Orimlig väntetid på akuten efter beslut om inläggning

Blir rätt less på sjukvården. Nu har en nära släktingar varit på akuten 31 timmar. Hen är undersökt och inläggningsbeslut har tagits för många timmar sen. Men det finns inga platser på vårdavdelningar. Totalt orimligt enligt mig tycker också väldigt synd om personalen på golvet. Måste vara fruktansvärd situation för dem.
Vet inte om det är så fruktansvärt för personalen. När jag blivit liggande på akuten i väntan på att det ska bli plats på avdelning så har ju inte de på akuten gjort så mycket mer med mig, då får man mest sköta sig själv medan man väntar. Personalen jobbar på i sitt tempo, jag har inte upplevt att de ökar tempot eller stressar för att folk väntar. Det är som det är, och har nog inte uppfattat det som att det ses som ett problem att patienter får vänta.

31 timmar är länge, förstås, men tror nog det är jobbigast för patienten, inte för personalen.
 
Ja det är vidrigt faktiskt. Huspriser har ju totalt skenat i väg, allting kostar multum, men vård/skola/äldreomsorg finns där inga pengar till. Bankerna får in så mycket pengar etc. politikerna har världens fallskärmspaket, men vården går på knäna. Det är ju helt jävla skevt.
Men att det är väntetider i vården är väl inte för att den går på knäna, utan för att vi inte vill ha överkapacitet, och efterfrågan är inte helt jämn. Då blir det kö ibland, eftersom vi inte vill stå med tomma sängar när det är lugnt.

Det verkar som folk tror att om patienterna väntar så skyndar och stressar personalen, men så är det ju sällan. Patienterna får vänta, och så jobbar personalen på i sin takt.
 
Ja det är vidrigt faktiskt. Huspriser har ju totalt skenat i väg, allting kostar multum, men vård/skola/äldreomsorg finns där inga pengar till. Bankerna får in så mycket pengar etc. politikerna har världens fallskärmspaket, men vården går på knäna. Det är ju helt jävla skevt.
Har de världens fallskärmspaket? Jag har varit aktiv inom politiken i 20 år och har varken fallskärm eller särskilt hög ersättning sett till antalet timmar jag lagt ner. De regionpolitiker jag känner sliter halvt ihjäl sig för att försöka få ihop det. Inte gör de det för pengarna
 
Vet inte om det är så fruktansvärt för personalen. När jag blivit liggande på akuten i väntan på att det ska bli plats på avdelning så har ju inte de på akuten gjort så mycket mer med mig, då får man mest sköta sig själv medan man väntar. Personalen jobbar på i sitt tempo, jag har inte upplevt att de ökar tempot eller stressar för att folk väntar. Det är som det är, och har nog inte uppfattat det som att det ses som ett problem att patienter får vänta.

31 timmar är länge, förstås, men tror nog det är jobbigast för patienten, inte för personalen.
Tror inte heller att du är ett problem för personalen, men de allra flesta som behöver läggas in är äldre. De klarar inte att gå till toaletten själva, de kanske är förvirrade och måste passas för att inte ramla/stöka med andra patienter eller försvinna. Många är ju också sjuka och behöver övervakning i form av regelbundna blodtryck och medvetandekoll, så de inte ligger och dör plötsligt.

Så är det, och det är så det ska vara, upp till en viss gräns, när det blir för många och man tappar överblicken. Stressen är egentligen inte värst över att hinna hjälpa alla till toa, utan att man ska missa att någon plötsligt försämras.
 
Har de världens fallskärmspaket? Jag har varit aktiv inom politiken i 20 år och har varken fallskärm eller särskilt hög ersättning sett till antalet timmar jag lagt ner. De regionpolitiker jag känner sliter halvt ihjäl sig för att försöka få ihop det. Inte gör de det för pengarna
Dom som lever på det är ju bara att kolla vad dom får ut efter som slutat i riksdagen. Min åsikt är att många av dessa inte är värt dom pengarna alls, men är ju inte upp till mig. Eller som när jag jobbade kommunalt och en Chef på BUF fick sparken, denna fick ut runt 1 miljon i avgångsvederlag (finns i tidningen med denna info). Personen hade betet sig helt otroligt illa och sen skall våra skattepengar gå till sån skit. Dessutom många såna chefer som hoppar runt mellan kommunerna och får sparken på varje kommun och sen anställs dom på nästa. Kan säga jag blir riktigt jäkla bitter varje gång jag tänker på detta.
 
