Sv: Överreagerar jag?
På frågan svarade jag att jag inte visste vad han skulle hitta på.
Tja, då har du ju inte lagt ribban så högt.
Man är olika.
Jag avsade mig firande när jag fyllde 40 (för ett drygt år sedan).
en kompis var bjuden på "högtidsdagen" under förutsättning att hon inte tog med sig present.
Hon hade gjort i ordning en charmig "present" i helt rätt nivå, anspelade på våra tävlingsresor. Värde ca 100kr...
En annan familj hade jag bett om att få födelsedagsmiddag hemma hos dem, för att fira med min "andra familj" men ville inte ha present. Jag äter tillsammans med dem två gånger i veckan året runt, så en middag i anslutning till födelsedagen var att begära så lite som möjligt.
De gjorde inte som jag bad utan hade köpt biljetter till en vinmässa, vilket blev trevligt.
Mina föräldrar fick bjuda mig på middag hemma hos sig, med farmor som enda gäst.
Så ville jag ha det, och fick som jag önskade eftersom jag var tydlig.
Jag hade sagt till på jobbet att jag inte ville ha uppvaktning, och för säkerhets skull hade jag semester hela den veckan. De gjorde nästan som jag bad: ingen present enligt önskemål men alla hade bidragit med att baka eller köpa sötsaker (jag är notorisk gottegris) som de dukade fram på ett personalmöte. Mysigt.
När jag fyller 50 kommer jag försöka få det att passera lika obemärkt.
Min kompis fyllde 50 i början av året. Hon hade en fest med nästan 100 gäster, för så ville hon ha det. Jag hade tyvärr inte möjligheter att komma pga tidigare inbokad konsert, men hade köpt en lagom dyr, fin glasskål i present. Den passade henne som hand i handske.