S
Seppo
Då veterinärer och hovslagare vi varit hos mest ser ut som 
och kliár sig i håret passar jag på att även fråga expertisen här om era erfarenheter.
Bakgrund:
I maj förra året köpte min sambo en halvblod/fullblodskorsning som gått fälttävlan och hoppning. Han har själv tränat och tävlat hästen i banhoppning under hösten och vintern. Allt har fungerat bra.
När vi fick hem hästen var han skodd ganska trångt vilket tidigare ägare sa berodde på att han ofta trampade av sig framskorna. Min hovslagare har succesivt försökt lägga ut skorna med just det resultat att hästen har trampat av sig en och annan sko men den har kunnat spikas på igen inom några dagar.
Hästen hade också ganska tunna hovväggar och smuligt horn och jag har gett extra tillskott i fodret i form av A och B-vitamin samt kisel då han även hade väldigt skört tagel.
Sjukdomsförloppet:
I slutet på mars skoddes hästen runt om och hovslagaren kommenterade då att han fått mycket tjockare hovväggar och att hornet kändes smidigare och starkare än tidigare. Inget konstigt med den skoningen och hästen var helt normal efteråt.
7 april: Hästen är plötsligt halt vänster fram och vi hade tur att få komma till klinik redan samma eftermiddag. Där visiterades hoven och vi fick en rektion på insidan av hoven och man kunde även se en missfärgning i sulan, som en blödning. Veterinären gissade på hovböld eller stengalla och hästen skoddes med sula och fick vila.
14 april: ÅB på klinik. Ingen hovböld ännu men väldigt öm i även höger fram. Båda sulorna sviktade för tryck och är väldigt tunna. Hovarna i övrigt är dock bra. På med sulor båda fram och ytterligare en veckas helvila i hage. Hästen rör sig bra och börjar skrittas på plant underlag och han känns helt OK.
25 april: Hälta och ömhet i vänster bak. Var till hovslagaren igen som konstaterade att hästen är lika ömfotad som tidigare och att han även hade en visitertångsreaktion vänster bak som gjorde att hovbensfraktur inte kunde uteslutas.
26 april: Fick tid till MK för röntgen av hovarna. Inga frakturer eller andra konstigheter, inga böjprovsreaktioner men det man kan se är att att sulorna är hemskt tunna. Precis som förut så är de dock nöjda med hovarna i övrigt, friskt och starkt horn och bra hovväggar.
Vi har inte kunnat få en diagnos så här långt och veterinärerna kliar sig som sagt i håret.
Hästen är nu skodd med sula på tre hovar och ska vila 10 dagar samt äta antiinflammatoriskt trots att ingen inflammation har påträfftas.
Har ni varit med om liknande fall och hur behandlades dessa? vad berodde de på?
I mitt eget huvud snurrar det runt just nu och det är svårt att tänka klart. Men värt att notera är att där vi bor torkade marken upp och det blev hårt i backen i samma veva som problemet började.
I övrigt kan jag berätta att hästen står på torv och det har även pratats om att vi borde byta strö men man har inte riktigt kunnat säga varför torven inte skulle vara bra annat än mummel om någon kemisk reaktion och PH-värde. Ska försöka ta reda på mer själv.
Tacksam för alla sorters kommentarer som leder oss framåt och gör oss lite klokare.
/My
och kliár sig i håret passar jag på att även fråga expertisen här om era erfarenheter.Bakgrund:
I maj förra året köpte min sambo en halvblod/fullblodskorsning som gått fälttävlan och hoppning. Han har själv tränat och tävlat hästen i banhoppning under hösten och vintern. Allt har fungerat bra.
När vi fick hem hästen var han skodd ganska trångt vilket tidigare ägare sa berodde på att han ofta trampade av sig framskorna. Min hovslagare har succesivt försökt lägga ut skorna med just det resultat att hästen har trampat av sig en och annan sko men den har kunnat spikas på igen inom några dagar.
Hästen hade också ganska tunna hovväggar och smuligt horn och jag har gett extra tillskott i fodret i form av A och B-vitamin samt kisel då han även hade väldigt skört tagel.
Sjukdomsförloppet:
I slutet på mars skoddes hästen runt om och hovslagaren kommenterade då att han fått mycket tjockare hovväggar och att hornet kändes smidigare och starkare än tidigare. Inget konstigt med den skoningen och hästen var helt normal efteråt.
7 april: Hästen är plötsligt halt vänster fram och vi hade tur att få komma till klinik redan samma eftermiddag. Där visiterades hoven och vi fick en rektion på insidan av hoven och man kunde även se en missfärgning i sulan, som en blödning. Veterinären gissade på hovböld eller stengalla och hästen skoddes med sula och fick vila.
14 april: ÅB på klinik. Ingen hovböld ännu men väldigt öm i även höger fram. Båda sulorna sviktade för tryck och är väldigt tunna. Hovarna i övrigt är dock bra. På med sulor båda fram och ytterligare en veckas helvila i hage. Hästen rör sig bra och börjar skrittas på plant underlag och han känns helt OK.
25 april: Hälta och ömhet i vänster bak. Var till hovslagaren igen som konstaterade att hästen är lika ömfotad som tidigare och att han även hade en visitertångsreaktion vänster bak som gjorde att hovbensfraktur inte kunde uteslutas.
26 april: Fick tid till MK för röntgen av hovarna. Inga frakturer eller andra konstigheter, inga böjprovsreaktioner men det man kan se är att att sulorna är hemskt tunna. Precis som förut så är de dock nöjda med hovarna i övrigt, friskt och starkt horn och bra hovväggar.
Vi har inte kunnat få en diagnos så här långt och veterinärerna kliar sig som sagt i håret.
Hästen är nu skodd med sula på tre hovar och ska vila 10 dagar samt äta antiinflammatoriskt trots att ingen inflammation har påträfftas.
Har ni varit med om liknande fall och hur behandlades dessa? vad berodde de på?
I mitt eget huvud snurrar det runt just nu och det är svårt att tänka klart. Men värt att notera är att där vi bor torkade marken upp och det blev hårt i backen i samma veva som problemet började.
I övrigt kan jag berätta att hästen står på torv och det har även pratats om att vi borde byta strö men man har inte riktigt kunnat säga varför torven inte skulle vara bra annat än mummel om någon kemisk reaktion och PH-värde. Ska försöka ta reda på mer själv.
Tacksam för alla sorters kommentarer som leder oss framåt och gör oss lite klokare.
/My