Vet inte om det är så fruktansvärt för personalen. När jag blivit liggande på akuten i väntan på att det ska bli plats på avdelning så har ju inte de på akuten gjort så mycket mer med mig, då får man mest sköta sig själv medan man väntar. Personalen jobbar på i sitt tempo, jag har inte upplevt att de ökar tempot eller stressar för att folk väntar. Det är som det är, och har nog inte uppfattat det som att det ses som ett problem att patienter får vänta.

31 timmar är länge, förstås, men tror nog det är jobbigast för patienten, inte för personalen.
Fast nog är det en slitig miljö för vårdpersonal att vara i? Det är ju gång efter en annan som vårdpersonal talat ut i medier om att de mer eller mindre går på knäna, är sönderstressade - och det faktum att många patienter får vänta längre än som är brukligt, är såklart en stress för dem också och något de har dåligt samvete för.
 
Jag kan bara tänka på att det är något väldigt skevti samhället när vården går back miljarder (min region 4.4 miljarder) medan tex bankerna ökar sina vinster med många fler miljarder. Tänker på nyheten om att SEB kommer att dela ut 27 miljarder till aktieägarna.
Inom min region kommer istället lösningar som att förbjuda hyrsköterskor, vilket jag i sak tycker är bra men de har inte erbjudit något annat alternativ. Så på tex neurologavdelningar minskar de bemanningen från 2 sjuksköterskor till 1 nattetid. Det kommer bara generera fler uppsägningar och färre vårdplatser för vem orkar jobba under sådana förutsättningar?

Jag hoppas att din släkting snart mår bättre och får komma hem.
Hade de där 27 miljarderna gått till vården istället, så hade det varit ungefär vad SKR efterfrågade... och man skulle slippa skära ned som man gör. Det är tragiskt som fan.
 
Det är ju målet med hela vårt ekonomiska system :(
Nja, det finns väl olika uppfattning om vad "målet" är? Visst, målet för ett affärsdrivande företag är (oftast) att maximera sin vinst, men eftersom vi ändå har blandekonomi i Sverige och inte ren marknadsekonomi så är knappast målet för samhället att alla företag enbart ska maximera sin egen vinst? Vi har vinstskatt, vi har inkomstskatt, bolagsskatt, moms osv för att kommuner, regioner och stat ska få in pengar till en ganska stor gemensam sektor. Och man kan givetvis diskutera både storleken på de olika skatterna och exakt vad den gemensamma sektorn ska innehålla, dvs vad pengarna ska gå till, men det är knappast så att MÅLET för vårt ekonomiska system att t.ex. vården ska gå på knäna eller att just bankerna ska göra megavinster?
 
Nja, det finns väl olika uppfattning om vad "målet" är? Visst, målet för ett affärsdrivande företag är (oftast) att maximera sin vinst, men eftersom vi ändå har blandekonomi i Sverige och inte ren marknadsekonomi så är knappast målet för samhället att alla företag enbart ska maximera sin egen vinst? Vi har vinstskatt, vi har inkomstskatt, bolagsskatt, moms osv för att kommuner, regioner och stat ska få in pengar till en ganska stor gemensam sektor. Och man kan givetvis diskutera både storleken på de olika skatterna och exakt vad den gemensamma sektorn ska innehålla, dvs vad pengarna ska gå till, men det är knappast så att MÅLET för vårt ekonomiska system att t.ex. vården ska gå på knäna eller att just bankerna ska göra megavinster?
Det är ju utformat för att skapa just den situationen, även om inte alla tar stegen mot det med avsikt.
 
