska sex inte nämnas för då får man dem inte. De mår konstant rent chockerande dåligt av pillren, sängliggande dåligt, ingen skildring av de nuvarande som jag läst om på Buke eller själv upplevt ligger i närheten av det. Men det var värt det för dem...! men det känns som att detta faktum, lidande nästan döljs. Skildringen av p-pillren är absolut inte fokus i historien, det är bara en bigrej som beskrivs som en total självklarhet utan någon feministisk emfas eller agenda. I stil med lite killproblem och samtal med läraren.)

Ja, som alternativ till fullständig avhållsamhet eller ständig oro för oönskade graviditeter med vidhängande unge, så blir ju biverkningarna mer acceptabla. Ett par barn för mycket är ju så sett också rätt allvarliga bieffekter, om än av sex och inte av p-piller.

Men jag tycker inte att det går att bortse från den där aspekten av att kvinnans hormoner - och humör - är så problematiska att de måste styras, att menstruationer är så besvärliga att den extrema regelbundenhet som p-piller ofta ger (eller ingen mens alls) nästan är ett livsvillkor och att kvinnans kropp ständigt ska vara sexuellt tillgänglig - för just exakt en typ av sexuell praktik. En sexuell praktik som vi inte problematiserar alls i sammanhanget trots att den inte bara ger upphov till graviditet utan också till svampinfektioner, urinvägsinfektioner och till diverse sexuellt överförbara sjukdomar. Oavsett om man själv är man eller kvinna, så är helt enkelt penetrerande sex med en man det farligaste sättet att ha sex på ur hälsosynpunkt.
 
Det verkar länge ha funnits ett motstånd mot att forska på biverkningar runt just p-piller. Haken med att inte forska på det är ju att man inte heller kan åtgärda eller utveckla. I början dröjde det tills någon skrev en bok om det innan de började fundera på att utveckla pillret nu innehåller de tydligen runt 10% av vad de gjorde från början.
http://www.pbs.org/wgbh/amex/pill/peopleevents/e_effects.html

(Det var först förbjudet att forska på området, sedan när de kom fram till ett fungerande piller så kunde de inte sälja det som preventivmedel
År 1957 började deras uppfinning att säljas i USA under namnet Enovid, ett läkemedel för "behandling av svåra menstruationsbesvär". På etiketten stod det: "Varning! Detta läkemedel förhindrar ägglossning." Inom två år hade mer än en halv miljon amerikanska kvinnor plötsligt "svåra menstruationsbesvär". Det var tydligt att det fanns en jättelik marknad för pillrets biverkningar
http://www.bayer.se/sv/om-bayer/koncernhistorie/p-pillrets-historia

Most complaints were mild, such as nausea, bloating, weight gain and depression. Many women willingly suffered these ailments in exchange for such highly effective birth control. What few realized was that the available formulation of the Pill also posed potentially life-threatening health hazards.
(Sedan tycker nog många att ständig depression, magont, illamående och viktuppgång inte är så jättemilda biverkningar egentligen och på den tiden var det som sagt i en helt annan liga än nu.)

Sedan när det väl kunde säljas som preventivmedel ville ingen ta biverkningarna på allvar för kvinnorna ska vara så tacksamma för det som fanns. Där verkar vi vara än idag, kvinnor ska vara tacksamma för att det finns och lite depression och ångest, eller inte, föredrar vi att inte veta någonting om. Dåligt för abortsatistiken.

Tills nu då :D därför blir jag glad över forskningen, det kan hjälpa folk.
 
Ja, som alternativ till fullständig avhållsamhet eller ständig oro för oönskade graviditeter med vidhängande unge, så blir ju biverkningarna mer acceptabla. Ett par barn för mycket är ju så sett också rätt allvarliga bieffekter, om än av sex och inte av p-piller.

Exakt! det är ju helt självklart värt det i jämförelse med att få barn! Speciellt på 60-talet!!! helt värt det.

Nuförtiden har vi ju fungerande kondomer så jag är osäker på om 60-talets p-pillers biverkningar skulle vara värt det för att killen ska slippa släpa runt på kondomer. 60-talets kondomer var nog ganska oanvändbara däremot antar jag, även om de kanske inte var fårtarmar doppade i mjölk.
 
Men jag tycker inte att det går att bortse från den där aspekten av att kvinnans hormoner - och humör - är så problematiska att de måste styras, att menstruationer är så besvärliga att den extrema regelbundenhet som p-piller ofta ger (eller ingen mens alls) nästan är ett livsvillkor och att kvinnans kropp ständigt ska vara sexuellt tillgänglig - för just exakt en typ av sexuell praktik. En sexuell praktik som vi inte problematiserar alls i sammanhanget trots att den inte bara ger upphov till graviditet utan också till svampinfektioner, urinvägsinfektioner och till diverse sexuellt överförbara sjukdomar. Oavsett om man själv är man eller kvinna, så är helt enkelt penetrerande sex med en man det farligaste sättet att ha sex på ur hälsosynpunkt.

