Ska vi alltså verkligen utgå från att män är dumma i huvudet?
Självklart VET män att det inte är okej att tafsa på en kvinna i t ex en pool eller på tunnelbanan. De gör det ändå, för att de skiter i att det inte är okej. Deras lust att göra det är viktigare än hennes privata zon.
Om du blir tafsad på i en pool eller i tunnelbanan, är det alltså ditt ansvar? Det är du som ska säga till direkt, inte tafsaren som ska fatta att han ska låta bli?
Helt galet, i mina ögon.
Suck nej, jag bara visste att någon skulle skriva det. Men ja de tror att det är helt ok att de tar sig den rätten och att de gör det utan någon risk för tillsägelse. (Killen i ett exempel ovan trodde ju att han skulle få dansa för sin tafsning).
Du bygger upp någonting annat än det jag sagt och sedan anfaller du din konstruktion. Du säger att jag säger att det är mitt ansvar att inte bli tafsad på. Det sa jag inte, uppenbarligen.
Vad jag menar är att hur ska en man lära sig att det inte är ok att tafsa när han inte kommer att läsa kolumner av feminister, om han gör det kommer han att vråla okvädningsord i kommentarsfältet. Polisen kommer inte att besöka honom, en rättegång kommer inte att ta honom, hans kommentarer kommer inte ens att bli bortplockade. Tafsar han och anfaller en kvinna är polisen så långsamma att de inte ens orkar ringa för att stoppa radering av filmer. Det finns ingen risk att han varken läser, lär sig, någonsin kommer att drabbas av något som helst konsekvens av sina handlingar. Han får bara positiv förstärkning hela tiden av vad han gör. Tafsar han i en bassäng kommer tjejen att sitta kvar eller gå därifrån, anmäler hon kommer ingen att hitta honom. Om de hittar honom kommer de ingenting göra.
Men om vi bara vågade ställa oss upp i den där poolen full av barnfamiljer och säga -vad håller du på med! till den (med europeiskt utseende 50- årige man, för att avlägsna det från div idéer om grupper.) som tafsade så kanske han helt plötsligt skulle drabbas av en liten risk, pinsamhet. Det är en stor risk i många sammanhang, men på en middag med vänner, i en pool i ett badhus full med barnfamiljer och badvakter, på en krog bredvid bartendern så borde det kunna vara värt det.
Jag tror vidare uppenbarligen att det inte är den tafsades ansvar att inte bli tafsad, för hon är ju redan tafsad! Hon har redan fått problem, hon är redan drabbad. INGENTING kan ändra det. Det jag försöker säga är att om 30% av kvinnor som blev tafsade i badhuset vågade säga ifrån så det blev en pinsamhet för mannen så kanske det vore det enda sättet att ändra på situationen aktivt, just nu. Men det är inte för ens egen skull, uppenbarligen! Utan för en kvinna om tio år, det är för hennes skull, bara.
(Ja jag har läst på forum, hittar inte tillbaka nu annars kunde jag lagt ut det, ett forum för geekkillar som vill veta hur man "får" tjejer, i USA. Man blir mörkrädd. Vissa män tror faktiskt inte på riktigt att tjejer är som killar med snippa, de tror att det är en annan typ av varelse, en commodity, som man ka få, som "delar ut sig" till fotbollskillarna, osv när de borde "dela ut sig" till dem istället. När en kille undrar varför han inte "får" tjejer, han som är så "snäll" så beror det på att han inte fattat att det ska till någonting annat än -jag har ännu inte varit direkt elak mot en kvinna, för att få betecknas som "snäll".)
(Vi är lite som nunnorna under 1400-talet, I deras författarskap syns det tydligt att de ser sig själva och andra kvinnor som människor och tror att alla andra också gör det. I munkarnas författarskap (ok en extrem minoritet, men det är väl sådana vi pratar om) syns lika tydligt att de undantar kvinnor från mänskligheten. (Man kan också se från rättsfall att många lokala män betraktar kvinnor och män ungefär lika även om lagar säger att kvinnor inte får vittna så får de det ändå.). Det var när jag läste det som jag inser att allt inte är så himla självklart för alla, män.)