Ismen som styr mer eller mindre överallt är varken socialism liberalism nationalism konservatism utan kapitalism
Har nog alltid varit kommer nog alltid vara
 
Ismen som styr mer eller mindre överallt är varken socialism liberalism nationalism konservatism utan kapitalism
Har nog alltid varit kommer nog alltid vara
Nä, den -ism som styr är egoism. Våra gener säger att vi ska kämpa för vår överlevnad, alltså behöver man samla ihop så mycket resurser åt sig själv som möjligt, och se till att alla andra får så lite som möjligt. Vissa av oss verkar dock kunna se att vissa saker blir bättre för alla, även en själv, om resurser samlas ihop och fördelas ut, men det går att utnyttja bra för de andra
 
Vet inte om det är så fruktansvärt för personalen. När jag blivit liggande på akuten i väntan på att det ska bli plats på avdelning så har ju inte de på akuten gjort så mycket mer med mig, då får man mest sköta sig själv medan man väntar. Personalen jobbar på i sitt tempo, jag har inte upplevt att de ökar tempot eller stressar för att folk väntar. Det är som det är, och har nog inte uppfattat det som att det ses som ett problem att patienter får vänta.

31 timmar är länge, förstås, men tror nog det är jobbigast för patienten, inte för personalen.


Utöver det som @Teilani redan skrivit om varför det blir svårjobbat så är ju inte heller akuten utformad för att ha patienter på plats länge. Det blir problematiskt för en rad saker med till exempel mat och dryck till de som inte kan ta sig till en varuautomat själv, till exempel om de har diabetes som en grundproblematik och behöver tillsyn, hjälp med insulin o.s.v Det tror jag knappast akuten har bemanning för.

Dessutom ligger folk på britsar och inte i en sjukhussäng som definitivt inte är bekvämt i flera dygn. Det blir också väldigt trångt och dålig ergonomi för personalen om det är fullproppat med patienter överallt.
 
Det verkar som folk tror att om patienterna väntar så skyndar och stressar personalen, men så är det ju sällan. Patienterna får vänta, och så jobbar personalen på i sin takt.

Jobbar du själv i akutsjukvården?
Jag har endast erfarenhet av att vara patient. Men nog tycker jag att det syns det att det är ett pressat läge? Problemet som jag ser det (alltså som lekman/patient) är att för många söker akutsjukvård utan att vara akut sjuka. Är detta patienternas fel? Ja visst finns det rötägg bland patienterna, men jag tror ändå att det många gånger handlar om att primärvården fallerat helt. Samt då att det inte finns en trygg och välbemannad äldrevård.
 
Dom som lever på det är ju bara att kolla vad dom får ut efter som slutat i riksdagen. Min åsikt är att många av dessa inte är värt dom pengarna alls, men är ju inte upp till mig. Eller som när jag jobbade kommunalt och en Chef på BUF fick sparken, denna fick ut runt 1 miljon i avgångsvederlag (finns i tidningen med denna info). Personen hade betet sig helt otroligt illa och sen skall våra skattepengar gå till sån skit. Dessutom många såna chefer som hoppar runt mellan kommunerna och får sparken på varje kommun och sen anställs dom på nästa. Kan säga jag blir riktigt jäkla bitter varje gång jag tänker på detta.
Nu är ju cheferna du skriver om inte politiker, utan tjänstepersoner. Och absolut finns det ett problem med dåliga rekryteringar och olämpliga chefer. Men jag är allergisk emot när folk skriver om de där välbetalda politikerna som skor sig på alla andra. Majoriteten av politikerna i vårt land är fritidspolitiker som gör en insats trots dåligt betalt och ofta en hel del hot och hat.
 