Exakt, jag vågar knappt skriva det men ändå. Jag trivs väldigt bra med min mens. Den är extremt regelbunden av sig själv, blöder ganska mycket men kan ändå jumpa och rida och allting. Har lite ont i magen men det är ingen som helst fara. Jag kan känna dagen innan eller så att den snart kommer. Jag saknade den i ett år när jag varit gravid och det kändes jättebra när jag slutade med p-piller och gamla känslan av snart mens osv kom tillbaka. Fast jag stressar lite över att skriva det nu, för man bör hata den och tycka det är äckligt och skämmas när man köper bindor. (Sedan kan jag ju klaga också, men jag skulle inte vilja vara av med den som den är nu för det.)
 
Alla typer av hormonella p-medel jag har använt har haft tydliga biverkningar. Acne, depression, noll sexlust, konstanta blödningar, samlat på mig vätska mm mm. Har inga jätteproblem med varken humörsvängningar eller smärtor om jag är hormonfri så det har märkt väldigt tydligt på mitt mående. Av de piller jag äter nu har jag fått väldigt mycket bättre hud vilket är skönt och mår annars helt ok av dom vilket är första gången. Sen att jag har fått migrän, antagligen pga hormonförändringen, är väl inte jättekul men det är såpass sällan att det är värt det.
 
Det verkar länge ha funnits ett motstånd mot att forska på biverkningar runt just p-piller. Haken med att inte forska på det är ju att man inte heller kan åtgärda eller utveckla. I början dröjde det tills någon skrev en bok om det innan de började fundera på att utveckla pillret nu innehåller de tydligen runt 10% av vad de gjorde från början.
http://www.pbs.org/wgbh/amex/pill/peopleevents/e_effects.html

(Det var först förbjudet att forska på området, sedan när de kom fram till ett fungerande piller så kunde de inte sälja det som preventivmedel
http://www.bayer.se/sv/om-bayer/koncernhistorie/p-pillrets-historia


(Sedan tycker nog många att ständig depression, magont, illamående och viktuppgång inte är så jättemilda biverkningar egentligen och på den tiden var det som sagt i en helt annan liga än nu.)

Sedan när det väl kunde säljas som preventivmedel ville ingen ta biverkningarna på allvar för kvinnorna ska vara så tacksamma för det som fanns. Där verkar vi vara än idag, kvinnor ska vara tacksamma för att det finns och lite depression och ångest, eller inte, föredrar vi att inte veta någonting om. Dåligt för abortsatistiken.

Tills nu då :D därför blir jag glad över forskningen, det kan hjälpa folk.
I min ungdom läste man Ylva Floreman, Lyckopillret, utgiven av ETC år 1981. Den kan kanske intressera dig, lite historiskt sådär. Finns som pdf här: http://www.floreman.se/Lyckopillret.pdf
 
Jag Har testat diverse och det som
Fick mig på banan var hormonspiral. Allt annat har jag mått apdåligt på, som bonus fick jag mindre pms.
Jag blödde konstant i 6 månader av min p-stav, vilken bm tyckte var "en normal biverkning".
Tack fan för att det är bra preventivmedel när sexlusten försvinner och man blöder konstant.
Hormonspiral för mig är som att vara hormonfri, älskar den.
Eftersom den verkar lokalt är det betydligt mindre dos hormoner än i p-piller.
 
Men jag tycker inte att det går att bortse från den där aspekten av att kvinnans hormoner - och humör - är så problematiska att de måste styras, att menstruationer är så besvärliga att den extrema regelbundenhet som p-piller ofta ger (eller ingen mens alls) nästan är ett livsvillkor och att kvinnans kropp ständigt ska vara sexuellt tillgänglig - för just exakt en typ av sexuell praktik. En sexuell praktik som vi inte problematiserar alls i sammanhanget trots att den inte bara ger upphov till graviditet utan också till svampinfektioner, urinvägsinfektioner och till diverse sexuellt överförbara sjukdomar. Oavsett om man själv är man eller kvinna, så är helt enkelt penetrerande sex med en man det farligaste sättet att ha sex på ur hälsosynpunkt.

Jag tar p-piller för min skull, för att JAG ska få ett jämnare humör och där spelar regelbunden mens stor roll. Är min mens oregelbunden mår jag skit rent hormonellt, inte för att jag inte vet när mensen ska dyka upp eller att det skulle vara till besvär. Sex går även med mens, likaså träning och öht ett socialt liv de där fyra dagarna - till skillnad från när jag hade mens och inte tog piller. Jag hade besvär av svamp innan jag började med p-piller men inte nu.
Kondom har jag använt trots p-piller när jag inte hade fast partner, och det är ju exakt vad sjukvården uppmuntrar också för att undvika könssjukdomar.

P-piller har gjort mitt liv bättre, men därmed inte sagt att det fungerar för alla och att ge det till tonåringar som preventivmedel per automatik innan man provat tex kopparspiral är ju idiotiskt.
 
Allmänt svar.

Ja, jag och många fler mår bättre med p-piller än utan (bra hy, ingen ångest, kan hantera känslor)

Med lindriga symtom menar jag lindriga. Som jag skrev det vet man ju själv om dom är lindriga eller ej.
 
Om det man använder p-piller till är just för att undvika graviditet, skulle jag säga att det är rätt orimligt både att uthärda och att uppmana andra att uthärda några nämnvärda biverkningar överhuvudtaget.

:bow:
Jag blir faktiskt lite lätt upprörd att det ses som helt naturligt och självklart att kvinnor ska manipuleras med hormoner och vara beredd att utstå otrevliga biverkningarna flera månader, enbart för att vara ett skydd för att undvika graviditet vid sex.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp