Y
Yvvi
Som rubriken lyder, kan/bör man rida öppnor i stärkningsyfte?
Jag anser att man kan det. Har använt detta på ett flertal hästar för att stärka bakdelen så att de kan sätta under sig och samla sig bättre.
" Jag har tidigare, för min förra tränare, ridit mycket fina öppnor, utan större problem då han har otroligt lätt för detta."
(1)För den nya tränaren har jag aldrig ridit en öppna, utan istället ridit skänkelvikning, fast som en öppna på spåret. Dvs med rak bål och större tvärning. Detta har min häst aldrig varit med om, då han endast var riden alla gångarter då jag fick honom. Och att jag istället ridit skänkelvikning på diagonal, och flyttat ut till spåret m.m, vilket jag gjorde första lektionen, då det gick bra.
Jag tränade för min nya tränare idag (3 gången) och hon säger, i slutet då jag skrittar av, att jag absolut inte bör rida öppnor på min häst för att han inte är redo för det. att jag istället ska satsa på skänkelvikningen.
Första gången gick skänkelvikningarna riktigt bra, vilket hon antydde. Andra gången tog hon det i slutet av passet då min häst var riktigt slutkörd och orkade då inte riktigt i skänkelvikningen. Denna gång, även nu i slutet av passet,(1) förstod han först inte vad som jag menade men kämpade tappert på varv efter varv med detta.
Denna helg kom det dessutom en känd dressyrtränare till klubben, som jag passade på att träna för, han tyckte våra skänkelvikningar var utan anmärkning (Dock red vi inte mer än ca 6 steg per hov).
Känner att hon inte tar mina åsikter på allvar utan fnyser bort dem som skrupler och nonsens, just för att jag är sjutton år och kan absolut inte veta vad jag talar om.
Jag försöker vara så ödmjuk som möjligt, men vill att folk ska ta mina argument och åsikter på allvar, vilket hon gör med den andra eleven i samma stall, hon är dock i fyrtioåldern.
Det tar verkligen på mitt självförtroende, vid dessa smågrejer, just för jag vill ju lära och bli bättre! Samtidigt som jag tycker man ska kunna ha en öppen dialog med sin tränare.
Tycker dessutom det är synd att hon inte sett honom som han var då jag fick honom, och settt förändringen, vilket många andra gjort.
På henne är det precis som att vem som helst hade kunnat göra det så mycket bättre än jag. Och jag är inte världsbäst, det vet jag mycket väl, men är såpass van att bli behandlad som en vuxen och att många hör ändå min åsikt.
Ska kanske tilllägga att tränarenär en hippolog utbildad vid flyinge.
Så slutligen, till det jag ville komma till, rider ni aldrig öppnor i stärkningssyfte? eller rider ni det endast då hästen redan är såpass att den kan samla sig såpass att det kan börja trampas?
Hoppas ni förstår virrvarret
Jag anser att man kan det. Har använt detta på ett flertal hästar för att stärka bakdelen så att de kan sätta under sig och samla sig bättre.
" Jag har tidigare, för min förra tränare, ridit mycket fina öppnor, utan större problem då han har otroligt lätt för detta."
(1)För den nya tränaren har jag aldrig ridit en öppna, utan istället ridit skänkelvikning, fast som en öppna på spåret. Dvs med rak bål och större tvärning. Detta har min häst aldrig varit med om, då han endast var riden alla gångarter då jag fick honom. Och att jag istället ridit skänkelvikning på diagonal, och flyttat ut till spåret m.m, vilket jag gjorde första lektionen, då det gick bra.
Jag tränade för min nya tränare idag (3 gången) och hon säger, i slutet då jag skrittar av, att jag absolut inte bör rida öppnor på min häst för att han inte är redo för det. att jag istället ska satsa på skänkelvikningen.
Första gången gick skänkelvikningarna riktigt bra, vilket hon antydde. Andra gången tog hon det i slutet av passet då min häst var riktigt slutkörd och orkade då inte riktigt i skänkelvikningen. Denna gång, även nu i slutet av passet,(1) förstod han först inte vad som jag menade men kämpade tappert på varv efter varv med detta.
Denna helg kom det dessutom en känd dressyrtränare till klubben, som jag passade på att träna för, han tyckte våra skänkelvikningar var utan anmärkning (Dock red vi inte mer än ca 6 steg per hov).
Känner att hon inte tar mina åsikter på allvar utan fnyser bort dem som skrupler och nonsens, just för att jag är sjutton år och kan absolut inte veta vad jag talar om.
Jag försöker vara så ödmjuk som möjligt, men vill att folk ska ta mina argument och åsikter på allvar, vilket hon gör med den andra eleven i samma stall, hon är dock i fyrtioåldern.
Det tar verkligen på mitt självförtroende, vid dessa smågrejer, just för jag vill ju lära och bli bättre! Samtidigt som jag tycker man ska kunna ha en öppen dialog med sin tränare.
Tycker dessutom det är synd att hon inte sett honom som han var då jag fick honom, och settt förändringen, vilket många andra gjort.
På henne är det precis som att vem som helst hade kunnat göra det så mycket bättre än jag. Och jag är inte världsbäst, det vet jag mycket väl, men är såpass van att bli behandlad som en vuxen och att många hör ändå min åsikt.
Ska kanske tilllägga att tränarenär en hippolog utbildad vid flyinge.
Så slutligen, till det jag ville komma till, rider ni aldrig öppnor i stärkningssyfte? eller rider ni det endast då hästen redan är såpass att den kan samla sig såpass att det kan börja trampas?
Hoppas ni förstår virrvarret