Det är ju utformat för att skapa just den situationen, även om inte alla tar stegen mot det med avsikt.
Jag vill ju tvärtom påstå att vårt ekonomiska system är utformat för att både ge möjlighet till företagande (och ja, vinstmaximering) OCH ge möjlighet även för människor med liten/ingen inkomst att överleva (genom bidrag av olika slag) OCH erbjuda sjukvård, skola, rättsväsende osv. som är skattefinansierat. Sedan finns det ju massor av saker som inte fungerar tillfredsställande inom den offentliga verksamheten och det finns en del klara brister i penningpolitiken (ffa att det inte på demokratisk väg går att tillsätta/avsätta riksbankschefen), men det betyder ju inte att vårt ekonomiska system är UTFORMAT för att "gå fel". Personligen tycker jag att blandekonomi är den rimligaste kompromissen - jag skulle inte vilja leva i varken ren kapitalism eller ren kommunism.
 
Nu är ju cheferna du skriver om inte politiker, utan tjänstepersoner. Och absolut finns det ett problem med dåliga rekryteringar och olämpliga chefer. Men jag är allergisk emot när folk skriver om de där välbetalda politikerna som skor sig på alla andra. Majoriteten av politikerna i vårt land är fritidspolitiker som gör en insats trots dåligt betalt och ofta en hel del hot och hat.
Jag tror dock som oftast inte folk syftar helt på kommunal politiker, eller iaf inte jag. Sen finns där ju en del ruttna ägg i den korgen med tyvärr. Men det är ju precis som du säger inte dom som sitter på dom höga lönerna. Dock i min kommun har flertalet politiker varit inblandade i jäv, att dom godkända byggprojekt ändrade på tomtgränser och liknande endast för att få pengar i egen ficka och såna sjuka saker.
 
Det verkar som folk tror att om patienterna väntar så skyndar och stressar personalen, men så är det ju sällan. Patienterna får vänta, och så jobbar personalen på i sin takt.
Personalen skyndar och stressar definitivt. Ju fler patienter på akuten desto fler patienter som vårdpersonalen ansvarar för. Och desto större risk för förväxlingar, att något missas, felordinationer osv. Bemanningen är inte satt efter att 25-30 patienter väntar på inläggning där ett flertal färdigvårdas efter ett par dygn på akuten (exempel från akutmottagningen där min syster arbetar). Så de är liksom utöver, en ensam ssk kan vara ansvarig för över 25 patienter, tro fasen det sliter och stressar. Sen är man fortfarande bara människa, det är ibland inte fysiskt möjligt att arbeta snabbare än vad man redan gör.

Nu kan jag bara tala för mig själv men ju mer stressad jag är desto mindre visar jag utåt. Allt för att patienter och anhöriga ska känna sig trygga. Arbetar som intensivvårdssjuksköterska.

Edit: självklart är det värst för patienterna som får vänta. Men hade det varit en promenad i parken för personalen hade vi inte sett den massflykt av vårdpersonal som vi har i landsting och kommuner
 
Jag vill ju tvärtom påstå att vårt ekonomiska system är utformat för att både ge möjlighet till företagande (och ja, vinstmaximering) OCH ge möjlighet även för människor med liten/ingen inkomst att överleva (genom bidrag av olika slag) OCH erbjuda sjukvård, skola, rättsväsende osv. som är skattefinansierat. Sedan finns det ju massor av saker som inte fungerar tillfredsställande inom den offentliga verksamheten och det finns en del klara brister i penningpolitiken (ffa att det inte på demokratisk väg går att tillsätta/avsätta riksbankschefen), men det betyder ju inte att vårt ekonomiska system är UTFORMAT för att "gå fel". Personligen tycker jag att blandekonomi är den rimligaste kompromissen - jag skulle inte vilja leva i varken ren kapitalism eller ren kommunism.
Samhällsutvecklingen stödjer ju inte riktigt den teorin. Klyftorna ökar, skyddsnäten fallerar och den rika promillen blir rikare.
 

Liknande trådar

Samhälle Jag funderade på om jag skulle skaffa mig en anonym användare, men jag väljer att skriva från "mitt vanliga konto". Jag har ju...
Svar
5
· Visningar
712
Senast: Görel
·
  • Låst
Övr. Barn Förlossningsberättelse Tisdag 27 december på kvällen gick slemproppen och vad jag misstänker är sipper av fostervatten. Onsdagen...
Svar
10
· Visningar
2 011
Senast: Sanette
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp